Balkongens vintertid

Nej, jag har inte börjat julpynta på balkongen. Vi bara råkade vara ut en sväng till stugan förra helgen och jag passade på att samla med mig lite minigranar och mossa, för sådant hittar man ju inte mitt i stan sen när det väl behövs. Men ja, jag erkänner, lite känns det ju som om jag tjuvstartat julen vilket inte alls skulle vara ovanligt för mig.

I år fattas det där julpirret för mig. Jag som brukar vara först med att snoka på Ikeas julsaker ( jag har ju en inside blick på det ) och jag som brukar ladda upp med glögg och stämning och tjuvlyssna på julsånger redan i början av oktober… Men nej. Inte i år.
Julen blir knappast som vanligt i år och jag har stängt av. Jag har varit riktigt låg till sinnet och inte orkat tänka på hur jävla trist det är me det här eländet.
Rent praktiskt vet jag ju inte om det blir nåt pepparkaksbakande med familjen. Och vem kan samlas runt julbordet? Hur får vi till det med en frivillig karantän två veckor före jul så ingen löper risk att smittas?
Uff ja, klart det äter på fiilisen. I dags läge är det relativt lugnt med smittorna men jag tvivlar på att det håller i sig. Tyvärr.
Fast nog kan väl mirakel ske?

Jag önskar mig i alla fall inget annat till julklapp än ett mirakel.
Och en sak vill jag tillägga. Säg inte att ” – vi får lära oss leva med det här en lång tid ännu, det kan pågå till midsommar” . För oss som är i riskgrupp men inte är i pensionsålder utan mitt i livet kan världen rasa samman av mindre också. Vi har fullt upp med att bearbeta allt vi måste avstå från, all längtan och allt sorgearbete. Behöver inte mer salt i en öppen och sårbar själ.
Tack och förlåt, som man burkar säga.


TALVIAIKAA PARVEKKEELLA
Äkkiseltään näyttäisi siltä että olen aloittanut joulukoristelun parvekkeella mutta ei asiat ihan niin ole. Satuttiin vaan käymään saaressa päiväreissulla ja päätin samalla kerätä sammalta ja minikuusia valmiiksi, koska eihän niitä täältä keskeltä kaupunkia sitten saa kun tarvii.

Tänä vuonna minulta puuttuu se jännä jouluinto mikä aina tulee lokakuussa. Yleensä olen ekana nuuskimassa Ikean joulutoria, ostamassa glögiä ja salaa kuuntelemassa joululauluja jo lokakuun alussa. Mutta ei. Ei tänä vuonna.
Joulu tuskin on perinteinen tänä vuonna ja olen tainnut työntää sen ihanan odotuksen pois mielestä. Tai se ei ole edes ehtinyt tehdä tuloaan. Olen ollut aika masentunut ja koko ajatus joulusta on ollut liian vaikea.

Enhän edes tiedä miten me käytännössä voisimme yhdessä leipoa pipareita lapsenlapsen kanssa. Tai kaikki istua saman pöydän äärellä? Miten onnistusi omaehtoinen eristys pari viikkoa ennen, ettei olisi mitään riskejä sairastua? Tartunnat ovat melko rauhalliseen tahtiin tulleet nyt, mutta epäilen että tilanne pysyisi tällaisena. Mutta voihan ihmeitäkin tapahtua… ?
Sellaista toivoisin vaikka joululahjaksi!

Ja hei vielä yksi juttu. Älä sano että ” tähän on vaan paras tottua koska tämä voi jatkua juhannukseen saakka” . Riskiryhmäläisen ( ei vielä eläkeiässä oleva vaan aktiivisessa elämänvaiheessa olevan ) maailma romahtaa jo pienemmästäkin. Meillä on pää täynnä luopumisen tuskaa, ikävää ja surutyötä muutenkin.
Kiitos ja anteeksi.


Mitt kontor

Även om jag sörjer att jag var tvungen att säga upp kontraktet på min studio och mitt arbetsrum jag hade där, så är jag så himla glad att jag lyckats göra ett mysigt kontor härhemma åt mig. Ett där jag trivs och som ser ut som jag.

Min skrivare ( printer ) har dock seglat omkring på golvet lite obekvämt sen flytten och mitt skrivbord hade opraktiska bockben ett tag ( för att jag tyckte det var så snyggt) men det var jag tvungen att åtgärda. Bockben kräver stor bordsyta för att datorn ska rymmas under bordet och ens egna ben ska rymmas också… Dessa bockben saknade också hylla under så jag kunde inte ställa skrivaren där.

Från sovrummet tog vi några gamla skåp som mannens pappa gjort för herrans många år sedan ( ett står ännu på balkongen ) och nu fick printern en helt egen plats i den.
Den lilla rosa byrån ni såg i förra inlägget flyttade i sin tur till sovrummet. Inget har köpts, vi har bara gjorts en möbelvals och en resa till lagret där mina tidigare skrivbordsben från studion var kvar i förvar )

Jag vill alltid ha det vackert och rofyllt omkring mig och det har jag skapat även här ( för mig i alla fall, nån annan kanske tycker det är plottrigt och för romantiskt eller osmakligt men det är ju jag som ska trivas… )
Här editetar jag, sköter bokföring och diverse annat. Här kan jag gott spenedera en hel dag utan att märka att tiden rusar förbi.


KOTITOIMISTONI

Vaikka suren studiosta ja sen työtilasta luopumista iloitsen tästä kotitoimistosta hurjasti koska olen saanut siitä juuri sellaisen kuin halusin.
Pukkijalat pöydän alla toki vaihtuivat kapeisiin paremmin toimiviin . Minulla oli siis väliaikaisesti sellaiset leveät mustat pukkijalat joiden takia printteri ja minun jalat eivät kunnolla mahtuneet pöydän alle.. ( mutta kun pukkijalat ovat minun mielestäni hyvän näköiset niin halusin testata… )
Printteri tarvitsi oman tilansa ja miehen isän tekemät kaapit tuotiin makkarista tänne. Täältä taas roosan värinen pikkulipasto muutti makkariin.
Pidän siitä että ympäristö jossa vietän aikaani on kaunis ja levollinen. Jonkun mielestä tämä nyt ei ehkä ole muuta kuin tavara täynnä ja tuntuu mauttomalta mutta minä viihdyn täällä ja se onkin pääasia. 🙂


I den lilla hyllan har jag mina små tacksamhetsböcker som jag skriver i, och mina kristallstenar som jag använder för meditation och fokusering och manifestering av vad jag önskar i livet. ( yep new age vibbar här, jag vet men det är inget nytt för mig, det intresserade redan för 20 år sedan )

Rottinkihyllyssä säilytän kiitollisuuspäiväkirjoijani ja kristallikiviäni joita käytän meditaatiossa ja muutenkin kun haluan keskittyä tiettyihin asiohin. ( Manifestoida asioita ja tuoda hyvää fiilistä elämääni. juu tiedän, New Age meininkiä täällä mutta se ei ole minulle mitään uutta- siitä kiinnostuin jo 20 vuotta sitten )

I den lilla sparyflaskan har jag en rumsdoft, en av de få som min astma klarar av. Den doftar Palo Santo och känns renande och rogivande.

Pienessä suihkepullossa on Palo Santopuun tuoksuista huonetuoksua. Yksi niistä harvinaisista huonetuoksuista joita astmani sietää mukisematta. Se rauhoittaa ja puhdistaa olotilaa.

Föll för frestelsen

Nu är jag så svag för vissa trender att jag bara måste köpa denna söta lilla rottinghylla när den dök upp på Tori.fi. Det är egentligen en vägghylla men jag hittade inte riktigt någon ledig plats för den på väggen så det fick bli såhär tillsvidare ( även om jag fick sätta några slantar under ena benet för att den inte ska stå snett.)

EN VOINUT VASTUSTAA
tätä pientä rottinkihyllyä joka tuli vastaan Tori.fi:ssä. Rottinki on ollut pinnalla jo pitkään ja osoittautuikin trendiksi joka imaisi minut mukanaan. Tämä on oikeastaan seinähylly mutta toimii se näinkin kun ei seinälle oikein mahtunut. Jouduin vain laittamaan muutaman lantin jalan alle että pysyy tasapainossa.

Färgprakt i Åbo Botaniska trädgård

Man skulle ju verkligen inte tro att det är 3 oktober när man ser detta! Vädret var varmt ( 17 grader kanske?) och fjärilarna var i full gång ännu.
Vilken dag- vad vackert!! Jag låter bildern tala för sig.


VÄRILOISTOA TURUN KASVITIETEELLISESSÄ PUUTARHASSA

Vaikea uskoa että eletään lokakuun 3 päivää kun lämpöasteita oli noin 17 astetta ja perhoset vielä lentelivät. Ihana väriloisto , annan kuvien nyt puhua puolestaan.