Färgprakt vid åstranden

Ibland tar jag bara kameran och går runt och ströfotograferar. Den här gången var jag  ute och scoutade lite fotoplatser för kommande ettårsbilder. Runt domkyrkan och längs med ån var det sagolikt vackert och solen fick färgerna att glöda. Från Domkyrkan vandrade jag längs med åstranden.

Jag träffade också några tjejer som glatt ställde upp på bild. De gav också publiceringslov och fick förstås bilderna själv också. Vad jag är glad att jag har kommit över tröskeln att våga fotografera främlingar! Det är verkligen inte så svårt. Tänkte fotografera en läsande man också vid Art Cafe´,  men de som satt bredvid honom såg så besvärade ut så jag beslöt mig för att inte störa.
Imorgon blir det dags att på riktigt fota de där ettåringarna. Hoppas solen lyser lika varmt och fint då!

VÄRIEN HEHKUA JOKIRANNASSA
Joskus otan vain kameran kainaloon ja menen ulos kuvaamaan ilman suurempaa päämäärää. Tällä kertaa olin etsimässä lokaatioita tulevia lapsikuvauksia varten. Tuomiokirkon ja jokirannan läheisyydessä oli satumaisen kaunista ja aurinko sai värit hehkumaan.  Kirkolta lähdin kävelemään jokirantaa pitkin.

Tapasin pari tyttöä jotka suostuivat mukaan kuvaan. He antoivat myös julkaisuluvan ja kiitokseksi saivat tietysti kuvat muistoksi. Olen niin iloinen että nykyään uskallan ventovierailtakin kysyä lupaa kuvata.  Olisin niin halunnut kuvata erästä miestä joka istui Art Cafe´n edessä lukemassa kirjaa auringon paisteessa mutta hänen vieressä istuvat ihmiset näyttivät niin vaivautuneilta että jätin asian siihen.
Huomenna sitten oikeasti kuvaamaan niitä yksivuotiaita! Toivottavasti aurinko paistaa yhtä lämpimästi kuin näissä kuvissa!

 

 

höst-kollage-3

Höstcollage-4

 

höstkollage-2

 

höst-2

 

Höst

 

höst-1

 

höst-4

 

collage-höst

 

kuva-1-nettikoko

 

Kuva-2-nettikoko

Advertisements

Att ha den finaste vyn

Jag jobbar väldigt mycket vid datorn. Ibland med bilder, ibland med mail och skype-möten och ibland bara sökandes efter nya objekt. Jag vill inte alltid öppna min bordsdator utan tar laptopen och en kopp kaffe och sätter mig där det känns bra.
Eftersom vi har en riktigt speciellt fin utsikt från vår lägenhet tänkte jag att ett litet bord vid fönstret skulle sitta perfekt. Bordet skulle inte få störa utsikten, äta upp ljuset eller överhuvudtaget  vara stort eller klumpigt. Helst skulle det ju passa in i den övriga inredningen också.

Jag var säker på att det lilla bordet i samma serie som soffbordet skulle passa väldigt bra till det jag tänkte, och jag känner att jag hade rätt. Bara 30 cm djupt och 1m brett och nästan genomskinligt. Utsikten är kvar men jag har en perfekt platform för kreativt arbete.

För ett år sedan hade jag nog inte köpt en möbel som den här, men ni som följt mig länge vet att jag vill lyssna på huset. Jag inreder efter det, och fastnar inte i gamla mönster.

PARAS NÄKÖALA
Teen paljon töitä koneella. Joskus kuvia, välillä sähköpostia tai skype-palavereita ja uusien kohteiden hakua. En aina halua avata pöytäkonetta vaan nappaan läppärin ja istun juuri siihen missä tuntuu hyvältä. Koska meillä on huikean kivat näköalat täältä ajattelin että pieni työpöytä ikkunan edessä olisi täydellinen ratkaisu. Halusin vain että näkyvyys ja  valo säilyisi ennallaan enkä halunnut pöydän syövän neliöitä. Parasta olisi myös että se sopisi muuhun sisustukseen.

Olin ihan varma että tuo pieni läppäripöytä ( joka on samaa sarjaa kuin sohvapöytä ) sopisi meille kuin nakutettu. Vain 30 cm syvä ja 100cm leveä ja melkein läpinäkyvä. Ei siis pilaa näkvyyttä mutta minulla on ihana työpiste jossa luovuus pääsee valloilleen.

Vuosi sitten en olisi ehkä sisustanut näin, mutta uskolliset seuraajat tietävät että haluan että sisustus myötäilee talon henkeä,  joten näillä mennään.

 

Arbetspunkt-012

 

Arbetspunkt-018

 

Arbetspunkt-019

BOX

Vi äter mycket frukt och svor högt över bananflugorna för ett tag sedan ( de tycks ju alltid dyka upp i augusti- september ) Alla möjliga knep och fällor har testats och en del har fungerat ganska bra. Vi vill inte förvara frukten i kylskåpet men en glas- / plastburk var på tok för tät så det började imma och frukten mognade för fort eller möglade. Stod frukten framme var flugorna helt begeistrade. Vi köpte en trälåda istället, som ju säkert är tänkt till brödlåda. I sanningens namn fungerade det inte heller, för fukten från frukten fick locket att bågna. Det borde vi ju ha tänkt på, men en snygg låda har vi ju i alla fall, fastän lite bucklig i locket ( inte på bilden) och bananflugorna har dragit sig undan för i år.
Hur förvarar du din frukt för att undvika bananflugor?

LAATIKKO
Meillä syödään paljon hedelmiä ja sen takia olemme koko alkusyksyn ajan kärsineet banaanikärpäsistä. ( Nehän aina ilmaantuvat elo-syyskuussa) Kaikki keinot ja useita vekkuleita loukkuja on viritelty ja kokeiltu, ja muutamat ovat toimineetkin hyvin. Emme halunneet säilyttää hedelmiä jääkapissa koska se pilasi maun, joten kokeilimme lasi/ muovipurkkeja. Niissä hedelmät kypsyivät liian nopeasti tai homehtuivat. Jos hedelmät olivat esillä tuli taas niitä hiton kärpäsiä. Löysimmekin sitten ihanan puisen laatikon joka varmasti on leipälaatikoksi ajateltu. Ajatus oli hyvä mutta eipä toiminut sekään koska hedelmien kosteus sai kannen vääntymään kuperaksi. Höh. No, kaunis puulaatikko meillä nyt kuitenkin on, vaikka onkin vähän vänkyrä nykyään ( ei kuvassa) ja banaanikärpäset tuntuvat muutenkin nyt jo hävinneen jonnekin muualle.
Miten sinä säilytät hedlemiä kodissasi?

-004

 

-005

 

-006

Ute i solskenet

Idag träffade jag lilla hjärtat igen, efter en jobbfotografering ute i miljö. Så klart passade vi på att ta lite bilder när ljuset var så härligt, kameran var med och naturen så galet vacker. Efter det åkte vi till Skanssi på kaffe. Små stunder som jag värdesätter så högt!

 

AURINGONPAISTEESSA
Tänään tapasin pikkuneidin taas, yksivuotikuvauksen jälkeen. Otimme tietysti vähän kuvia kun kamerakin oli mukana, luonto niin kaunis ja ilma mitä mahtavin.
Kuvausten jälkeen piipahdimme Skanssiin kahville. Pieniä mutta ah niin tärkeitä hetkiä!

 

Blogg-O-4

Blogg-O-2

 

Blogg-O-9

 

Blogg-O

 

Blogg-O-7

 

Bloggen-O-6

 

bloggkollage

Det slår aldrig fel

När hösten kommer vaknar sticklusten. Då vaknar också kärleken till höstfärgerna så klart och då är det bara att ta stickorna i vacker hand och traska iväg till garnaffären. En ny halsduk ska växa fram.

 

JOKA SYKSY
herää taas into tehdä käsitöitä. Syksyn värit innostavat myös eikä siinä auta muu kuin lampsia lankakauppaan. Jonkinlaista kaulahuivia ajattelin väsätä.

 

flatlay-1

I väntan på ett bättre flow

Idag borde jag jobba hemifrån och göra lite produktbilder men inspirationen är lite på hold. Jag är trött och har huvudvärk och väljer att plita ner några rader här först med en kopp kaffe inom räckhåll. Regnet öser ner så jag tror jag tänder några ljus också. Under förmiddagen har jag hunnit med ett läkarbesök och jag spände väl mig lite, så jag antar att det är luften som gått ur mig när nervositeten släppte. Jag behöver samla ihop mig en stund, så blir det nog bra. Man kan ju inte vara på topp alla dagar heller, men jag har haft det rätt så kämpigt ett bra tag nu med sömnbrist och annat. Jag vet vad det beror på och det går ingen nöd på mig.  Jag är inte allvarligt sjuk eller så, så var inte oroliga, men det var nog dags med ett läkarbesök i alla fall. Allt ska man väl inte behöva tampas med helt ensam i alla fall och för mig tog tålamodet slut.

Imorgon är en ny dag. Jag ser fram emot den!

KYL TÄÄ TÄSTÄ
Tänään pitäsi tehdä töitä kotona ja kuvata tuotekuvia mutta inspis on hiukan hukassa. Päänsärky ja väsymys painaa joten raapustelen muutaman rivin tänne ja otan kupposen kahvia niin siitä se lähtee. Ulkona sataa kaatamalla ja taidan sytyttää muutaman kynttilän kohottamaan tunnelmaa.

Aamupäivällä olen käynyt lääkärissä ja taisin jännittää hieman. Nyt pää tuntuu tyhjiöltä johtuen varmaan siitä että jännitys laukesi.  Kokoan itseni tässä hiljaa hissukseen niin kaikki varmaan järjestyy. Ihan joka päivä ei tarvitse olla ihan huippupäivä ja minulla on ollut low-flow jo pitkään. Univelka ja muut vaivat painaa. Tiedänkin mistä johtuu joten älkää olko huolissanne. En ole vakavasti sairas mutta lääkärin puheille piti nyt päästä koska mulla tuli seinä vastaan ja kärsivällisyys loppui.

Eiköhän tää tästä. Huomenna on uusi päivä ja odotan sitä innolla!

_I0A3524

_I0A3525

Funderingar om ett badrum

Det slog mig här om dagen att vi aldrig har kikat in i vårt badrum. Någon läsare kanske minns att badrumsdörren från början var felinstallerad och måste tas loss och vändas?
En del andra saker tycker jag inte heller riktigt har lyckats, även om det i det stora hela ju fungerar bra och är sådär härligt fräscht som nya badrum  brukar vara.

Här några saker som inte riktigt lyckats:
a) Tvättmaskinen har för lite utrymme. Lavoar och toastol hade gott kunna vara lite längre in för duschutrymmet är onödigt stort. Jag är alltid rädd att maskinen ska hoppa så att lavoaren ska lossna.
b) Glasväggen går att svänga inåt mot duschen men någon större glädje har man inte av det för den hålls inte så och den enda nyttan med det är kanske att man har lättare att städa bakom toastolen
c) glasväggen har ingen gummilist i nedre kanten
d)  Glasväggen är för kort och allt vatten strittar ändå ut på golvet
e) Krokar för handdukar i duschutrymmet funkar inte men en handukstork skulle ha platsat bra
f) till höger när man kommer in finns ett skåp som är på tok för smalt och innehåller två minimala tvättkorgar men mellan skåpet och bastun finns ett tomt outnyttjat utrymme som inte ens hade krokar för handdukar. Vi köpte en Ivar- stege i trä från ikea att hänga fuktiga handdukar på
g ) Verkar som att man inte behandlat bastun med nåt, typ Saunasuoja el dyl
h) Några av kaklen i duschutrymmet hart olika nyans
i  ) Duschen har bara en hållare upptill men ingen bredvid blandaren, den måste alltid upp och när jag är kort så vet ni kanske vad jag tycker…
j) Blandaren har ingen krandel

Att sånt. är ju värdsliga saker men i alla fall… Det är ju i alla fall ett nybygge.

 

AJATUKSIA KYLPPÄRISTÄ
Kylpyhuoneeseen emme vielä ole kurkistaneet joten korjataanpas asia. Joku lukijakin saattaa muistaa että ovi oli asennettu väärin ja jouduttiin kääntämään? Muitakin asioita löytyy jotka eivät ole menneet kuin Strömsössä vaikka kylppäri muuten on ihanan uusi ja raikas.

Tässä muutama vikakohta:
a) pesukoneella liian vähän tilaa. Lavuaari ja vessa olisi voitu siirtää suihkutilaan päin koska siellä on ruhtinaallisesti tilaa. Nyt pelkään aina että pyykkikone saa hepulin ja pomppaa niin että lavuaari irtoaa…
b) Lasiseinää voi työntää suihkutilaan päin mutta siitä ei oikeastaan ole hyötyä koska se ei pysy siellä. Ainoa hyöty on että se ehkä helpottaa siivoamista wc- pöntön takaa
c) Lasiseinässä ei ole kumilistaa alareunassa
d) Koska lasiseinä on liian kapea vesi roiskuu lattialle joka tapauksessa
e) Suihkutilassa olevat pyyheliinakokut ovat turhat. Sen sijaan rättipatteri olisi ollut loistava
f) heti oikealla kun tulet sisään on kaappi jossa naurettavan pienet pyykkikorit. Kaappi on kapea ja sen ja saunan väliin jätetty tyhjää tilaa jossa ei edes ollut koukkuja pyyheliinoille. Laitoimme siihen Ivar tikkaat Ikeasta toimimaan pyyhekuivaustelineenä.
g) saunaa ei todennäköisesti ole käsitelty suoja- aineella
h) suihkutilojen laatoista löytyy sävyeroja
i) suihkun suukappaleelle ei ole koukkua sekoittajan vieressä vaan se pitää aina laittaa kiinni yläkoukkuun ja kun kaksi eripitusta ihmistä asuu talossa niin sen tietää mitä mieltä minä olen kun olen tällainen pätkä…
j ) sekoittajassa ei ole hanaa
Että sellaista. Ei kaada maailmaa todellakaan, kunhan vaan mietin. Onhan kuitenkin uudisrakennus..

badrum-för-bloggen-003

badrum-för-bloggen-005

badrum-för-bloggen-007

badrum-för-bloggen-008

Oktobermörker

Mörkret är verkligen här, och man kan säga att oktober verkligen inte gjorde något försiktigt antågande precis. Pang på med både mörker och regn. Mannen gäspar stort, han har svårt med den här årstiden, hans kropp går helt efter solen. Själv känner jag inte av det lika hårt, antagligen beroende på annorlunda tidtabell, men jag tycker det är jobbigt med att veta vad man ska klä på sig när det är ömsom kallt och ömsom vått och ibland allt möjligt på en gång.

Mörkert bekämpar jag sådär i övrigt precis som jag brukar- med miljoner ljusslingor och tända ljus. Nu när vi inte mera bor i ett stort trähus på landet så vågar jag faktiskt också tända lite fler riktiga ljus, både värme- och kronljus då jag på dessa små kvadratmetrar faktiskt har dem under uppsikt hela tiden och inte kan glömma att släcka något. Mina Enjoy Candles som går på batteri och har timer är verkligt mysiga nu då de lyser välkomnande när man kommer hem från kvällspasset.

Pimeä vuodenaika on totisesti täällä ja lokakuu näytti luonteensa ihan heti. Hakkasi päälle pimeyttä ja sadetta ihan täysillä. Mies haukottelee eikä yhtään tykkää. Hänen sisäinen kellonsa menee täysin auringon mukaan ja tekee olon nyt vähän sitkeäksi. Itse en ehkä kärsi niin paljon johtuen erilaisesta aikataulustakin, mutta minusta on niin hankalaa kun ei tiedä mitä aamulla pukisi kun välillä on kylmää, välillä märkää ja välillä ihan kaikkea ja paljon.
Pimeyttä vastaan taistelen samalla tavalla kuin aina– valoilla ja kynttilöillä. Nyt kun emme enää asu maalla vanhassa puutalossa, uskallan sytyttää oikeitakin kynttilöitä.  Nämä pienet asuinneliöt kun takaavat sen että minulla on täysi kontrolli enkä unohda sammuttaa mitään. Ihanat Enjoy Candlesit jotka toimivat pattereilla, ovat myös ihania tähän aikaan vuodesta. Niitä voi ajastaa niin että syttyvät sopivasti sellaiseen aikaan että tuikkivat jo iltavuorosta kotiin tullessa.

 

Vittsjö-o-annat-042

 

Vittsjö-o-annat-043

 

Vittsjö-o-annat-044

 

Vittsjö-o-annat-045

Pennor

Jag älskar vackra pennor, jag tror det kommer bättre text ur dem.

Nej, men skämt åsido så är det faktiskt så att vissa pennor ger en bättre handstil. De här är mina favoriter och eftersom den sista av mina tre började visa tecken på att vara tom, så gjorde jag ett glädjeskutt när jag såg dem i Duo-Livings skyltfönster. ( inte sponsrat inlägg )
I samma veva fastnade ett Vee Speers kort i min hand. De här har man sett i bloggar redan i flera år men jag tycker de aldrig går ur tiden. Så speciella på sitt eget sätt.
Min ram har tappat glaset men det gör inget, jag gillar det matta, lite pudriga.

UUSIA KYNIÄ
Rakastan kauniita kyniä! – Niistä tulee parempaa textiä.

No ei kai, mutta totta kuitenkin että joillakin kynillä saa kauniimman käsialan. Nämä ovat minun lempikyniäni ja kun viimeinenkin kolmesta kynästäni alkoi näyttää loppumisen merkkejä niin ilahduin suunnattomasti kun näin näitä Duo- Livingin näyteikkunassa.
Samalla käteen tarttui myös Vee Speers printtikortti. Näitä on blogeissa nähty jo vuosia mutta minusta ne eivät vanhene koskaan. Ovat jotenkin niin erikoisen kiehtovia.
Oman kehyksen lasi on kadonnut mutta tykkäänkin tästä näin, mattapintaisena puuterimaisena.

( Tämä ei ole blogiyhteistyö. )

Duo-living-och

Duo-living-och-HAY-007

Att utmana själv

Igår gjorde jag något nytt och spännande. Jag höll ett föredrag. Jag har förvisso talat för en mycket större publik tidigare men det här var nytt för mig, för nu representerade jag inte bara mig själv och mitt lilla företag utan nu hade jag ansvar på ett helt annat sätt. En helt ny kollektion skulle lanseras och jag fick vara del av det. Bara att vara utvald till uppgiften kändes stort, och även om salen inte blev full trots att det var fullbokat från början så var jag ju ändå nervös. Att prata från papper men ändå få det att flyta som naturligt tal är ju inte så lätt alla gånger och det kommer inte lika flytande när det inte är ens eget modersmål. Men det gick bra. Tekniken fungerade som den skulle, jag staplade  inte så farligt och efteråt kunde jag ge mig en klapp på axeln. Jag kan nog, bara jag låter vingarna bära.

 

KANTOIVATKO SIIVET?
Eilen tein jotain uutta ja jännittävää. Pidin esitelmän. Oikeasti olen kyllä puhunut suuremmillekin ihmisjoukoille aiemmin mutta nyt en enää vain edustanut itseäni ja pientä yritystäni vaan nyt minulla oli suurempi vastuu ihan uudella tavalla. Uusi mallisto lanseerattiin ja minä sain olla osallisena siinä.  Vain se että minut oli valittu tähän tuntui suurelta asialta, ja vaikka sali ei ennakkotietoista huolimatta täyttynytkään niin jännitin tietysti. Puhuminen luonnollisesti ja sujuvasti paperilta on oma haasteensa ja kun en puhunut omaa äidinkieltä niin jännitin tietysti sitä että sanat takertelisivat. Kaikki meni kuitenkin hyvin ja tekniikka pelasi loistavasti, joten taputin itseäni olkapäälle jälkeenpäin. Kyllä minä osaan, kunhan annan siipien kantaa.

Autumn-mood-055-b-blogg