Meow

Jag skulle egentligen ta lite inredningsbilder men så låg Moa där och såg så sött begrundande ut att jag inte kunde låta bli att fotografera henne också.

Kissorna har det bra, och även om Bigge genast efter flytten fick stressymptom så mår han bra nu ( peppar peppar, hoppas det håller i sig ) De har aktiveringsleksaker utspridda över golvet men klätterväggen vi byggde åt dem genast efter flytten, den skiter de blankt i. Ni vet- ger man en skön mysbädd åt en katt så sover den glatt på en pizzalåda… Bara för att. Ja, katt.  Och katter bestämmer själv. Klätterväggen är numera anslagstavla…

De två har fått njuta lite sommarliv också, ute på stugan har de kommit och gott som de velat, fångat sorkar och njutit av spännande skogsdofter. Varje gång har det skurit i hjärtat att vi varit ryckt upp dem och tagit med dem till stan igen. De skulle ju ha det så mycket bättre på landet och dessutom har vi en lång mörk vinter framför oss utan stugliv.

Vi har inte aktivt sökt någon fosterfamilj, för visst skulle det vara så vansinnigt svårt att avstå från dem, men faktum är ju att om någon skulle anmäla sig frivillig att adoptera dem för ett gott liv på landet, så skulle vi nog sätta våra egna ömhetsbehov åt sidan och unna dem ett gott liv med skog och åker att busa i.  Allt annat vore själviskt.

KISSAKUULUMISIA
Oikeastaan olin ottamassa sisustuskuvia mutta Moa näytti niin ihanan mietteliäältä etten voinut olla kuvaamatta.

Kissoilla on kaikki hyvin, vaikka Bigge alussa saikin muutosta aiheutuvia stressioireita.      ( nyt tuntuisi kaikki olevan ihan hyvin kuitenkin )  Niillä on aktivointileluja pitkin lattioita mutta kiipeilyseinä jonka teimme heille heti muuton jälkeen ei kiinnosta pätkääkään. Haha, niin kissoille tyypillistä! Teet heille pedin ja he nukkuvat pizzalaatikon päällä…  Kissat valitsevat itse, niitä ei voi lahjoa.  Kiipeilyseinä toimii nyt ilmoitustauluna…

Ovat he saaneet nauttia kesästäkin ulkona mökillä. Sillä ne ovat vapaina nauttineet luonnosta, tulleet ja menneet ihan miten on huvittanut. On se ollut aika raastavaa sitten tuoda ne takaisin kaupunkiin, kun heillä olisi maalla niin paljon kivempaa.
Emme kuitenkaan ole aktiivisesti etsineet heille sijoituskotia koska luopuminen olisi älyttömän kova paikka, mutta tietysti punnitsisimme asiaa vakavasti jos joku ilmottautuisi vapaahetoiseksi adoptioperheeksi. Onhan kissa aina onnellisempi maalla, olisi itsekästä ajatella toisin.