Sommarkänsla i stadslägenhet

De här solhattarna har egentligen aldrig varit i så väldigt flitig användning hos mig,   av den enkla anledningen att jag har ett ganska litet huvud och därför tenderar att “drunkna” i dem. Däremot tycker jag väldigt mycket om att se på dem och så går de ju perfekt ihop med våra Jassa- lampor.

Sådär väldigt mycket sommar får man kanske inte annars in i en stadslägenhet, speciellt då man inte ens har gardiner att byta enligt säsong, så det här med att hänga upp hattarna kändes riktigt rätt.

Fortfarande har vi inte fått upp någon fotovägg här och jag måste verkligen säga att jag inte mera ens tycker att det behövs. Ett tyg mjukar upp och andra saker kan man byta efter säsong. Jag tror vi koncentrerar oss på att fixa fotoväggen på andra sidan av den där väggen helt enkelt. Där finns två stora vita väggar som skriker av tomhet.

 

 

KESÄSOMISTUSTA
Nämä kesähatut eivät oikeastaan koskaan ole olleet aktiivisessa käytössä, lähinnä johtuen siitä että päänympärysmittani on pieni ja minä kirjaimellisesti hukun niihin. Pidän kuitenkin niiden ulkonäöstä joten katselen niitä mielelläni, ja sopivathan ne täydellisesti yhteen Jassa- valaisinten kanssa.

Kaupunkiasuntoon jossa ei verhojakaan vaihdeta sesongin mukaan ( kun niitä verhoja ei siis ole ) , on ehkä vaikea tuoda kesäfiilistä sisustukseen muulla tavalla, joten tämä hattujuttu tuntui ihan kivalta.

Vieläkään emme ole mitään valokuvaseinää saatu aikaiseksi mutta nyt olenkin jo sitä mieltä ettei sitä välttämättä tarvitsekaan. Kangas pehmentää yleisilmettä ja muita yksityiskohtiakin voi vaihtaa sesongin mukaan. Valokuvaseinän paikka taitaakin olla seinän toisella puolella, siis makuualkovissa jossa kaksi valkoista seinää ammottavat tyhjinä.

 

_I0A9865

 

_I0A9866

 

_I0A9867

 

_I0A9871

 

_I0A9873

Sparsmakat men inte minimalistiskt

I  det enkla bor det vackra- så är det bara. Naturliga material, bara några få färger och inte så mycket saker ger en slags skön ro och ett lugn som väl de flesta av oss behöver i våra hem.
I och för sig är det här bordet aldrig så tomt som på bilden men jag vågar nog påstå att det aldrig blir helt galet stökigt hos oss. Jag kan helt enkelt inte varva ner i stök, och bor man på så små ytor som vi med bara ett enda rum man vistas i,  blir det viktigare än någonsin att plocka upp efter sig. Allt man lämnar framme syns ju.
Tänker man Feng Shui så ska man inte ha något dolt stök heller.

Yksinkertainen on kaunista, niin se vain on. Luonnolliset materiaalit, vain muutama väri ja vähemmän sälää saa mielen lepäämään.
Voin toisaalta vannoa ettei tämä pöytä aina ole näin tyhjä mutta samalla voin vakuuttaa ettei meillä koskaan ole ihan kaoottistakaan, koska en pysty kaaoksessa olemaan. Pienessä kodissa esimerkiksi kuten meillä, jossa on käytössä periaatteessa vain tupakeittiö, on tosi tärkeää ylläpitää järjestystä koska kaikkihan on näkyvissä. Ja jos Feng Shui periaatteen mukaan ajattelee nin ei se piiloitettu kaaoskaan ole hyväksi.

 

 

-29.5-1

 

29.5-2

KÖK

Sådärja. Tar vi den här bilden till så har vi snurrat ett varv runt i lägenheten. Inte stort alltså, men inte galet litet heller. Och så har vi ju badrum och bastu också som jag inte visat.
Fördelen med att ha det såhär kompakt, är ju att man inte behöver hojta åt varandra ( vilket var fallet i vårt förra hem med sina 9 rum+ kök. Här är man verkligen tillsammans och det gillar vi. Vi är ju som ler och långhalm, men tack vare mitt jobb med både dags- och kvällsturer får vi ändå den där lilla privata delen helt på egenhand. Det är ju viktigt det också, att få sjunka in i sig själv också, ibland. 

Nackdelen med att bo såhär är kanske främst att diskmaskinen har ljud för sig, precis bredvid en, men man måste ju inte diska just när man gäster eller just när man annars vill ha det stillsamt omkring sig.

Undrar ni över stången ovanför matbordet så kommer den att fungera som upphängning  för en tavelvägg. Slippa borra nittioelva hål ser ni, det är en uttänkt strategi. Men att få ihop all de där svartvita fotona, det är en annan femma det.

KEITTÖ
No niin, otetaanpa tämä kuva vielä
niin olemme pyörähtäneet ympäri kokonaisen kierroksen. Ei siis todellakaan mikään iso asunto, mutta ei ihan hassun pienikään. Niin ja onhan meillä kylppäri ja saunakin, jotka on vielä esittelemättä.
Parasta tässä compact- livingissä on se ettei toisilleen tarvitse huutaa ( kuten vanhassa kodissa jossa oli 9 huonetta + keittiö) Täällä saa todellakin olla yhdessä. Mehän olemme kuin paita ja peppu, mutta aamu- ja iltavuorojeni ansiosta kumpikin saa joskus sitä ihan omaa aikaakin joka on sekin ihan tärkeää. Omin ajatuksiin on joskus hyvä uppoutua rauhassa.

Haittapuolia on ehkä tuo tiskikoneen tasainen mumina, mutta eihän sitä tarvitse laittaa käyntiin juuri silloin kuin on vieraita tai jos muuten haluaa rauhaa.

Katonrajassa oleva tanko on tulevaa tauluseinäprojektia varten. Silloin ei tarvitse porata 150 reikää nääs- se on strategiamme. Ensin pitäisi vaan kerätä kokoon ne mustavalkoiset kuvat ja tulostaa ne, mutta se onkin jo oma tarinansa…

 

LOFT-interior-03.04-7

Matsal

Ska vi svänga oss om? Vad ser vi då? Jo matsalsdelen. Fast som sagt så är ju allt i ett och samma rum och väggen bakom matbordet fungerar som avgränsare till sovalkoven. En lägenhet som den här är ju planerad för 1-2 personer och antagligen är det väl tänkt att man ska ha ett ganska litet matbord och därmed få mer golvyta eller också yta för ett hemkontor. Vi valde ändå att ta med det enorma matbordet för vi vill att det här utrymmet ska fungera också för ett större gäng. Just tack vara att rummet är stort och man har avsatt en mindre yta för sovandet, så är det fullt möjligt att bre ut sig och ändå känns det inte alls trångt. Det är klart- jag vaknar när mannen vaknar tidigt, men det är bara bra för mina tidvisa sömnsvårigheter att ha en regelbunden morgonrytm trots att jag arbetar oregelbundet. Och trots att det inte syns, så har jag faktiskt ett rejält hemkontor också, men mer om det senare!

RUOKAILUTILA
Jospa tehdään täysi käännös ja katsellaan toiseen suuntaan? Kuten kerroin, kaikki on samassa tilassa ja ruokapöydän takana oleva seinä toimii tilanjakajana tämän olohuoneen ja makuualkovin välissä. Tällaiset kodit on suunniteltu 1-2 ihmiselle ja ajatuksena on kai että tähän sijoitettaisi melko pieni ruokapöytä lattiatilan maksimoimiseksi, tai vaikka että tilaa jäisi myös toimistopöydälle. Halusimme kuitenkin ottaa mukaan valtavan kokoisen ja jykevän ruokapöytämme vanhasta kodista koska haluamme tämän tilan toimivan myös isommalle porukalle. Koska makuutila on minimoitu, tämä onkin mahdollista eikä tunnu edes ahtaalta. Ainoa miinus olisi ehkä että herään yhtä aikaisin kuin mieheni, mutta toisaalta kärsin ajottain uni-ongelmista joten säännöllinen heräämisrytmi on minulle vain hyväksi vaikka tekisinkin iltavuoroa ja saisin nukkua pitkään. Ja vaikka kuvasta sitä ei näekään, minulla on ihan reippaan kokoinen kotitoimistokin-  mutta lisää siitä myöhemmin.
 

LOFT-interior-03.04-3

 

LOFT-interior-03.04-4

Dubbelt upp

I mitt jobb stöter jag på inredning i alla former. Och inspireras. Och snålas. I perioder kan inspirationen vila tills det en dag säger knäpp i hatten på mig och så är en snöboll i rullning. Just nu har jag snöat in på små små blå detaljer,  upprepningar och “grönväxter”.
( jag har inga gröna fingrar så plastvarianten går utmärkt) Ja och varför ha bara en lampa liksom, när man kan ha två, eller till och med tre? Jag tänkte mig tre men insåg sen att de här rispappersbollarna är såpass stora att det inte hade funkat så bra ens om de varit i olika höjd, trots att vår matsal är stor och har högt i tak.

Den här lamplösningen är kompromiss, för hur jag än vill så vet jag att jag inte kommer att ha råd med drömlampan på ett bra tag. Speciellt inte som jag tänkt att vi skulle ha två av den också… Fast den egentliga drömlampan är den här, men den gillar inte mannen så vi har kompromissat. Han är ju också så intresserad av inredning att jag inte vill bara köra på med eget race och at the moment har ju ingendera fått sin vilja igenom eftersom så många andra saker går före. Att köpa sin drömlampa är ju kanske inte prio nr 1 när man har en tight budget.

Hur som helst så ska nästa inlägg handla om de små detaljerna. Stay tuned!

 

 

TUPLASTI VALOA
Työssäni näen sisustusta koko ajan ja inspiroidun tottakai. Ideoin ja haikailen kaikenlaisten juttujen perään. Välillä en ehdi miettiä mitään mutta yhtäkkiä päässä  napsahtaa ja ideat lähtevät liikkeelle lumivyöryn lailla. Juuri nyt haluan lisätä sisustukseen sinistä ihan pikkuriikkisissä määrissä, haluan tuoda sisustukseen toistoja ja lisätä “viherkasveja” ( en ole mikään viherpeukalo joten muoviversiot käy siis ihan yhtä hyvin ) Ja miksi tyytyä yhteen valaisimeen kun voi hankkia kaksi, tai vaikka kolmekin? Itse asiassa ajattelin kolmea ensin kunnes tajusin että nämä riisipaperivalaisimet ovat niin isoja että vaikka ripustaisin ne eri korkeuksille ne veisivät kaiken tilan pöydän yltä. Toki meidän ruokasali on iso ja kattokorkeus reipaskin mutta silti.

Tämä valaisinratkaisu on kompromissi koska vaikka kuinka haluaisin, en koe että meidän lompakko juuri nyt mitenkään joustiasi unelmavalaisimen ostoon kun haluaisin sitäkin kaksin kappalein. Oikeastaan oikea unelmavalaisin on tässä, mutta mies ei tykkää ja koska hänkin on sisustuksesta varsin kiinnostunut, en ala tappelemaan asiasta. Ja kun budjetti on tiukka niin kumpikin joustaa. Unelmavalaisimen osto ei tällä hetkellä ole first priority.

Mutta oli miten oli, ensi postauksessa katsellaan noita yksityiskohtia!

 

 

detaljer-007

 

 

detaljer-008

 

 

detaljer-005

 

bla-detaljer-011

 

bla-detaljer-016

Fortsättning på möbelvalsen

I möbelvalsen flyttade knarrbordet bort från matsalen och vi fick ta itu med följande steg.  Mannen har redan länge haft en vision om ett bord där hela familjen ( gamyler, barn och barnbarn  och systers familj ) skulle rymmas så nu snickrade han ihop ett åt oss. Underredet är gjort av spillbitar och skivan är en överloppsskiva som mannen fått via jobbet. Jag målade underredet med mattsvart Vintage Paint och vaxade tillslut för att skydda ytan. Så oljade jag bordsskivan också, i samma veva så den ska hålla för vardagens utmaningar.
Min enorma sneda bohemlampa fick ge vika för en enkel rispappersboll från Ikea för kulturkrocken blev lite för mycket för oss båda. Vi har redan sett ut en favoritlampa men vår plånbok tycker inte det är en favorit just nu, så vi får vänta ett tag.
Den enorma pappersstjärnan ( från Ikea ) såg plötsligt väldigt liten ut när den hissades upp i taket. I stora höga rum tappar man lätt uppfattningen om proportioner…

 

VALSSI JATKUU
Huonekaluvalssin takia narinapöytä muutti pois ruokasalista ja me saimme siirtyä seuraavaan vaiheeseen . Miehellä on jo jonkun aikaa ollut visio isosta pöydästä jonka ääreen sekä vanhempani, lapset, lapsenlapsi ( ja jouluna myös siskon perhe) mahtuisi istumaan. Alaosa syntyi hukkapaloista ja pöytälevy on ylijäämää työpaikalta. Maalasin alaosan mattamustalla Vintage Paintilla ja vahasin vielä suojaksi. Pöytälevyn öljysin jotta se kestäisi paremmin arjen haasteita.
Valtava vino kirpparilta ostettu boheemivalaisin sai siirtyä syrjään ja tilalle tuli yksinkertainen Ikeasta ostettu paperivalaisin, sillä tyylien törmäys oli meillekin hiukan liian raju. Uusi unelmavalaisin on jo katsottu mutta lompakon mielestä unelma saa vielä odottaa.

Ikean tosi iso paperitähtikin näytti yhtäkkiä tosi pieneltä kun se nostettiin kattoon roikkumaan. Isoissa korkeissa huoneissa on joskus vaikeaa tajuta mittasuhteita.

tre-sma-rum-021

 

matsal-1

 

matsal-6

Som man bäddar får man ligga

Även om vårt hem har en massa rum, har vi bestämt att ha vårt sovrum i anslutning till vardagsrummet och matsalen. Det är ju bara vi två här för det mesta, och de andra sovrummen på nedre plan används till gästrum, kontor och syrum.  Husets egentliga vardagsrum ligger lite avskilt och fungerar som mitt arbetsrum.

Jag älskar den här öppna lösningen med tre rum i rad och med stora dörröppningar utan dörrar. ” Det här är ju en riktig zen-vy” sa min väninna när hon var här  för första gången och satte sig vid matsalsbordet med blicken ut mot rummen. Och det är det, en rofylld känsla som jag inte vill byta ut, även om det betyder att jag faktiskt måste bädda sängen var evigaste dag om jag vill ha det snyggt. Det går ju inte att bara stänga dörren och gömma undan eländet.

Men jag gör det så gärna, det handlar ju bara om en vana och att ta sig tid. Och visst har man ju tid på ett annorlunda vis när man inte har småbarn och lever mitt i rusningsåren och är tvungen att bolla med tusen sysslor på morgnarna.
Och viktigast av allt- vi sover gott här.

 
AVOIMEN TILAN HAASTEET
Vaikka meidän kodissa on monta huonetta valitsimme tällaisen avoimen ratkaisun jossa makkari on osa olohuonetta. Yleensähän me olemme täällä kaksistaan ja alakerran muut huoneet toimivat vieras- ja ompeluhuoneina. Talon oikea olohuone on hieman syrjässä ja toimii minun työhuoneena.
Rakastan tätä avointa tilaa, huoneiden välissä on isot oviaukot eikä ovia ollenkaan.  “Tämähän on varsinainen zen- näkymä!” – totesi ystäväni kun hän kävi täällä ensimmäistä kertaa ja istui alas ruokapöydän ääreen katse suunnattuna olohuoneeseen päin. Ja niinhän se on, ihana rauhallinen tila jota en vaihtaisi pois, vaikka se tarkoittaakin että sänky on pedattava joka ikinen päivä jos haluan että täällä olisi kivan näköistä. Täällähän ei sekasotkua voi piilottaa oven taakse.

Petaaminen on kuitenkin vain tottumuksesta kiinni, eikä se nyt ole niin vaikeaa varata se  yksi hassu minuutti siihen. Meillä aamut ovat rauhallisia kun ei ole pikkulapsia eikä eletä ruuhkavuosia.
Ja kaikista tärkeintä- täällä nukutaan hyvin.

 

bloggbild-matsal

 

bloggbild-vardagsrum

Matsalen

På inredningsfronten står det ofta lite stilla under sommaren. Man har ju så mycket annat på gång liksom, och så försöker man ju ändå spendera så mycket tid som möjligt ute. Idag åt vi ändå inne, för vädret var så nyckfullt och bjöd på oberäkneliga regnskurar. Jag passade också på att städa lite och ta några bilder.
Den runda spegeln är ett fynd från återvinningscentralen och jag har ett pysselprojekt på gång när det gäller den. Men det tar lite tid. Det är nytt för mig det här, att ha tålamod med projekten. Varifrån har det kommit?

 

RUOKASALISSA
Sisustusrintamalla tapahtuu harvoin suuria juttuja kesällä kun on niin paljon kivempaa olla ulkona. Tänään kuitenkin syötiin sisällä sillä sää tarjosi yllättäviä sadekuuroja. Siivosin ja nappasin muutaman kuvankin kun kerran oli siistiä.
Tuon pyöreän peilin löysin kierrätyskeskuksesta. Minulla on sen suhteen suunnitelma, mutta projekti on vielä kesken ja se vie vähän aikaa. Minulle on ihan uutta tämä jostain ilmestynyt kärsivällisyys. Kumma juttu!

matsal-1

 

matsal-2

 

matsal-3

 

matsal-4

 

matsal-5

 

matsal-6

 

matsal-7

 

Matsal-8

 

matsal-9

En klassiker

Förra veckan var det gårdsloppisrally i Pargas och det var ju ett måste att ta sig ut och snurra runt lite. Hann inte med så många gårdar och inte blev det många fynd heller, men en lite udda grej fastnade nog på kroken.

Någon som minns de här? Aarikkagardinerna? En riktigt 70- tals poppis. Mannen gick med på att jag köpte de här, bara jag lovade att inte hänga dem i någon dörr. Nå jag tänkte rumsdelare, men fick det inte riktigt att fungera. Testade (bara för att retas) med att hänga dem i den stora dörröppningen mellan matsalen och vardagsrummet. Det såg riktigt bra ut men det stoppade “flödet”. Alltså det täppte till den sköna öppna känslan vi har mellan rummen, så nej, där stannade den inte även om det var snyggt. Det blev fönstret istället och det bryter ganska skönt av den höga höga känslan. (som galet nog inte känns i bilden)

En sak bara, de känns lite mörka så nu tvekar jag- måla ljusa eller inte? Något ekonomiskt värde har dessa inte, då delar fattas, sprickor finns och längdskillnad också, så för den delen skulle det inte göra något. Men men….Vad tycker du- måla eller inte? Jag saknar ljus och det fräscha som det vita ger, men att måla en klassiker får mig att tveka…

 

AARIKKA KLASSIKO
Viime viikolla Paraisilla oli pihakirppisrally ja olihan sinne pakko mennä. Ei ehditty niin montaa pihaa koluta läpi eikä käteen tarttunut mitään kummempia aarteita mutta yksi vähän erikoisempi esine tarttui kyllä käteen.

Muistaako joku nämä Aarikka- verhot? Oikea 70-luvun hitti. Mies hyväksyi tämän ostoksen sillä ehdolla etten oviaukkoon laittaisi.  No, ajattelin lähinnä tilanjakajaksi mutta en saanut toimimaan kivasti . Testasin sitten ruokasalin ja olkkarin väliseeen isoon oviaukkoon ( kiusan vuoksi) ja se näyttikin tosi kivalta MUTTA se tukkii jotenkin sen ihananenergiavirtauksen ja avoimen tilan tunnun mikä meillä on. Siitä syystä se sitten päätyikin ikkunaan, jossa se kivasti rauhoittaa tuota hurjaa korkeutta mitä ikkunissa on. (Vaikka se ei kyllä kuvista välity)
Se vaan, että tosi tummalta tuntuu ja nyt emmin- pitäisikö maalata vaaleaksi vai ei?
Arvoa näillä ei rahallisesti ole (paloja puuttuu, halkeamia on ja pituuseroa on ) joten ei haittaisi. Mitä mieltä sinä olet? Maalata vai ei? Kaipaan vaaleutta  ja sitä ihanaa valkoisen raikkautta mutta klassikon muuttaminen vähän mietityttää…

 

Aarikka-017

 

Aarikka-016

 

Aarikka-007

 

Runt hörnet

Tror inte vi kikat runt hörnet i matsalen än? Vad som finns bakom vardagsrumsväggen?
Ja där står min kaffepaketssoffa. Den fick jag alltså för några kaffepaket, via en facebook loppis. Skulle ha den i studion egentligen, men så rymdes den inte in och nu när den skulle få plats så har jag den ändå hellre här. Moa gillar den väldigt mycket och alltid är det någon som tar sig en liten vilostund i den.

Jag har inte egentligen reagerat på tomheten på väggen ovanför men nu känns väggen lite kal. Tavla eller inte? Hmm…  sicket i-landsproblem. Högt i tak och det är jag så ovan med.  Den ensamma spegellampetten är inte ensam. Den har en kompis på dörröppningens andra sida.

 

NURKAN TAKAA
Eipä olla taidettukaan kurkata nurkan taakse ruokasaliin vielä? Siis mitä löytyy olkkariseinän takaa? No sieltä löytyy kahvipakettisohva! Sain sen siis muutamaa kahvipakettia vastaan erään Facebook ryhmän kautta. Oikeastaan se oli alun perin menossa studioon mutta ei mahtunut ja nyt kun se mahtuisi niin en haluakaan… Moa ainakin tykkää siitä, ja kyllä siinä aina silloin tällöin huilailee joku perheenjäsen.

Enpä ole aikaisemmin reagoinut tuohon tyhjään seinään sen yllä mutta nyt se tuntuu vähän kolkolta. Hmmm….Taulu vai ei? Onpa ongelma… Kattokorkeutta on runsaasti enkä ole siihen oikein vielä tottunut .
Tuo pieni peililampetti ei ole yksin, sillä on kyllä kaveri, oviaukon toisella puolella.

 

Matsals-soffa-007

 

Matsals-soffa-009

 

Matsals-soffa-011

 

Matsals-soffa-012