Skuggspel

Igår hade vi solen på besök, och den skapade fina skuggspel på väggen. Det kändes vårligt med frisk och klar luft , takdropp och solsken. Idag snöar det igen, och vi har 15 dagar kvar till den allra första officiella vårdagen.
Det gäller att inte ha för höga förväntningar nu, våren lär nog dröja ett tag än. Hur som helst så njuter jag av att mörkret gett vika, även om det betyder att alla dammkorn lyfts fram i ett helt annat ljus. Det är bara att ta tag i skurtrasan!

***********************

VARJOJEN LEIKKIÄ

Eilen aurinko helli meitä säteillään ja teki kauniita varjoja seinille. Veden lorina , raikas ilma ja aurinko toi esimakua keväästä. Tänään sataa taas lunta ja ensimmäiseen viralliseen kevätpäivään on kaksi viikkoa.
Nyt ei kannata vielä liikoja odottaa sillä kevät kyllä ihan varmasti antaa itseään odottaa.
Joka tapauksessa nautin siitä että pimeys on päästänyt meistä otteensa, vaikka lisääntynt valo tuokin esiin kaikki piilossa olleet pölyhiukkaset. Ei kun rätti vaan helumaan!

skuggor-2-blogg

skuggor-1-blogg

Advertisements

Bygga och bo mässa

Igår var vi på bygga och bo mässan 2019. Vi hade fått fribiljetter, annars hade jag kanske inte gått. Det mesta på mässan är riktat till folk som bygger eller bor i egnahemshus så det intresserade ju inte riktigt. Eftersom vi ändå visste att det är såhär att 3/4 av mässan kretsar kring att bygga eller bo i egnahemshus och att inredningsdelen är väldigt liten, så blev vi inte besvikna.
När det kom till inredning var jag mest intresserad av mässhuset som planerats och inretts av Åboföretagarna och bloggarna Hanna Leino på Villapuomi Visuals  och Kati Laituri på Kotilaituri  

Underbara pudriga mjuka färger och mycket inspiration från naturen. Jag gillade skarpt!
Lat som jag var, tog jag bara telefonen med mig, men nog får man bra bilder med den också. Att jag köpte en iphone X har jag inte ångrat, den klarar det mesta.

***********************

MESSUILLA

Eilen olimme miehen kanssa rakenna & sisusta messuilla. Meillä oli vapaaliput joten ei haitannut vaikka osa asioista eivät kiinnostaneet pätkääkään. Koska emme asu omakotitalossa tai ole rakentamassa mitään, meitä ei sellaiseen liittyvät jutut tosiaankaan kiinnostaneet. Onneksi tiesimme että noin 3/4 messuista olisi juuri sitä, niin olimme varautuneita emmekä pettyneet niin pieneen sisustusosioon.
Olin eniten kiinnostunut Hanna Leinon ( Villapuomi Visuals ) ja Kati Laiturin ( Kotilaituri ) suunnittelemasta ja toteuttamasta messutalosta. En pettynyt! Ihanat puuterimaiset pehmeät seinäsävyt, hurjan ihanat materiaalivalinnat ja painopisteenä luonto joka inspiroi sisustuksessa. Ihan huippukaunista!
Laiskana otin vain puhelimen mukaan mutta kyllähän silläkin saa kivoja kuvia! En ole kertaakaan tarvinnut harmitella ostostani. Iphone x:ssä on loistava kamera.

 

image3image1-1image1-4image2

Bigge får likes

Ni som följer mig på instagram har redan sett den här första bilden. Nästan varje gång jag ska fota här hemma tränger sig någon av katterna med i bild. Oftast Bigge, och han får många gillningar på instagram 🙂  En riktig linslus är han!

****

BIGGE SAA TYKKÄYKSIÄ
Instaseuraajani ovatkin jo nähneet tämän ensimmäisen kuvan. Melkein aina kun kuvaan täällä kotona, jompi kumpi kissoista änkee mukaan kuvaan. Yleensä Bigge, joka myös kerää paljon tykkäyksiä instassa 🙂 Oikea linssilude!

 

_I0A1673-blogg

_I0A1677-blogg

 

 

Nybäddat

Inget är väl så skönt som att glida ner mellan nytvättade lakan…? 
Jag råkade få ett påslakan till gåva och så blev jag ju förstås tvungen att köpa ett påslakan till, för bara ett har man ju inte direkt glädje av. Känns väldigt fräscht och härligt i sovrummet just nu, och jag måste säga att jag älskar att ljuset kommit tillbaka. Även på den mulnaste februaridag är det mer ljus än i mörkaste november december.
Härligt!!

***

PUHTAAT LAKANAT
Mikään ei ole niin ihanaa kuin vastapestyt lakanat! Satuin saamaan pussilakanan lahjaksi ja silloinhan oli ihan pakko ostaa sille pari, koska yksittäisenä minulla ei ollut sille käyttöä.
Ihanan raikas fiilis makkarissa nyt, ja täytyy sanoa että tämä valon paluu todellakin tuntuu. Pilvinenkin helmikuun päivä on valoisampi kuin marras – joulukuun päivät.
Ihanaa!

_I0A1608_I0A1610_I0A1611_I0A1612
_I0A1665-blogg

En läcker inredningsbok

Jag hittade en alldeles underbar inredningsbok! Jag är en sån där penn-, pappers-, tidnings-, och bokförd som kan sucka djupt bara av känslan i att hålla i en skön bok eller tidning och den här boken känns bara för ljuvlig.

Pärmen känns nästan som canvas ( kanske är det? ) , pappret är tjockt och grovt men det gör trycket så snyggt. Pappret är dessutom gjort av hållbart producerad skog och tryckfärgerna är växtbaserade.

Och bilderna….BILDERNA! Ajaj så mycket vackert och inspirerande i denna bok. Många av dem så snygga att jag vill rama in dem och det tänker jag faktiskt göra, även om det betyder… ja att våldföra sig på boken lite grann. ( uff aj ) Jag ser det nog som värt det, för då får jag ju faktiskt maximalt ut av känslan. Här ett litet axplock men ni kommer nog att se ett och annat i bildväg att dyka upp härifrån. Mycket naturmaterial, bohemt, mjukt och väldigt personligt.

Varifrån är boken då? Jo från Ikea! Men inte fullproppad av Ikea saker utan många bilder är fotade i vanliga hem och allt är mixat med möbler och textilier även från annat håll och olika personers privata samlingsobjekt. En så skön mix!
Det här inlägget är inte sponsrat bara för mitt jobbs skull, utan jag har betalat för boken precis som alla andra. Men jag kan inte låta bli att tipsa om den för den är i mina ögon en riktigt inspirationspärla som är så fin att den gärna får ligga franme och pryda soffbordet eller byrån.

*****

HERKULLINEN SISUSTUSKIRJA
Löysin ihanan sisustuskirjan! Olen sellainen kynä-, paperi-, lehti-, ja kirjahullu jonka pää voi seota ihan vaan sormituntumafiiliksestä ja tämä on vaan niin ihana!

Kansi tuntuuu melkein kankaalta ( canvasin tuntua ) , paperi on rouheaa, paksua ja tuotettu vastuullisesti kasvatetusta metsästä. Värit ovat kasvipohjaisia.

Ja kuvat… KUVAT! Ai että miten inspiroivaa! Monet kuvat ovat niin levollisen ihania että haluan laittaa kehyksiin ja esille. Niin aionkin tehdä, vaikka tämä tarkoittaa sitä että pitää leikata…  ( aii ai sattuu kyllä sieluun mutta anteeksi… ) Haluan vain nauttia näistä kuvista ihan täydellisesti eikä ne sillä kansien välissä tuota samaa iloa kuin esillä. Tulette varmasti näkemään lisää täällä blogissa.

Mistä kirja sitten on? No Ikeasta! Mutta ei ihan täynnä ikeajuttuja vaan kuvat on kuvattu erilaisten ihmisten kodeissa joissa on ihana sekoitus Ikeaa ja muita tuotteita, ihania tekstiilejä ja kasveja ja ihmisten omia yksityisiä keräilykokoelmia. Ihana sekoitus kaikkea siis ja aika boheemia!
Tämä ei ole sponsoroitu postaus vaikka työskentelenkin tuossa mainitsemassani yrityksessä, vaan olen kirjasta maksanut kuten kaikki muutkin. En vaan voi olla vinkkaamatta tästä ihanuudesta!

 

i0a1561i0a1565i0a1563i0a1566

Reportage

Varje månad kommer det ut ett eller fler reportage som min kollega och jag gjort, men av någon anledning är jag väldigt dålig på att få ut information om det här i bloggen. Jag ska göra bot och bättring, det lovar jag.
Sagt och gjort. Just nu finns detta underbara hem i Unelmien Talo & Koti som publicerades igår. Det blev en pärmbild och allt och det är ju inte fy skam, och dessutom finns detta fina hem i min hemstad.
Det är lite vårvinter i luften ( tack vare ljuset – sådär i övrigt drunknar vi ju i snö ) så hop hopp ut och handla detta vårvinterfräscha nummer!

LEHTIHYLLYSSÄ
Joka kuukausi lehtihyllyyn ilmestyy kolleegan ja minun tekemiä juttuja mutta olen tosi huono tekemään niistä blogipostauksia. Pitänee ottaa itseään niskasta kiinni ja “petrata”.
Eli tässäpä nyt sitten heti perään kuulutus tästä ihanasta kotijutusta joka juuri nyt löytyy kaupan hyllystä Unelmien Talo & Koti lehden kannessakin jopa. Tämä juttu tehtiin Turussa, eli ihanassa kotikauoungissani.
Tässä repparissa on sellaista kivaa kevättalven tunnelmaa. Valoa kohti mennään joten hiopi hopi kaupaan hakemaan omasi ja inspiroitumaan!

koti-t--05koti-t-o8koti-t--25

Nittiotals tråk-kök

FÖRE- ENNENinredning-2019-017

Vårt kök är ett tråk- kök. Vår hyreslägenhet är ju från nittiotalet och då har man valt att gå med så neutrala lösningar som möjligt, vilket jag bra förstår. På ett sätt är det ju tidlöst och passar garanterat för alla, och då det ju en bra grund att utgå från.  Men småtråkigt. Höghus är ju vad de är, och sällan är fönstren så fina heller. Jag har dessutom svårt med gardiner. Det är min stötesten när det kommer till inredning.
Jag ville ändå ha in lite värme och hemtrevnad och fick tipset att bryta av det stora fönsterytorna med amplar. Sådana loppisfyndade jag faktiskt ganska hastigt och det blev riktigt bra. En träpersienn fick föra in värme och i bilderna nedanför ser du nuläget.
Baksidan av köksön ( som för övrigt inte hör till huset utan är egen ) kommer vi att täcka in med en skiva, men vissa projekt bara drar ut på tiden. Från ett skåp tog vi loss dörren så vi fick öppna hyllor för kokböcker. Det ger också ett luftigare intryck.

Det slutliga piffet blev en reafyndad ljusslinga som jag tror får sitta där året om för det blir ett så mysigt sken om kvällarna och den är heller inte särskilt julig. Jag väntar bara att sladden ska räta ut sig lite, för nu är den lite fnulig.

*******

YSÄRIKEITTIÖSSÄ
Meidän keittiö on tylsistä tylsin vuokrakämpän keittiö. 90-luvulla rakennetuttuun  taloon on tietysti valittu mahdollisimman pitkäkestoista neutraalia ratkaisua ja parempi ehkä näin, kuin että olisi jotenkin ollut vaikeampi perusta tuunaukselle.
Kuitenkin aika tylsä, ja koen aian että kerrostalokämppien ikkunat on vaikeita. Muutenkin verhot tuottavat minulle vaikeuksia. Se on suurin kompastukiveni mitä sisustamiseen tulee.
Halusin lämpöä ja kodikkuutta ja sainkin hyvän vinkin siihen. Amppelit! Sellaiset löysinkin kirpputorilta aika nopeasti ja heti tuntui paremmalta. Puukaihtimet ikkunassa tuovat lämpöä.
Keittiösaarekkeen takalevy puuttuu ja onkin seuraava projekti. Pikkuhiljaa edetään, jotkut jutut vaan kestää. Yhdestä kaapista poistimme oven jotta saimme avohyllyjä keittokirjoille. Se keventää myös yleisilmettä.
Loppusilauksena sitten lisäsin valoketjun jonka ostin joulutavara- alesta. Se saakin jäädä tuohon koko vuodeksi koska kovin jouluinen se ei ole. Odotan vaan että johto suoristuu, sillä nyt se on vähän väkkyrä.

kök-004kök-008kök-010kök-011img_0145img_0144img_0143img_0141

I migränens klor

Igår fick jag en jobbig migrän som kom utan förvarning så jag inte hann ta bromsmedicin. Tragglade mig genom jobbdagen i alla fall för jag slutade rätt så tidigt och kunde vila hemma på kvällen. Jag får sällan en sådan migrän som gör mig helt galet sjuk men det blir en tung värk som inte går bort med någon som helst medicin om jag inte hinner ta den just vid de första “sågbetten”. Oftast får jag alltså en varning i form av just sådana sågbett eller att jag förlorar en del av synfältet för en stund. Men inte denna gång inte.
I morse var det lite svårt att avgöra måendet men jag kände mig inte helt hundra när jag drog mitt töjningspass före frukost. Kände mig galet seg och trött och hade helt av allt bara sovit där på träningsmattan. Jag hann bara vara några timmar på jobbet när jag kände att det inte gick mera. Siffror och rader hoppade och jag kunde inte hålla fokus på vad jag gjorde. Jag kände mig inte arbetsför utan var tvungen att kapitulera och åka hem och bädda ner mig.  Halvslumrade hela eftermiddagen nerbäddad i sängen och först nu, niotiden på kvällen börjar jag vara ute på andra sidan dimman. Skönt. Tyvärr tinglar det i näsan så jag hoppas innerligt att migränen inte var ett tecken på att någon förkylning skulle vara på Kommande. Schas på er alla bobbor, jag vill inte bli sjuk.

******

MIGREENIÄ
Eilen sain migreenikohtauksen joka ei yhtään varoittanut tulostaan,  vaan puski päälle niin etten ehtinyt ottaa jarruttavaa lääkettä. Onneksi pääsin töistä melko aikaisin ja pääsin kotiin huilaamaan. Harvemmin migreenikohtaukseni ovat tosi pahoja, vaan yleensä ne ovat sellaista kovaa päänsärkyä joka vaan ei pillereillä lähde, etenkin jos en ehdi ensimmäisten varoitusoireiden kohdalla ottaa lääkettä. Näen siis usein sahalaitoja tai sitten osa näkökentästä häviää hetkeksi, ennen kuin itse kohtaus puhkeaa. Ei vaan tällä kertaa, mikä sitten johti siihen ettei lääke enää purrut kun sen vihdoin otin.
Tänään aamulla oli vaikea arvioda vointia heti mutta tunsin etten ollut ihan vireessä kun tein aamuvenytyksiäni. Olo oli sitkeä ja olisin mieluiten jäänyt sinne jumppamatolle nukkumaan.
Ehdinkin sitten vaan olla muutaman tunnin töissä kun tunsin että nyt ei enää onnistu… Numerot ja kirjaimet pomppivat näytöllä eikä ajatus pysynyt kasassa. En ollut enää työkunnossa vaan heitin ns pyyhkeen kehään ja lähdin kotiin. Siinä sitten loppupäivän köllötin sängyssä puoliunessa ja vasta nyt, myöhään illalla alkaa olla suht normaali olo eikä kirjaimet enää pompi silmissä. Toisaalta nyt kihelmöi nenässä joten toivon hartaasti ettei tästä nyt ollut kyse jostain orastavasta flunssasta. Hus hus pöpöt minä en nyt halua sairastua!

 

budda-blogg1

budda-4-blogg

Framsteg

Hur går det på gymmet då? Jodå, det går bra! Vikten knagglar sakta neråt, men ni vet muskler väger mer än fett och jag ser och känner mycket mer förändring än vad vågen visar. Kläderna spänner inte.  Bra så, det är så det ska vara. Vi går där för att bli friska och starka och mer smidiga. Det sistnämnda är på god väg- som ni ser på bilden. För tre månader sedan kunde jag verkligen inte sitta sådär! Det var väl bra om jag ens kom ner dit. Eller jo, ner kommer man alltid men inte upp…

Vi äter vegetariskt så gott det går under fem dagar i veckan och så håller vi undvika onödigt snaskande mellan måltiderna. Det känns riktigt bra att ta det i lugn takt. Vi började ju redan i november och går framåt steg för steg. För stora förändringar på en gång är inte bra. Det leder ju sällan till hållbara resultat.

Just nu går det i alla fall bra. Vi hänger på gymmet 3-5 dagar i veckan och gör lite varierande saker. Jag trodde väl aldrig vi skulle hitta tid till det, men jag antar att det är tid som vi annars har spenderat framför tv: eller datorn så det är ju bara bra om den blir fiffigare använd!

**********

EDISTYSTÄ
Mites se salilla käynti sujuu? No joo, ihan hyvin! Paino tippuu tosi hitaasti mutta tunnetustihan lihakset painavat enemmän kuin rasva ja peilistä näen kuitenkin muutoksia ja vaatteet istuvat paremmin. Hyvä näin, en sen tarvitsekan mennä nopeasti. Haluamme vain terveet vahvat kehot ja lisää liikkuvuutta. Tuohon viimeiseen onkin jo tullut huomattavaa parannusta kuten kuvasta näkyy! Kolme kuukautta sitten en olisi voinut istua noin, sillä hyvä jos edes pääsin alas lattialle. Tai noh- alas pääsee aina mutta ylös…

Syömme kasvisruokia arkisin ja yritämme jättää turhat napostelut pois. Hiljaa hyvää tulee sillä suuret muutokset harvoin ovat pysyviä. Aloitimme jo marraskuussa tosi rauhallisesti venyttelyillä ja nyt käymme salilla 3-5 päivää viikossa. Ikinä en uskonut siihen löytyvän aikaa mutta näköjään se onkin ollut sellaista luppoaikaa telkkarin tai läppärin edessä ennen. Eli hyvä vain jos se nyt tulee käytettyä järkevämmin!

 

gym

Utedag

Eftersom jag var ledig idag också, tog vi oss till Runsala igen. Denna gång mannen och jag på tumis. Vi gick en naturstig och vid slutet av den kom vi till ett torn för fågelskådare. Jag är rätt så rädd för höjder men jag ville ju så gärna fota utsikten, så jag tog ett riktigt djupt andetag och tänkte att hur svårt kan det vara egentligen? “Titta inte ner, titta inte ner” upprepade jag för mig själv när jag klättrade upp till första avsatsen. Högre upp kom jag inte tyvärr. Det blev totalstopp. Rädslan och ångesten fick det att knyta sig i magen och jag blev orolig att jag skulle svimma. Bara att bita i det sura äpplet. Men tack och lov var utsikten på den lägre avsatsen också spektakulär.

Det var ca -5 grader kallt, nästan ingen blåst och solen sken från en klarblå himmel. En helt perfekt dag med andra ord, och den avslutade vi med kaffe i kafé Runsala ( Kahvila Ruissalo )  Nu är batterierna laddade för en ny vecka!

********

ULKOILUPÄIVÄ
Koska olin tämänkin päivän vapaalla, ja sää taas upea, päätimme suunnata Ruissaloon jälleen kerran. Tällä kertaa kahdestaan. Valitsimme luonnonpolun joka päättyi lintutorniin. Kärsin korkean paikan kammosta mutta halusin todella kovasti päästä ylös nauttimaan maisemista kameran kautta. Purin hammasta, vedin keuhkot täyteen ilmaa ja aloin kiivetä. Ajattelin että miten vaikeaa se nyt voi olla? ” Älä katso alas, älä katso alas” – hoin itselleni ja pääsin kuin pääsinkin ensimmäuiselle tasolle.  Toiselle tasolle en sitten päässytkään koska tuli täysi stoppi. Pelko ja ahdistus vei voiton. Minua huimasi ja koska en halunnut pyörtyä sinne, päätin palata alas. Onneksi ensimmäisen tason maisematkin olivat huikeat.

Ulkona oli noin -5 astetta, tuulesta ei tietoakaan ja aurinko paistoi. Ihan superhyvä päivä siis joka päättyi kahvila Ruissaloon. Nyt on omat patterit ladattu tulevalle viikolle!

Villa Marjaniemi

ulkokuvat-028ulkokuvat-030-ulkokuvat-032ulkokuvat-044-ulkokuvat-036-ulkokuvat-062