Kaffe ur vackra koppar

När vi flyttade i våras städade jag ur skåpen ganska rejält. Kunde då i samma veva bara konstatera att jag inte är någon större samlare av porslin i varje fall. Mina gamla Arabias Arctica servis ( som mest för mina tankar till hotell och cafeér) var dessutom inget att hurra för mera. Av en tolv delars kaffeservis var det kanske bara hälften kvar och inte passade antalet koppar ihop med antalet fat heller. Assietter hade jag väl mest av men jag beslöt mig i alla fall för att sälja det lilla som fanns kvar, som reservdelar till någon annans servis.
Talade med mamma i början av sommaren om det här att jag inte har någon kaffeservis, och hon sade sig ha några hemlösa assietter, ifall jag ville samla ihop nåt till dem. De där assietterna hör till min barndom ganska starkt. Jag vet inte hur många somrar det har ätits blåbärspaj från dem. Stor nostalgifaktor alltså och klart jag ville ha dem. Så igår, vid en runda till loppiset hittade jag faktiskt ett halvt dussin koppar till dem. De är inte ens lika på nåt annat vis än till färgen, men jag gillar ju när det inte är perfekt. Nu måste jag bara hitta 4 liknande koppar till så har jag något att ta fram till kaffe kalasen igen. Det fanns nämligen  11 assietter, men ett var lite kantstött.

Till min glädje passar min udda gräddsnäcka och sockerskål också in. De är också starkt kopplade till min barndom. Såna skatter man värnar om, ni vet.

***
KAHVIA KAUNIISTA KUPISTA
Kun keväällä muutettiin siivosin kaappeja reippaasti. Huomasin silloin etten ainakaan ole mikään suurempi astiaston kerääjä. Vanha Arabian Arctica- sarjani (joka mielestäni lähinnä tuo mieleen hotellit ja kahvilat) ei enää ollut mikään kokonaisuus vaan ehkä puolet entisestään. Kakkulautasia oli eniten mutta päätin myydä kaiken pois varaosiksi jollekin tarvitsevalle.

Juttelin alkukesästä äidin kanssa tästä puuttuvasta kahviastiasto– ongelmasta ja hän kertoi lahjoittavansa vanhat kakkulautasensa minulle jos haluaisin. Ne ovat olleet kesämökillä niin kauan kuin muistan ja niistä on lukemattomat kerrat syöty mustikkapiirakkaa vaniljakastikkeen kanssa. Nostalgiaa siis, ihan hurjan paljon muistoja liityy niihin. Tottakai halusin ne, ja eilen kun kävin pikaisesti kirpparilla löysinkin sopivasti puoli tusinaa kahvikuppeja. Eivät ne ole lainkaan samanlaisia mutta minähän en välitä siitä, minun mielestä siinä onkin juuri se juttu. Nyt haluaisin teitysti löytää vielä neljä samantyyppistä sillä lautasia oli kymmenen (tai ykstoista mutta yhdessä oli pini särö)

Kokonaisuuteen sopii vielä loistavasti vanha kermakko ja sokerikko jotka myös ne ovat vahvasti sidottu lapsuuteen. Niissäkin eri kuvio mutta sopivat ihan hyvin ja juuri tällaisia aarteita haluan säilyttää.

 

Kaffe-1

 

kaffe-3

 

kaffe-4

 

kaffe-6

 

kaffe-2

Advertisements

2 thoughts on “Kaffe ur vackra koppar

  1. Så fint! Det är länge sedan jag drogs till blått, men jag märker nu att jag tittar lite extra på blåa mönster både i textilier och i porslin och det går ju att hitta så mycket fint på loppis. Att inte allt är i är exakt samma serie tycker jag är väldigt charmigt och visst ger det en extra dimension när det är förknippat med härliga barndomsminnen!
    Kram

    Liked by 1 person

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s