I nöd och i lust

Jag är så tacksam för den respons jag fick till mitt förra inlägg! Det gläder mig att även män har läst det, för som jag sade när jag delade det på Facebook i mitt privata flöde, så är detta inte bara en sak som berör oss tjejer utan även våra män ( eller partners ) i allra högsta grad!  Det är en grej som berör parföhållandet och som båda måste jobba extra hårt på, eftersom det tuffa kommer i ett skede av livet då barnen flugit ut, och man faktiskt står där och plötsligt har tid för varandra- om man vill. Tyvärr har många slutat vilja vid det laget  (eller redan långt tidigare ) och bara gett upp, för man har glömt hur det var och varför man blev förälskad i den andra.

Nyckeln till att hålla gnistan kvar är snack och fysisk kontakt säger Maria Sundblom- Lindberg ( klicka på länken och läs ) och jag håller med! Kan vi inte prata på samma nivå mera så dör kontakten, och utan kontakt- inget stöd och ingen förståelse för varandra. Sen står man där, ensam mitt i tvåsamheten och förstår inte alls vad den andra går igenom.

Nåväl. Det här ska väl inte bli en terapiblogg men det skadar ju inte att lite påminna om detta mellan varven, för det här är nåt som man måste börja jobba på redan i början av sitt parförhållande och som man ska jobba på precis varje dag .

Vi har pratat massor, mannen och jag, och när vi såg att en del problem i mitt / vårt mående skulle gå att lösa så tog vi ett snabbt beslut. ( snabba beslut är vår grej liksom )  Det beslutet bestod av att vi skulle flytta.
Flytten innebar att vi fick ett sovrum med väggar och dörr ( vi hade alkov förut som var öppen på båda långsidor av sängen ) Om jag somnar först kl 04 och han stiger upp 05 så kan jag ligga kvar i mörkret och kanske verkligen somna, istället för att bländas av ljuset och störas av ljudet när han gör sin frukost. Vi har också en inglasad balkong nu, och den kan stå öppen på natten så sval luft kan strömma in. Det lättar ju också när den “inre pannan går varm”..  ( förut hade vi fransk balkong och det var ju inget alternativ att lämna den öppen över natten när man har två katter )

En hel del andra saker bestyrkte vårt beslut och jag ska väl inte gå in på detaljer men i det stora hela kan jag säga att vi inte riktigt fick valuta för pengarna, och att många saker inte stod rätt till. Det handlade om mycket mer än en felsvängd toadörr kan jag säga. Och så mycket tycker vi inte om att flytta att vi skulle ha gjort det för skojs skull, även om det blivit ganska ofta på sistone. Men om skor inte passar ska man byta. Livet är för kort för att man ska gå igenom det med obekväma skor. Så är det bara. Man ska inte klamra sig fast i något. Man ska ta beslut som får en att må bra.

Namaste.

*****

MYÖTÄ- JA VASTOINKÄYMISISSÄ
Olen kaikesta edelliseen postaukseen liittyvästä palautteesta niin kiitollinen! Minua ilahdutti suuresti myös se, että muutamat miehetkin ovat lukeneet, sillä kuten ainakin facessa sanoin- tämä ei pelkästään ole naisten ongelma vaan myös kumppanien ongelma. Se koskee parisuhdetta juuri siinä vaiheessa kun lapset ovat lentäneet pesästä ja sellaisessa herkässä kohdassa jossa yhtäkkiä on yhteistä aikaa, mutta jossa helposti hukataan se yhteinen sävel ellei olla varuillaan.  Ellei se ole jo hukassa… Moni on tässä vaiheessa jo antanut periksi, koska ei enää muisteta miksi joskus mentiin yhteen.

Parisuteen parhaana “liimana” toimii yhteiset keskustelut ja fyysinen kosketus. Se pitää muistaa ihan joka päivä!  Vaihdetaan kuulumisia, rupatellaan, halaillaan tai vaikka ihan hipaistaan toista ohimennen. “Olen huomioinut sinut” tarkoittaa parisuhteessa samaa kuin “välitän”. Jos emme keskustele, emme saa yhteyttä, emmekä tiedä mikä toista vaivaa ja miten voisi tukea. Emme ymmärrä toisen käytöstä yhtään ja olemme parisuhteessa omillamme ja yksinäisiä vaikka ollaankin saman katon alla.

Noh, ei tästä pitänyt terapiablogia tulla, mutta ei se haittaa jos näitä välillä vähän miettiikin näitä juttuja, ja oikeasti jo ihan suhteen alusta ja siitä eteenpäin ihan joka päivä.

Olemme mieheni kanssa keskustelleet todella paljon, ja näimme että joitain minun terveyteen ja yleiseen hyvinvointiin liittyviä ongelmia voisi ratkaista käytännön järjestelyillä. Siksi teimme nopean päätöksen ( kuten aina- olemme nopeita ) ja päätimme muuttaa.
Tämä muutto merkitsi sitä että saimme makuuhuoneen jossa on neljä seinää ja ovi jonka voi sulkea. ( aikaisemmin meillä oli alkovi joka oli sängyn molemmilta puolin avoin ja sänky oli ihan keittiön vieressä ) Minä nukahdan joskus vasta neljältä aamulla ja aviomies saattaa herätä viideltä. Nyt hän voi hiipiä ulos ja sulkea oven ja minä voin jäädä pimeään ja hiljaiseen huoneeseen ja yrittää saada unen päästä kiinni, ilman että valot tai äänet häirtsevät. Saimme muuton yhteydessä myös lasitetun parvekkeen jonka ovi voi olla auki vaikka koko yön jos kaipaan viilennystä. Edellisen kodin ranskalainen parveke oli kissojen vuoksi aina suljettava yöksi.

Muutama muukin asia vahvisti muuttopäätöksen mutta en aio niitä tässä eritellä. Siihen liittyi muutakin kuin väärinpäin asennettu vessanovi ja voisin ehkä sanoa että koimme ettemme ihan saaneet vastinetta rahoillemme. Muuttaminen ei ole hauskaa, mutta joskus välttämätöntä. Jos kengät puristavat niin vaihdetaan kenkiä. Elämä on liian lyhyt eikä aikaa kannata hukata ainakaan enää tässä iässä. Jos joku ei passaa, tehdään muutos-  aika simppeliä.  Ei takerruta.

Namaste.

hem9

Advertisements

4 thoughts on “I nöd och i lust

  1. Borde ni när hamnen nu.Minns själv då Vi bra hade sovalkov gick så länge jag inte körde nätter men vi flyttade så vi gick sovrum med väggar.Efter det köpte vi hus på tre rum och kök..jag är nattuggla mannen lägger sig tidigt.Lycka till med nya hemmet❤

    Like

  2. Så spännande att ni åter igen förändrar er tillvaro….och så härligt att ni hittar en väg i det som känns bra för er båda!
    Övergångsåldern är ju verkligen ett kapitel för sig. Jag gick in i den när jag var 48-49 år och nu efter 10 år är det fortfarande detsamma med växlandet mellan värme, svettningar och frysande…..som om den inre termostaten alltid är lite i obalans. För det mesta är det ändå helt hanterbart, jag har liksom lärt mig att leva med det, men den här varma sommaren höll på att göra mig tokig vissa dagar då jag bara skulle ha velat bunta ihop mig själv och stoppa in kroppen i kylskåpet!!
    Allt gott till er i ert nya boende ❤
    Kram

    Like

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s