Matsalen

På inredningsfronten står det ofta lite stilla under sommaren. Man har ju så mycket annat på gång liksom, och så försöker man ju ändå spendera så mycket tid som möjligt ute. Idag åt vi ändå inne, för vädret var så nyckfullt och bjöd på oberäkneliga regnskurar. Jag passade också på att städa lite och ta några bilder.
Den runda spegeln är ett fynd från återvinningscentralen och jag har ett pysselprojekt på gång när det gäller den. Men det tar lite tid. Det är nytt för mig det här, att ha tålamod med projekten. Varifrån har det kommit?

 

RUOKASALISSA
Sisustusrintamalla tapahtuu harvoin suuria juttuja kesällä kun on niin paljon kivempaa olla ulkona. Tänään kuitenkin syötiin sisällä sillä sää tarjosi yllättäviä sadekuuroja. Siivosin ja nappasin muutaman kuvankin kun kerran oli siistiä.
Tuon pyöreän peilin löysin kierrätyskeskuksesta. Minulla on sen suhteen suunnitelma, mutta projekti on vielä kesken ja se vie vähän aikaa. Minulle on ihan uutta tämä jostain ilmestynyt kärsivällisyys. Kumma juttu!

 

 

 

 

 

 

 

 

Takterrass

Så beslöt vi oss för att måla utemöblerna. ( lägger med en jämförelsebild från förra sommaren, från förra hemmet) Det borde förlänga deras livslängd men jag tror ju man får måla om varje år, men det är nu inget större problem.
Vi är lyckligt lottade och har takterrass, men nackdelen är ju att det inte finns något tak ovanför så a) allt måste vara vädertåligt  b) allt som inte tål fukt måste tas in till natten.

Före terrassen finns ett vindfång med en skrubb så där kan man behändigt förvara alla dynor, filtar och annat som måste tas in till natten.Mattan får vara ute för den är plast. Den köpte jag på Ellos rea. Nu är det dags att inreda lite mer här. Kuddfix och myspys, ni vet. Den roligaste delen!

 

KATTOTERASSILLA
Sitten päätettiin maalata ulkokalusteet. ( Laitoin mukaan  kuvan viime kesältä viime kodista jotta näette eron ) Maalaaminen pitäisi pidentää kalusteiden ikää mutta luulen kuitenkin että ne pitää maalata joka vuosi uudestaan koska aurinko on armoton.
Olemme onnekkaita sillä talosta löytyy kattoterassi. Pieni miinus on kuitenkin se että sen yllä ei ole kattoa joten a) kaiken pitää olla säänkestävää b) Kaikki joka ei kestä kosteutta pitää yöksi kantaa sisälle.

Ennen terassia kävellään tuulikaapin läpi ja sieltä löytyy sopivasti komero jossa voi säilyttää tyynyjä, peitteitä yms joka ei kestä kosteutta ja jotka on otettava yöksi sisään.
Matto saa olla ulkona sillä se on muovia. ( Elloksen alesta löytyi )
Nyt onkin korkea aika sisustaa täällä. Tyynyjä, torkkupeittoja ja muuta kodikasta, tiedättehän. The fun part!

 

 

 

 

 

Kvällarna mörknar

Ja, man kan ju inte undgå att märka att vi närmar oss augusti. Kvällarna börjar mörkna med fart. Det finns ändå en klar fördel med det, mitt i det lite vemodiga. Lampor och ljusslingor syns!

Jag köpte några lampor (solcell) att hänga i äppelträden och hur mysigt blev inte det?

 

ILLAT PIMENEVÄT
Eipä tässä voi olla huomaamatta että elokuu on jo ovella. Illat pimenevät vauhdilla ja tuntuuhan se hiukan haikealta mutta siinä on myös etunsa. Ulkovalot! Nyt ne vihdoin näkyvät!  Ostin muutaman aurinkokennolla toimivan lampun, pihan omenapuihin.
Näyttää nyt tosi kivalta.

 

 

 

 

 

Tala inte om hösten redan!!

Åh, det är juli ännu ( ja några dagar faktiskt!) men redan börjar folk tala om hösten. Suck. Bara för att semestrarna tar slut, och för att skolorna börjar om några veckor så är sommaren inte slut! Semestern kanske är slut men INTE sommaren. För mig som inte haft semester alls är det sommar tills sista augusti. Basta!  🙂

Javisst, gräsmattan har bytt färg, träden är inte lika granna längre, svampar dyker upp i skogen och kvällarna är redan jättemörka. Men det är sommar!!! Augusti. Så jag fortsätter äta sommarmat och njuta, ni får dilla om er höst bäst ni vill.

Ute i trädgården njuter vi på kvällar och veckoslut. Rökugnen / grillen får jobba och det spartanska uteköket funkar fint. Och idag är det fredag! Det är nåt det! Lev i nuet.

 

ÄLKÄÄ PLIIS PUHUKO SYKSYSTÄ JO!

Ah, vielä on heinäkuu ( juu, muutama päivä!) mutta yhtäkkiä ihmiset puhuvat jo syksystä. *Syvä huokaus *.
Vaikka lomat loppuu ja koulut alkavat muutaman viikon päästä, ei kesä ole lainkaan loppu. Loma ehkä on loppu mutta ei KESÄ. Minulle kesä jatkuu elokuun viimeiseen päivään sakka. Piste. 🙂 Koska en ole lomaillut lainkaan aion nauttia jokaisesta kesisestä illasta ja viikonlopusta.

Nurtsi on vaihtanut väria ja puut myös, sieniä ilmaantuu metsään ja illat ovat jo todella pimeitä. Mutta on KESÄ! Elokuu alkaa, ja on vielä kesäkuukausi kalenterin mukaan. Aion nauttia jatkossakin kesäruuista ja puuhista ja saatte höpistä syksystä ihan itseksenne.

Puutarhassa nautitaan illoista ja viikonlopuista. Savustin / grilli saa tehdä työnsä ja askeettinen ulkokeittiö toimii kuten pitääkin. Ja tänään on perjantai! Elä hetkessä.

 

 

 

 

 

 

 

 

Att ha fått vara ute lite grann

Trädgårdsreportage är rysligt trevliga, för vi gör ju dem bara när det är vackert väder. Jag njuter av att få komma bort från skärmen lite grann och så har ju kollegan Jaana och jag så himla kul tillsammans. Här ser ni henne in action på tisdagens trädgårdsreportage. Hon intervjuar värdparet medan jag är fullt upptagen med att fota växter och helheter av trädgården.

Vi söker efter fler härliga objekt. Inte bara trädgårdar, lusthus, orangerier, sommarvillor, utan också torp, lägenheter eller drömslott- allt tas i beaktande så hör gärna va dig om just du känner till ett underbart smultronställe!

ULKOKUVAUSTA VÄLILLÄ
Puutarhajutut ovat ihania tehdä. Saadaan olla ulkona sillä nämähän tehdään vain nätillä ilmalla. Nautin kun pääsen pois näytön ääreltä ja meillä on aina kolleegan Jaanan kanssa keikoilla tosi hauskaa. Tässä näette hänet keskellä intensiivistä haastattelutuokiota tiistain juttukeikalla. Itse olen sukelsin puutarhan kasvillisuuteen kuvaamaan kukkia. Välillä tietysti myös laajempia kokonaisuuksia.

Nyt etsitään taas uusia kohteita. Ei pelkästään puutarhaa vaan myös huvimajoja, viherhuoneita, kesämökkejä, torppia tai vaikkapa kerrostaloasuntoja, tai upeita unelmavilloja. Laittakaa vaan rohkeasti ehdotuksia! Mistä löytyy oikea unelmien koti?

 

 

 

 

 

Utejobb

Skönt att varva redigeringsdagarna med utejobb. Förra veckan gjorde kollegan och jag ett trädgårdsreportage och nu är det dags för nästa. Jag njuter verkligen av att få komma ut ur kontoret mellan varven! Känna solen, höra humlorna, dofta på blommorna…

Att fota trädgårdsreportage skiljer nog från lite från inredningsreportagen. Man kan vara mera kreativ med bildvinklar och så behöver man inte fästa precis lika mycket uppmärksamhet på om linjer är raka eller inte. Och är det bra ljusförhållanden kan man strunta i stativet.

 

TYÖPÄIVÄ ULKOILMASSA
Väillä on kiva vaihtaa kotitoimisto ulkoilmaan. Viime viikolla tehtiin kolleegan kanssa puutarhajuttua ja nyt on seuraavan vuoro.  Aurinkoa, kukkia ja kimalaisten pörinää… Nautin!

Puutarhakuvaukset eroavat hieman sisustuskuvauksista. Kuvakulmien suhteen voi olla luovempi eikä linjoihin tarvitse kiinnittää ihan niin tarkkaa  huomiota kuin sisustuskuvissa. Jos valo-olosuhteet ovat suotuisat voi jalustankin jättää pois.

 

Daytrip to Hangö del 2

Fortsättning på tidigare inlägg:

Till följande åkte vi alltså med hiss upp till vattentornet och det var nog rätt så spännande för mig som är höjdrädd. Trots rädslan gick det bra, mest för att det är höga räcken och man slipper se neråt, man kan liksom bara blicka ut över de vyerna. Försökte jag kika över kanten blev det bara karusell i huvudet och magen knöt sig.
Vi tog typiska turistbilder, selfies och allt det där och åkte sen ner igen. Vi traskade till bilen och körde ut till Fyra Vindars Hus där vi käkade en sådan sen och stadig mastodontlunch att jag trodde jag aldrig skulle bli hungrig igen.

Få lunchställen har sådan vacker utsikt och sådan historia ( se bilden med minnesplattan)
Här stannade vi en stund och vandrade på klipporna tills det var dags för resans sista mål- kyrkogården. Min mormor och morfar är nämligen begravda här i Hangö, och även om jag aldrig fick glädjen att träffa dem, är det ju en del av min historia. Det kändes viktigt att inte åka därifrån utan att ha besökt graven. Alldeles otroligt vackert var där också, så det var en fin upplevelse.
Sen var det dags att vända näsan hemåt till husvakten och hunden som båda väntade på middag och sällskap. På motorvägen tornade mörka moln upp sig och vi trodde det skulle bli åska, men inget hände.

DAYTRIP TO HANKO OSA II
Seuraavaksi mentiin siis hissillä vesitorniin ja kyllä jännitti sillä pelkään korkeita paikkoja. Siitä huolimatta kaikki meni hyvin sillä kaiteet ovat korkeita eikä alas tarvitse katsoa. Voi vaan nauttia näköalasta. Yrittäessäni kurkata reunan yli alkoi vain huimata ja vatsahermot menivät sekaisin. Otettiin tyypillisiä turistikuvia ja selfieitä ja mentiin sitten taas hissillä alas. Käveltiin autolle ja ajettiin sitten Neljän Tuulen Tuvalle syömään todella myöhäistä lounasta. Olin sen jälkeen nin täynnä että luulin ettei koskaan enää ole nälkä.

Neljän Tuulen Tuvalla on huikea näköala ja mielenkiintoinen historia ( kts kuva muistolaatasta) Katseltiin maisemia ja nautittiin kauniista näköalasta kunnes oli aika siirtyä matkan viimeiseen vaiheeseen-  käynti hautausmaalla. Isoäitini ja isoisäni hauta löytyy täältä ja vaikka en koskaan heitä tavannutkaan, tuntui tärkeältä käydä haudalla.
Hautausmaa oli kaunis paikka, olen iloinen että varasin tähän aikaa.

Tämän jälkeen olikin jo aika suunnata kotiin sillä talonvahti ja koira kapasivat jo seuraa.
Moottoritiellä tummat pilvet enteilivät ukkosta mutta mitään ei tapahtunut.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Roadtrip till Hangö

Idag packade mannen och jag oss i bilen för att köra till Hangö. Bara för en dag, bara för att njuta. Åter igen blev det så mycket bilder att jag delar upp det i två inlägg.

Vi började med en kopp kaffe på Alan´s cafe. Tyvärr levde stället inte helt upp till förväntningarna men kaffet och bakverken var härligt färska och så var det förvånansvärt billigt. Uteplatsen och servicen däremot lämnade något att önska.

Sen traskade vi vidare, med näsan mot Appelgrensvägen, där de fantastiska spetsvillorna och Casinot finns och det är också gatan där min mamma bott i sin ungdom. I den här miljön var jag på fotoworkshop för två år sedan så jag kände ju igen mig, men ville visa husen och stränderna åt mannen som inte varit här tidigare.

Vi vandrade längs stränderna, beundrade vackra Casino där det var bröllop idag (hur många år i förväg måste man månne boka?) , men gick också lite in i skogen, och högt upp till ett berg, och nu har vi ganska möra fötter.. När vi vandrat runt ett bra tag tog vi oss till vattentornet för jag hade blivit tipsad om att man får åka upp dit och beundra utsikten. Men mer om det, och var vi åt- i nästa inlägg.

 

PÄIVÄREISSU HANKOON
Tänään lähdimme miehen kanssa taas roadtripille. Tällä kertaa Hankoon. Vain päiväksi, pienelle minilomalle. Ja jälleen kerran otin niin paljon kuvia että on pakko jakaa ne kahteen postaukseen.

Alotettiin kahvilla Alain´s cafe´ssa. Pieni pettymys valitettavasti mutta kahvi ja leivonnaiset olivat ihanan tuoreita ja hinnat halvat. Palvelu ja pihamiljöö vaan jättivät toivomisen varaa.

Sitten jatkettiin matkaa, nenä kohti Appelgrenintietä,  jossa ihanat pitsihuvilat ja Casino ovat. Tällä kadulla äitini asui nuoruudessaan. Täällä olin kaksi vuotta sitten valokuvauskurssilla joten tunsin paikan mutta halusin näyttää miehelleni missä oltiin.

Käveltiin rantoja pitkin, ihailtiin kaunista Casinoa jossa tänään oli häät ( miten monta vuotta etukäteen pitää buukata?  ) ja käveltiin metsässä  ja sitten ylös kalliolle josta oli mahtava näköala. Jalkoja alkoi jo särkeä… Sen jälkeen käveltiin vesitornille sillä olin saanut vinkin että sinne saa mennä katselemaan maisemia. Ja vau- kyllä oli huikeata, mutta siitä kerron huomenna!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Den som alltid finns där

För några veckor sedan hade jag en inbokad kompisfotografering. Min första. Deras första. Och alla var nervösa… Men vad hade jag att vara nervös för då? Ja det var poserna… Ja ser ni, det ska synas att man är nära och det ska synas värme, vänskap och starka band, men det ska ju liksom ändå inte kännas som en parfotografering. ..Jag plöjde igenom pinterest för inspiration, och ändå var det lite vilset trevande i början.  Men när tjejerna och jag slappnade av och blev bekväma i situationen började det hända grejer. Och visst blev det härliga bilder och vi avslutade med några personliga porträtt.

Jätte kul ide´det här med bestisbilder. Så ofta tar vi ju bara barn-, familje och parbilder men nog är vänskapen också värd att bli förevigad! Vill du boka tid för en fotografering så ta modigt kontakt!

 

 

BESTIKSET
Muutama viikko sitten sain tehtäkseni kuvata ystäväkuvia. Ensimmäiset bestiskuvaukset minulle ja myös heille. Ja kaikki jännittivät..
Mutta miksi ihmeessä minä jännitin? No kun vaikeinta oli poseeraukset. Katsokaas kun kuvista pitää välittyä lämmin läheisyys, ystävyys ja vahvat siteet ilman että mieleen tulee perinteinen parikuvaus. Kolusin Pinterestin läpi hakiessani inspiraatiota ja ideoita ja silti alku oli kangertelua. Jossain vaiheessa kuitenkin jännitys hävisi, tuli rennompi olo ja silloin alkoi tapahtua. ja sitten syntyikin oikein kivoja kuvia!

Tosi kiva ideakin tämä kaverikuvaus. Niin helposti otetaan vaan niitä lapsi-, perhe-  ja parikuvia mutta kyllä ystävyyskin kannattaa taltioida kuviin! Jos haluat vara oman bestiskuvauksen ota rohkeasti yhteyttä!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mera utflyktsbilder

Det är ganska lugnt i bloggsfären nu, men jag tänker att någon väl måste publicera lite inlägg så att de som ligger på beachen och surfar på nätet ska ha nåt att läsa… och speciellt om det blir en regnig innesittaradag, då kan man ju sysselsätta sig med bloggläsning.

Vi fortsätter med helgens utflykt och här kommer bilder från Meri- Teijo. Vi beskådade en av Finlands vackraste kyrkor ( i alla fall i mitt tycke), och tog en kopp kaffe på Masuuni. Där fanns en hel del intressant att se (utställningar och försäljning av  olika hantverk ) Jag köpte några fina postkort att rama in.  Vi vandrade runt lite och såg både smedja och magasin, men smeden syntes inte till. Just innan vi skulle åka såg vi ännu Teijos ståtliga Herrgård som vi traskade till. Här kunde man nästa höra ljudligt hovklapper och knarret från hästkärror, prasslet av vida krinolin klänningar och lukten av pudrade peruker…
Till Herrgården ledde en av de vackraste alléer jag sett, och ett stenkast därifrån såg jag ett hus som jag förälskade mig i. Tänk att få rusta upp det..
Nåja… i väntan på lottovinsten haha. Men vackert var det och vi hade en alldeles underbar dag tillsammans, min kära gubbe och jag.

RETKIPÄIVÄN TOINEN OSA
Aika rauhallista blogimaailmassa nyt, mutta ajattelen että jonkun on postattava jotain jotta biitsillä loikoileville olisi jotain luettavaa. Tai jos vaikka tulee sadepäiviä ja kaivataan lukemista.

Jatketaan viikonlopun retkikuvilla ja nyt tuleekin kuvia Meri- Teijosta. Nähtiin tosi kaunis kirkko ( siis minun mielestä yksi Suomen kauneimmista ainakin ulkoa päin) , ja käytiin kahvilla Masuunissa. Siellä olikin tarjolla kaikenlaista mielenkiintoista näyttelyä ja käsityötä ja ostin sieltä kaksi kaunista korttia kehystettäväksi.  Katseltiin sepän työpajaa ja makasiineja mutta seppä se ei ollutkaan paikalla. Juuri kun olimme lähdössä huomasimme vielä Teijon kartanon. Upea rakennus jonne johti henkeäsalpaavan kaunis puiden kehystämä kuja. Täällä saatoi melkein kuulla hevosten kavioiden äänet, vanhojen hevoskärryjen natinan, mekkokankaiden kahinan ja tuntea puuteroidujen peruukkien hajuja.

Täältä, aivan kartanon vierestä löytyi ihana vanha talo johon ihastuin. Voi kun saisi kunnostaa sen..
No niin, lottovoittoa odotellessa hehe. Mutta kaunista oli ja meillä oli aivan ihana yhteinen päivä.