Huset

Misans vindstrappa

Så var det Misans trappa då. Inget fläschigt alls men lite spännande är den när den vindlar upp dit till vinden sådär helt avsides. På första bilden ser man dörren till köket men också en av husets skrubbar. En sådan som jag upptäckte först på tredje besöket i huset (ja det finns många skrubbar här så man blir lite vilsen) Bakom den här dörren finns en stor städskrubb, och det ska ni veta att är skönt att ha! Walk- in städskrubb.

Som ni ser så hade jag sällskap i trappan och så struntade jag i stativet också för det är så smalt och brant.

 
MISKAN VINTTIPORTAAT
Ei mitenkään erikoiset eikä kovin charmikkaat mutta aika kiehtovat kun ovat niin syrjässä ja sokkelomaiset. Ensimmäisessä kuvassa näette oven keittiöön mutta täältä löytyy myös komero. Sellainen komero jonka löysin vasta kolmannella käynnillä täällä. (no näitä komeroitahan on monta) Tämän oven takaa löytyy iso siivouskomero- sellainen walk-in mallinen iso. Siitä iloitsen!

Ja kuten kuvista näkee, sain assarin. Jätin sitten jalustankin pois kun tuli ahdasta ja portaat ovat niin kapeat ja jyrkät.

 

misan-1

 

misan-2

 

misan-3

Rundtur i Misans kök

Under helgen trycker jag ut mer underbara studentbilder men nu ska vi ta en titt på köket här emellan varven. Det finns mycket att upptäcka här i huset ännu, men också mycket som är på hälft som jag kanske inte vill visa. Vi har så jätte många rum och visst är det kul att inreda, men vi tänker inte satsa några stora slantar på det utan det får ta tid och när något “kommer till oss” så får det göra det.  Eftersom vi bor på hyra så är det lite begränsat med vad vi kan göra. Köket är neutralt. Inget lyxkök men inte något sunkigt heller. Basic, helt enkelt, lite osynligt. Inte hemmet hjärta så som i många hus.

Som jag tidigare berättat så är huset från 1906. Köket har genomgått stora förvandlingar genom åren. Familjen som bodde här kring sekelskiftet hade ett hembiträde och därför är köket lite avsides. Där fick hon husera utan att husfolket behövde befatta sig med saken. Från köket går det också uppe en smal trappa till vinden, till ett litet rum som jag antar att var Misans. Jag säger Misan, för som ni kanske vet så kallar jag detta för ett muminhus (med alla sina skrubbar) och Misan var hembiträde hos Muminfamiljen. (Hennes syster hette Mabel och var hembiträde hos Filifjonkan)

Till Misans arbete hörde nog att stå till tjänst så fort någon behövde henne. Man ringde på en klocka (fanns i varje rum men numera bara i två) och så bara dök hon upp. Än i denna dag finns denna rumstavla kvar. Något fel är det nog på den, för den börjar lysa bara när man ringer på dörrklockan och jag tror inte dörrklockan fanns på den tiden.   I början fungerade klockan i studion och en ilsken summer skrek i köket när man ringde. Ingen Misa dök upp hur jag en ropade och ringde. Jag antar att hon gått i pension för länge sedan.

 

MISKAN KEITTIÖSSÄ
Viikonlopun aikana aion näyttää teille lisää YO-kuvia mutta nyt tutustutaan keittiöön.
Tässä talossa on huoneita vaikka kuinka paljon mutta myös keskeneräisiä sisustusprojekteja joita en vielä halua näyttää. Kyllä me sisustetaan kaikki tilat aikanaan mutta rahaa ei aiota satsata sellaisiin huoneisiin joissa joku vieras nukkuu vain satunnaisesti. Eli jos tavaroita vain päätyy meille, ne ovat tervetulleita mutta emme aktiivisesti lähde ostoksille. Koska asutaan vuokralla, mahdollisuudet muutoksiin ovat aika pienet mutta onneksi keittiö on ihan ok. Sellainen perusjuttu, ei mikään luksus mutta ei ihan surkeakaan. Simppeli, toimiva, aika näkymätön. Ei mikään kodin sydän, kuten monissa muissa taloissa.

Olen varmaan kertonut että talo on vuodelta 1906. Keittiö on kokenut suuria muutoksiavuosien varrella. Perheessä  oli siihen aikaan kotiapulainen jonka piti olla aika  näkymätön ja keittiökin sijoitetiin vähän syrjään. Siellä kotiapulainen sai häärätä rauhassa häiritsemättä talon väkeä. Keittiöstä on kulku vintille, kapean portaikon kautta. Kutsumme tätä Miskan käytäväksi, sillä kuten olen kertonut, tämä on sellainen oikea muumitalo kaikkine komeroineen, ja Miska sattui olemaan muumiperheen kotiapulainen. ( Miskan siskon nimi oli Mabel ja Mabel taas oli Vilijonkan kotiapulaisena.  Ruotsiksi Miska on sama kuin Misan )

Miskan työkuvaan kuului olla avuksi aina kun kutsuttiin. Kutsukelloja löytyy enää kahdesta huoneesta eikä ne enää tomi. Jotain eloa kellotaulussa kuitenkin vielä on sillä ovikelloa soittaessa kakkonen syttyy.  En kuitenkaan usko että se ovikello oli siihen aikaan olemassa mutta mene ja tiedä..  Alussa studion kello toimi oikein summerilla mutta sitten sekin lakkasi toimimasta. Eikä se Miska tullut vaikka kuinka huhuilin.
On varmaan siirtynyt jo eläkkeelle aikoja sitten…

 

_Koket-blogg

 

köket-4

Det lilla bordet har hängt med från vårt första gemensamma hem där det hittades övergivet i en tvättstuga. Stolarna är från sommarstugan och när jag var liten var de målade med röd Miranol. Tavlorna är från bageriet. Sittdynor från H &M Home. Bakom dörren i hörnet finns ett stort skafferi!!

Pieni pöytä on ensimmäisestä yhteisestä kodistamme josta se löytyi hylättynä vanhasta pesutuvasta. Tuolit taas mökiltä. Muistan lapsuudestani että ne olivat kirkkaan punaiset, Miranoolilla maalatut. Taulut ovat leipomosta. (miehen valokuvaamat) Istuintyynyt H & M Homesta. Oven takaa löytyy iso ruokakomero!

köket-2-blogg

 

köket-3-blogg-

 

köket 5

När ett hus öppnar ögonen

Nu känns det så bra. Vi har tvättat fönster (ja- inte alla än, de är ju miljoner men de viktigaste ) Jag har hängt upp lite gardiner i köket, i Misans trappa (hembiträdets trappuppgång – mer om den senare) och i ett av vindsrummen.

Det här huset vaknar sakta ur sin dvala. Efter två års ensamhet vaknar väggarna till liv, ögonen öppnas och det känns som att husets själ vaknar och tar emot oss med öppna armar. Jag vet inte vad det är, och hur jag ska beskriva det men steg för steg dras en ridå undan. Dammet skakas av och fram stiger någon som sovit en törnrosasömn. Någon som tills nu bara varit ett tomt skal.  Sakta försvinner den unkna vinterlukten och ersätts av liv, av oss och av en känsla av att födas på nytt.  De här underbara vårdagarna bara framhäver känslan.

 

RUUSUSEN UNESTA
Nyt tuntuu hyvältä. Pestiin ikkunoita ( noh ei ihan kaikkia, niitähän on miljoona) Väsäsin keittiöön verhot ja niin myös Misanin portaikkoon ( kotiapulaisen omat vinttiportaat mutta niistä lisää myöhemmin) sekä yhteen vinttikamariin.

Tämä talo herää pikkuhiljaa talviunestaan. Kahden vuoden yksinolon jälkeen seinät heräävät, silmät aukeavat ja tuntuu siltä että talon sielu herää ja tervehtii meitä avoimin sylin. En tiedä mitä tässä tapahtuu, enkä osaa selittää mutta askel askeleelta esirippuu aukeaa. Pölyt ravistetaan ja esiin astuu joku joka on nukkunut ruususen unta. Joku joka tähän asti on ollut vain tyhjä kuori. Talven tunkkaisuus häviää ja tilalle tulee elämä, me ja uudelleen syntymisen tuntu. Nämä ihanat kevätpäivät vain korostavat tunnetta.

 

lördag-2

 

lördag-3

 

lördag-7

 

lördag-4

 

lördag-5

 

lördag

 

 

Hur ser det ut egentligen?

Nyfiken på husets bottenritning? Det var en läsare som bad om att jag skulle visa den och det går ju bra det. Det var nämligen just bottenplan vi fastnade för. Ett stort öppet utrymme för samvaro, och så några små sovrum och ett större. Mycket skåputrymme (undrar hur vi ska vänja oss vid det?) 😉 Nu när ungdomarna är på väg att lämna boet ville vi inte satsa på allt för stora ytor så de två mindre sovrummen får bli gästrum och hemkontor när den sista låter vingarna bära. Mellanbarnet övernattar hemma när han är på permission från arme´n och i höst blir det studier på annan ort.
Mitt arbetsrum / studio  blir bakom garaget, med egen ingång.

Det här hemmet känns välplanerat och eftersom det finns så gott om förvaringsutrymme har vi gjort oss av med en del av våra möbler. I gamla hus behöver man ju just skåp och byråer, men i det här huset finns gott om skåp. Det här hemmet ska kännas luftigt.
Ps. måtten kanske inte riktigt stämmer med verkligeheten men ger i alla fall ett hum om hur det ser ut

POHJAPIIRROS
Kiinnostunut talon pohjaratkaisusta? Eräs uskollinen lukija pyysi minua esittelemään sen, sillä onhan silloin helpompi hahmottaa kokonaisuutta. Pohjaratkaisu onkin juuri se seikka johon ensimmäiseksi ihastuimme. Iso avoin tila seurustelulle ja sitten pari pienempää makkaria ja yksi iso. Paljon kaappeja (miten me siihen totutaan? )   😉
Minun työtila/ studio tulee autotallin taakse, omaan tilaan jossa on oma sisäänkäyti.

Nuoret lentävät pikkuhiljaa pesästä joten emme halunneet satsata valtavan isoon asumiseen. Makuuhuoneista tehdään  vierashuone ja kotitoimisto kun viimeinen lähtee kokeilemaan siipiään. Keskimmäinen on jo puoliksi lähtenyt, sillä armejan jälkeen alkaa opiskelut toisella paikkakunnalla.

Tämä koti tuntuu hyvin suunitellullta ja runsaan säilytystilan vuoksi olemme päätyneet luopumaan joistain huonekaluistamme. Vanhassa talossahan usein tarvitaankin juuri kaappeja mutta tästä talosta niitä löytyy.  Tämä on sellainen koti jonka kuuluu tuntua avaralta.

P.s Mitat eivät ehkä oikein täsmää mutta onhan tuo ainakin osviittaa antava

Planritning-hemmet