Att utmana själv

Igår gjorde jag något nytt och spännande. Jag höll ett föredrag. Jag har förvisso talat för en mycket större publik tidigare men det här var nytt för mig, för nu representerade jag inte bara mig själv och mitt lilla företag utan nu hade jag ansvar på ett helt annat sätt. En helt ny kollektion skulle lanseras och jag fick vara del av det. Bara att vara utvald till uppgiften kändes stort, och även om salen inte blev full trots att det var fullbokat från början så var jag ju ändå nervös. Att prata från papper men ändå få det att flyta som naturligt tal är ju inte så lätt alla gånger och det kommer inte lika flytande när det inte är ens eget modersmål. Men det gick bra. Tekniken fungerade som den skulle, jag staplade  inte så farligt och efteråt kunde jag ge mig en klapp på axeln. Jag kan nog, bara jag låter vingarna bära.

 

KANTOIVATKO SIIVET?
Eilen tein jotain uutta ja jännittävää. Pidin esitelmän. Oikeasti olen kyllä puhunut suuremmillekin ihmisjoukoille aiemmin mutta nyt en enää vain edustanut itseäni ja pientä yritystäni vaan nyt minulla oli suurempi vastuu ihan uudella tavalla. Uusi mallisto lanseerattiin ja minä sain olla osallisena siinä.  Vain se että minut oli valittu tähän tuntui suurelta asialta, ja vaikka sali ei ennakkotietoista huolimatta täyttynytkään niin jännitin tietysti. Puhuminen luonnollisesti ja sujuvasti paperilta on oma haasteensa ja kun en puhunut omaa äidinkieltä niin jännitin tietysti sitä että sanat takertelisivat. Kaikki meni kuitenkin hyvin ja tekniikka pelasi loistavasti, joten taputin itseäni olkapäälle jälkeenpäin. Kyllä minä osaan, kunhan annan siipien kantaa.

Autumn-mood-055-b-blogg

 

Advertisements

5 thoughts on “Att utmana själv

  1. Låter spännande, var det en kollektion där på jobbet eller…? Att prata inför publik kan vara riktigt givande för sig själv. Efteråt, när man märker att det gått helt ok är det verkligen skäl att ge sig själv en klapp på axeln. Alla kan verkligen inte det där med att tal inför publik. Är själv ganksa överraskad att jag har så lätt för det, trots att jag hatade att hålla föredrag och dyl i skolan..
    Önska dig en härlig helg ,

    Lotta

    Liked by 1 person

  2. Det är konstigt det där, hur man tvivlar på sig själv och är nervös för hur det ska gå fast andra inte tvivlar alls utan är bombsäkra på att man fixar det. Tänk om man ibland bara kunde luta sig tillbaka mot andras säkerhet och strunta i den lilla ettriga rösten i huvudet som väser: Vem tror du att du är?

    Liked by 1 person

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s