Avelia

Ända sedan den här affären öppnade har jag tänkt ta mig dit. Men se det har bara inte blivit av. Dels på grund av det tidigare avståndet, dels på att det ofta råkat vara söndag då jag haft ärende ut till Runsala, och på söndagar har de stängt. ( Ganska skönt att det finns affärer ännu som verkligen har fredat helgdagen)

Butiken ligger alltså ute vid Runsala strax utanför Åbo centrum och området är rätt så rufft. Det är ett gammalt rederisområde så industrikänslan är påtaglig. I lokalen finns stora fönster som låter ljuset flöda in och jag förstår så väl att de valt just detta ställe. Känslan sitter i väggarna. Här ska det vara rufft men ljust och rymligt och ändå på nåt vis mjukt.

Igår var jag delvis ledig, och jag jobbade med mitt företag på förmiddagen. På eftermiddagen blev det Aveliabesök och sedan hjälpte jag mina föräldrar med lite sysslor som de inte klarar av. Precis just när jag anlände till affären fick jag en mail att jag lyckats sälja ett reportage igen, så jag beslöt mig för en liten belöning, även om jag verkligen inte ska köpa inredningssaker just nu, när jag äntligen lyckats rensa…Men ni vet- en in, en ut…. Vad jag köpte, avslöjar jag senare.

Kaffe och äppel-havremums blev det också för de har cafe´också  ( jättegott, inte för sött) och jag kan bara berömma den goda glada servicen jag fick.  Jag kan varmt rekommendera ett besök dit och så ska man ju inte missa de fina promenadmöjligheterna i Runsala heller!

 

SISUSTUSLIIKE AVELIA
Siitä saakka kun Avelia avasi ovensa Ruissalossa olen aikonut käydä siellä. Se vaan ei ole koskaan toteutunut , osittain aikaisempien pitkien matkojen takia mutta myös sen takia että käytini Ruissalossa ovat ajoittuneet sunnuntaipäiviin jolloin kauppa on kiinni. ( Oikeasti ihanaa että jossain vielä kunnioitetaan lepopäivää )

Kauppa on siis Ruissalossa, vähän matkaa Turun keskustasta, melko rouheassa telakka- miljöössä jossa on käsinkosketeltava teollisuushenki. Kaupan tilat ovat vaaleat ja valoa tulvii isoista ikkunoista. Se tekee tilasta juuri sellaisen ihanan rouhean ja karun kauniin mutta samalla herkän.

Eilen olin osittain vapaalla. Tein oman firman töitä aamupäivällä, sen jälkeen kävin Aveliassa. Sen jälkeen vielä piipahdin vanhempieni luona auttamassa arjen askareissa. Juuri kun saavuin Aveliaan sain viestin että olin myynyt erään lehtijutun joten päätin palkita itsenäni vaikka olen päättänyt että nyt ei osteta mitään sisustukseen liittyvää.  Olenhan juuri onnistunut karsimaan tavaramäärää niin kovalla kädellä eikä tilaa yksinkertaisesti ole. Mutta yksi sisään- yksi ulos.. tiedättehän…      Paljastan vasta myöhemmin mitä ostin.
Nautin kupin kahvia omena- kauraherkun kanssa ( tosi hyvä eikä ällön makea!) ja voin todella kehua palvelun tasoa. Suosittelen käyntiä ja nauttikaa hei samalla Rusissalon ihanasta luonnosta ja lukuisista kävelyreiteistä!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ett säkert vårtecken

Lika säkert vårtecken som gatudammet, glasskioskerna och skrattmåsarna är de gula narcisserna som Åbo stad placerar ut på teaterbron på våren. De blev ivrigt fotograferade av stadsborna och många gick därifrån med ett leende på läpparna.

Jag pratade lite med Jaana, som jobbar på Kuntec  och hon sade att stadens blommor verkligen är uppskattade. Tulpanerna vid ån brukar vara väntade också och ett år som staden sparade och inte lade ut lökar, blev det många ledsna miner. Jaana berättade också att Sagobron i julas var väldigt uppskattad. Så de är viktiga de här sakerna, och jag måste säga att nog höjder de den allmänna trivseln och ger ett lyft sådär i marknadsföringssyfte också. Åstranden har överhuvudtaget fått ett rejäl ansiktslyft och utvecklats enormt om jag jämför med hur det var när vi flyttade bort härifrån för tio år sedan. Det finns något för alla och det ser man på mängden folk som rör sig, både uppe vid Universitetsområdet, Biblioteket och ända ner till hamnområdet. Åstranden har ju nog alltid dragit till sig folk men nu har området utvecklats ännu mer. Som ett gigantiskt vardagsrum helt enkelt och jag är faktiskt lite nykär i min barndomsstad. Det hade jag minsann aldrig trott för femton år sedan när vi började planera vår flytt ut på landet, men man får ju ändra sig?

Och så kan vi glömma myten om trumpna inåtvända Åbobor. Åtminstone såg jag bara idel leenden igår. Jaana var minsann på gott humör och jo- jag fick lov att publicera bilden. ( det är ju viktigt att komma ihåg att fråga )

 
VARMA KEVÄÄN MERKKI
Yhtä varma kevään merkki kuin katupöly, naurulokit ja jätskikiskat, on kaupungin istuttamat keltaiset narsissit teatterisillalla. Niitä kuvattiin eilen innolla ja moni kaupunkilainen lähti sieltä hymy huulilla.

Juttelin Jaanan kanssa, joka työskentelee Kuntecissa, ja hän kertoi ihmisten arvostavan näitä kovasti. Tulppaanejakin aina odotetaan ja kun kaupunki yhtenä vuonna säästi eikä tulppaaneja tullutkaan, oli pettymys melkoinen. Hän kertoi myös että jouluinen satumaa sillalla oli menestys. Eli kyllä nämä asiat ovat tärkeitä, nostavat yleistä viihtyvyyttä ja tuovat markkinointiarvoa. Jokiranta on muutenkin kehittynyt huimasti jos vertaan siihen miltä se näytti 10 vuotta sitten kun muutimme täältä. Jokaiselle on jotakin ja se näkyy siitä miten ihmiset aktiivisesti liikkuvat eri paikoissa ihan yliopistoalueelta , kirjastoon ja aina satamaan saakka. Toki ranta on aina vetänyt ihmisiä mutta palvelut ovat lisääntyneet.  Jokiranta on kuin kaupunkilaisten valtava olohuone ja olenkin joten vastarakastunut lapsuuden kaupunkiini. En olisi sitä uskonut viisitoista vuotta sitten kun aloimme suunnitella poismuuttoa, mutta sallin itselleni sen että saan vaihtaa mielipidettä.

Turkulaisista sanotaan aina että ovat hitaasti lämpeäviä mököttäjiä mutta siitä en kyllä eilen nähnyt mitään! Jaanakin oli kuin aurinko ja sain luvan julkaista kuvan. ( muistakaa että aina pitää kysyä lupaa julkaista! )

 

 

 

 

 

Vidgad vy

Bilderna från lägenheten blir lite vidare för varje vecka som går, men fortfarande sparar jag på en del, eftersom det känns som att en del saker ännu behöver hitta sin rätta plats. även om jag är nöjd annars, ser jag på mina bilder och tänker att njäääe, lite för mycket grejer som stör, något måste bort, flyttas eller samlas ihop. Det syns egentligen bäst i bild, inte med blotta ögat. Inte lätt att vara petig ska jag säga, när saker stör ögat  😉

Här i alla fall ett av hörnen i hemmet, där det älskade rottingbordet står och där min garderobsblomma tycks trivas förträffligt även om den inte fått en gnutta omsorg och verkligen skulle behöva ny mull och större kruka. Stolen är en gungstol ( Poäng ) från Ikea. Vi bytte ut vår soffa mot två sådana i sista minut före flytten, då vi insåg att soffan skulle ha dominerat hela rummet och inget annat hade fått plats. Egentligen hade vi tänkt sälja soffbordet också, men det gick inte åt. Det var väl inte meningen, och det var riktigt bra så, det passar nämligen bättre in än soffan någonsin hade gjort. Vissa saker har sin mening, helt enkelt.

Eftersom vi bor på ett hamnområde passar det också förträffligt med lite havsinspirerade detaljer, som den här propelleraxeln från en gammal träbåt. Den räddade vi från stugan en gång.

LAAJENEVAA NÄKYMÄÄ
Kuvat kodista laajenevat pikkuhiljaa mutta vielä säästelen niitä laajemipa koska tuntuu siltä ettei kaikki tavarat ole vielä paikkansa löytäneet. Vaikka muuten olisin tyytyväinen näkemääni, katson kuviani ja ajattelen että eee–hei… liika tavaraa, jotain pitää siirtää, karsia tai ryhmittää. Oikeastaan tämä näkyy vasta kuvissa, ei noin paikan päällä katsottuna. . Eipä ole helpoa olla pilkunviilaaja kun asiat häiritsee silmää … 😉

Tässä ainakin yksi kodin nurkista jossa rakas rottinkipöytä komeilee ja jossa palmuvehka tuntusi viihtyvän erinomaisen hyvin, vaikka se ei ikinä saa mitään huomiota tai rakkautta ja todellakin kaipaisi suurempaa ruukkua ja enmmän multaa.  Tuoli on Ikean keinutuoli Poäng. Ostimme niitä kaksi kun ihan viime tipassa ennen muuttoa tajusimme ettei Ektorp sohvamme ikinä tulisi näyttämään hyvältä tässä kodissa. Se olisi vain täyttänyt tilan eikä mitään muuta olisi mahtunut. Olimme jo ajatelleet myydä sohvapöydänkin sen koon takia ( Ikean Stockholm) mutta ostajaa ei löytynyt  joten se ei kai ollut tarkoituskaan. Ja täytyy sanoa että hyvä näin- se istuu tuohon paremmin kuin sohva olisi ikinä tehnyt.

Koska asutaan satama-alueella tänne sopii meri-aiheiset yksityiskohdatkin, kuten tuo mökiltä joskus pelastettu vanha potkuri.

 

 

Ikea hacket

Malin skrev om sina Ikea hacks och jag ska ju inte vara sämre än det. För den som inte vet vad det handlar om så är det alltså att man tar nåt man köpt på Ikea och använder det på ett helt annat sätt än det är menat till. Pinterest är fyllt av skojiga Ikea hacks- jag rekommenderar verkligen!

Vi gjorde en klätter-  och klösvägg åt katterna av mattan Osted, några hyllkonsoler, Ikeas mjukisråttor och en gammal sockerlåda. Något hyllplan ska vi ännu lägga till. Hittills har de bara fnyst och inte varit särskilt intresserade men vänta bara tills jag köpt torkad siklöja och placerat ut dem högst upp- då lär det bli fart på filurerna!

 

Malin kirjoitti blogipostauksen omista Ikea hackseistään ja minäkin nappasin kiinni ideasta. Ikea hack on siis se, että ottaa jonkun Ikeasta ostetun tuotteen ja käyttää sitä luovasti johonkin ihan muuhun kuin se on tarkoitettu. Pinterestistä löytyy tosi paljon hauskoja ideoita- suosittelen!

Teimme itse kiipeily- ja raapimaseinän kissoille Osted matosta, hyllykannattimista, Ikean pehmolelu rotista sekä vanhasta sokerilaatikosta. Jotain hyllytasoa vielä lisätään. Kissat eivät ole olleet vielä tippaakaan kiinnostuneita mutta odotapas kun ehdin kauppaan hakemaan kuivattuja muikkuja ja laitan ne sinne jonnekin ylätasolle. Eiköhän niihin sitten tule vauhtia!?

 

 

Middag

Efter åpromenaden igår blev det middag. Jag har fördelen att bo med en som gillar att fixa mat och denna dag var inget undantag. Pizza på surdegsbotten- mums!

 

SUNNUTAIHERKKUJA
Jokirantakävelyn jälkeen mies teki päivällistä. Onni on asua miehen kanssa joka mielellään kokkailee. Tarjolla oli juuren tehtyä pizzaa. Nam!

 

 

Åwålk

Idag hann vi med en hel del, trots att det kändes som att man blev snuvad på en hel timme på grund av att vi övergick till sommartid. Morgonen var regnig men redan mitt på dagen skingrades molntäcket och det blev en hur vacker vårdag som helst.
Vi uträttade en hel del ärenden på förmiddagen men sedan tog vi kamerorna med oss och gick ner till åstranden. Folk var i farten, en del satt och åt mellanmål, läste eller solade, medan andra cyklade, drack kaffe eller bara promenerade. Det här är nog det bästa med Åbo- åstranden är som alla Åbobors vardagsrum. Hur härligt är inte det?

I den gamla fabriken bakom den stora lyftkranen bor vi, och i sommar kommer vi att ha den bästa av alla utsikter över Tall Ships Race från vårt fönster.

Föri ( färgan som går över ån) är på service så vi åkte över med lilla Ruissalo istället. Faktiskt lika charmigt och jag låter bilderna tala för sig själv.

ÅWÅLK
Tänään ehdittiin tehdä vaikka mitä vaikka tuntuikin jotenkin siltä että meiltä oli varastettu  tunti kesäaikaan siirtymisen takia. Aamu oli sateinen mutta jo keskipäivän aikaan pilvipeite rakoili ja lopulta saimmekin todella upean kevätpäivän!
Muutama tärkeä asia hoidettiin pois mutta sen jälkeen napattiin kamerat kainaloon ja mentiin alas jokirantaan. Ihmisiä oli liikkeellä, jotkut söivät välipalaa, lukivat tai ottivat aurinkoa kun toiset taas pyöräilivät, joivat kahvia tai olivat kävelyllä. Tämä onkin parasta Turussa- jokiranta on kaikkien Turkulaisten olohuone.

Meidän koti on tuossa vanhassa tehtaassa tuon ison nostokurjen takana, ja kesällä meillä onkin aitiopaikat Tall Ships Race tapahtuman aikaan.

Föri ( lautta joka kulkee joen yli) on huollossa mutta pääsimme Ruissalon avulla yli. Ihan yhtä hurmaavaa kuin Föri ja annankin kuvien puhua puolestaan.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Detaljer som faller på plats

Steg för steg börjar saker hitta sina platser istället för att snurra runt och vara i fötterna på oss. I skrivande stund finns det faktiskt bara en ouppackad bananlåda kvar. Lite detaljer har skruvats upp och en tavla också, men resten får vänta lite, då det känns som att det är svårt att bestämma sig för vilka tavlor som passar var, och om vi överhuvudtaget vill fylla väggarna. Less is more liksom, speciellt när man väljer kompakt living som vi.
Jassa lamporna har hittat sin plats också och vi är jätte nöjda med valet av dem. Snygga i dagsljus och ger ett väldigt mysigt sken på kvällen.

 

JASSAT PAIKOILLAAN
Koti valmistuu askel askeleelta ja tavarat alkavat löytää paikkansa. Tällä hetkellä taitaakin olla enää vain yksi purkamaton banaanilaatikko jäljellä. Sisustukseen on tullut lisää yksityiskohtia ja jokunen taulukin löytänyt paikkansa seinältä, mutta loput saa odottaa. Emme vielä osaa päättää haluammeko laittaa seinille lisää tauluja vai tyydytäänkö vähempään. Less is more, ja etenkin tärkeää kun valitsee tällaisen compact living ratkaisun.
Jassa valaisimetkin on nyt asennettu ja olemme tosi tyytyväisiä tähän valintaan. Kivan näköiset päivänvalossa ja antavat kodikkaan pehmeän valon illalla.

 

 

 

Chillarna

De här två hjältarna har hittills tagit flytten med ro. De har hittat egna favoritplatser ( sällan de som jag föreslagit) och så har de fått en drös med nya leksaker. Mannen ska också tillverka en klättervägg åt dem efter en ide´ jag hittade på Pinterest. Man får väl se om den faller dem i smaken.

CHILLAILIJAT
Nämä kaksi sankaria ovat ottaneet muuton aika rennosti. He löysivät aika pian omat lempipaikkansa ( harvemmin ne jotka minä ehdotan ) ja ovat saaneet kasan uusia leluja. Tulossa on vielä miehen tekemä kiipeilyseinä, idean sain Pinterestistä. Saapi nähdä innostuvatko.

 

 

 

 

 

 

Det blev så mycket bättre

De var här och svängde toalettdörren, och vilken skillnad det blev! Alltså det är verkligen avgörande för flödet att man inte behöver runda en dörr, precis som det har betydelse  var strömbrytarna sitter. En riktig halleluja-moment kan jag säga. Snabbt och smidigt gick det också så tack för det!

Här har ingen tavla kommit upp än, för vi har ju inte klarat av att bestämma oss…

HUIKEA PARANNUS
Kävivät kääntämässä vessan oven ja hitsi mikä ero! Sillä on siis todellakin merkitystä miten kulku sujuu, ettei tarvitse kiertää ovea ja sillä että valokatkaisjat ovat kahvan puolella eikä saranapuolella. Oikea halleluja- hetki siis. Kyllä tuntuu kivalta. Nopeasti tuo vaihtokin sujui- kiitos siitä.

Talua emme ole vielä kiinnittäneet, kun emme oikein vielä ole pystyneet päättämään mikä tuohon tulisi…

Before  ( mobile pic)

and after….

Ett avslutat kapitel

Nu stängde vi dörren till det gamla hemmet och överlät nycklarna till hyresvärden. Pust- en sån pärs det varit att tömma och städa! Nu vill man ju bara boa in sig i nya hemmet och få sakerna att landa på sina rätta ställen.
Visst var det aningen svårt att gå därifrån, speciellt från stranden där minnena av så många hundpromenader fanns. Saknaden satte sig som en stor obekväm klump i halsen.

Att inreda små ytor är inte alltid så lätt, speciellt inte när det gäller vad som ska komma upp på väggarna. Bara en bråkdel av de tavlor vi har passar här, så det gäller att prioritera.  Vi låter det ta lite tid, för vi vill i inte förhasta oss och borra en massa hål som sen är svåra att gömma. En del andra detaljer har som synes ändå hittat sina platser.

 

 

KAIKKI PÄÄTTYY AIKANAAN
Nyt sulkeutui vanhan kodin ovi ja palautettiin avaimet vuokraisännälle. Huhu mikä urakka on takana! Tyhjentäminen ja siivoaminen käy kyllä ihan työstä… Haluaisinkin nyt keskittyä ihan vaan uuteen kotiin ja saada tavarat löytämään omat paikkansa. Kävin rannassa ennen lähtöä ja ikävähän siinä tuli,  kun kaikki muistot koiralenkeistä muistuivat mieleen…

Tällä kotona nyt mietitään sisustusta tarkkaan sillä pienissä tiloissa pitää huolella suunnitella mitä laittaa minne ja miksi. Pitää kylmästi vaan laskea mikä mahtuu ja mikä ei, ja vaikeinta on taulujen paikat sillä turhia reikiä emme haluaisi porata uusiin seiniin. Tauluistamme vain murto osa mahtuu seinälle. Loput varastoidaan. Muut tavarat löytävätkin pikkuhiljaa jo paikkansa, kuten kuvasta näkyy.