Före allt rasade

För bara en dryg månad sedan var allt som förut. Jag fotade den här lilla sötingen i studion och vi pratade med föräldrarna om vad viruset kanske kunde innebära… Det fanns ingen större risk för smitta då men ganska snabbt skulle ju läget förändras och jag fick sätta lapp på luckan. Bara två veckor senare hade vi ett helt annat läge att förhålla oss till. Ett totalt annat läge. En helt annan värld…

Jag tog mitt ansvar genast och kände att detta vill jag inte ta några risker i. Ingen vet hur covid inverkar på nyfödda eller hur mottaglig en nyförlöst mamma är. I newbornfotograferingar är man nära- väldigt nära.  Bär och vyssjar och håller om…

Själv hör jag till riskgruppen och vet att kontakten med barn i dagisålder kan vara väldigt farlig för mig. Jag och tänkte också på hurdana smittokjedjor det kunde byggas upp från kund till mig,  till nästa kund till nästa…  Ni vet, med barn blir det alltid närkontakt. Det går inte heller att hindra spontana nysningar, hostningar osv. Det går inte att kontrollera på samma sätt som med vuxna. ( som inte de heller alltid är på kartan med att skydda sig själv eller sina medmänniskor )
Man kan ju bli lite paranoid här men jag väljer det framom att ta det hela med en klackspark och sen ångra mig djupt.

Jag valde att stänga min kära studio tillfälligt och övergå till att eventuellt fotografera ute i miljö. Tills då detta med min axel hände och nu fotar jag inget alls. Men det är tillfälligt.
Inredningsfotograferingarna står ju stilla nu också, då man helt enkelt uppmanas att bara resa om det är nödvändigt. Vi får väl se hur det blir, om vi i något skede kan röra oss mer fritt och vad det innebär.

Hur som helst är det ju nog så att man förlorar sin nattsömn. Får jag ha kvar min studio? Får jag stödpeng så jag kan betala mina löpande utgifter och kommer hyresvärden emot och lättar på hyresbördan? Räcker mina pengar till försäkringar och skatter nu när inget kommer in?

Den som hade svar…
Vad jag vet ändå, är att jag aldrig aldrig vill ge upp det här härliga som jag satsat på och min härliga studio / kontor där jag trivs.
Jag vet ju att det är min grej!
Dessa underbara små knyten jag fått föreviga. På ett eller annat sätt är jag tillbaka snart.
Cant wait!

p.s Mössörna och byxorna har jag stickat. Längtar så efter det också. Att få handarbeta.