Nykomling

Redan i våras när vi skulle flytta tänkte vi att vårt soffbord var för stort. Ett 180 långt soffbord kräver sitt utrymme och även om det ändå rymdes in så gnavde tanken om ett byte hela tiden i sinnet. Bor man smått så får man helt enkelt göra sina val och vi ville ha något luftigare. Bordet var tyvärr ändå inte så lättsålt, mest på grund av att det ändå hade kostat rätt så mycket från början och dessutom hade fått en skråma i flytten.

Nu fann det ändå äntligen sin köpare och vi kunde köpa ett nytt. Det blev ett mindre, ett seriebord där man kan variera längden hur man vill. Jag kanske kommer att bli galen över smutsiga glasytor men samtidigt så gör ju glaset att det känns lätt och luftigt. Dessutom är formspråket väldigt lika vårt tv- bord så de passar bra ihop, och bäst är nog det att man kan justera längden och man kan också separera de två borden från varandra om man vill.
Bordet är Ikeas Vittsjö och finns i både svart och vitt.

 

SARJAPÖYTÄ
Jo keväällä muuton yhteydessä ajattelimme että sohvapöytä olisi uuteen kotiin liian iso. 180 senttinen pöytää vaatii tilaa ja vaikka se lopulta mahtuikin, jäi ajatus pienemmästä pöydästä kaivamaan mieltä. Kun asuu pienessä kodissa pitää tehdä valintoja ja halusimme jotain ilmavampaa, kevyempää. Pöytää ei vaan ollutkaan niin helppo myydä, johtuen mm sen melko korkeasta alkuperäishinnasta ja myös siitä että pintaan oli muutossa tullut naarmu. Nyt löytyi kuitenkin vihdoin ostaja ja pääsimme vaihtamaan pöytää.
Valitsimme pienemmän mutta sellaisen jossa pituutta voi säätää. Tai kyseessä on siis  sarjapöytä jossa osat voi erottaa toisistaan kokonaan jos haluaa. Sen muotokieli on melko samanalainen kuin telkkaritason joten ne sopivat loistavasti yhteen. Ehkä tulen hulluksi noiden lasipintojen kanssa kun ne likaantuvat mutta toisaalta juuri tuo lasi tekee pöydästä kevyen oloisen, juuri kuten halusimme.
Pöytä on Ikean Vittsjö ja värejä on kaksi, musta ja valkoinen.

 

 

 

 

Möbeltankar

Jag är så himla nöjd med den ruffa tv- bänken som mannen fixade. Nu har jag dessutom hittat det perfekta soffbordet i helt samma  formspråk men det verkar stranda på att jag inte får vårt gamla soffbord sålt. Vi försökte sälja det redan före flytten för det är verkligen onödigt stort långt hos oss, men hittills har det inte nappat. Är du intresserad så ser det ut såhär. Det är i ok skick annars men har en skråma i ena ändan så jag begär lite under halva priset. Skråman syns nog men man märker den knappt om man inte vet om den. Det beror lite på ljuset hur bra den syns. Jag mailar gärna en bild om du är intresserad. Bordet är på alla sätt och vis ok sådär annars.

AJATUKSIA OLKKARIN HUONEKALUISTA
Olen tähän miehen tekemään rouheaan telkkaritasoon niin tyytyväinen. Nyt löysin sitäpaitsi samaa muotokieltä olevan sohvaöydän mutta vaihto ei nyt taida onnistua kun en ole päässyt vanhasta pöydästä eroon. Yritimme myydä sen jo ennen muuttoa koska se on meille todellakin turhan pitkä, mutta eipä ole onnistunut. Jos kiinnostuit, se nyättää tältä. Pöydässä on naarmu joten pyydän vähän alle puolet hinnasta.  Naarmu kyllä näkyy mutta on melko huomaamaton. Riippuu usein valosta, miten hyvin se näkyy.  Lähetän vaikka kuvan sähköpostitse jos kiinnostuit. Pöytä on kaiken puolin muuten hyvässä kunnossa.

 

SOFFBORDET – SOHVAPÖYTÄ :

Soffbordets mått: 180 x 59 och höjd 40cm
Sohvapöydän koko 180 x 59 ja korkeus 40 cm

Vad är det för Poäng?

Vadå Poäng? Vad menar jag? Jo de här stolarna som flyttat in hos oss. De är Ikeas Poäng!
När vi äntligen fick se lägenheten före flytten stod det med ens klart att vår Ektorp soffa skulle vara allt för stor, för bullig och dominerande. Den hade visst fått plats, men så mycket mer hade inte rymats in. Knasigt, för vi hade trott det var soffbordet som hade känts alldeles för stort- 180cm långt som det är. Vi hade hade satt ut det för försäljning också, men när ingen nappade kändes det naturligt att sälja soffan istället. Och nu med facit i hand, så känns soffbordet precis lagom. Där ser man hur svårt det är med ögonmått! Fortfarande är vi nog överens om att soffan hade varit helt fel här, inte bara för storlekens, utan även för stilens skull.

Men vad skulle vi ha istället? Det är inte sådär bara att handla länstolar. Vi ville verkligen inte ha några mastodontstora och tunga recliner stolar här utan något lätt och luftigt, utan att pruta på komforten. Jag försökte hinna med att plöja igenom utbudet mitt i packandet och fastnade faktiskt sen för de här som jag redan bekantat mig med i arbetsplatsens kafferum. Så fort jag satte mig ner kändes det rätt. Min trötta rygg fann sig genast till rätta i bågen som stöder korsryggen. Gungstolsfunktionen gör att det är lätt att luta sig bakåt, slänga upp fötterna på soffbordet och sluta ögonen för en kort tupplur. DET visste jag att mannen skulle gilla. Han testade några favoriter på listan ( ja de var väl max tre) och gav godkänt- men först när han suttit sig ner och känt samma som jag. De är sköna!
Jag gillade visserligen stolen mer än gungstolen men vi kompromissade så jag fick välja tyget, ( grått Idun, som nu inte finns i produktionen mer ) och han fick välja stommen.

Jag är nog mer för en bohem inredning, men är man två på liten yta får man kompromissa och dessutom ska man ju anpassa sig till byggnaden man bor i. Min bohema sida stillas när jag har mina kära rottingstolar och det lilla serveringsbordet med mig. Det räcker för mig.

 

MIKÄ POINTTI?
Mikä ihmeen Pointti? Nå Ikean Poäng. ( Joka siis  tarkoittaa juuri pisteitä tai pointtia)
Ja tässä siis kyseessä tuolit jotka muuttivat meille. Käytyämme ensimmäisen kerran tutustumassa kämppäämme totesimme heti että Ektorp sohvamme ei ikimaailmassa tulisi mahtumaan. Tai olisi mahtunut juu, mutta mitään muuta ei olisi mahtunut. Hassua, sillä olimme oikeastaan ajatelleen sohvaöydän ( 180 cm pitkä ) olevan liian iso. Olimme jo myymässä sen pois mutta kukaan ei ostanut, joten teimme sitten toisinpäin. Näin jälkeenpäin voimme vain todeta että sohvapöytä ei lainkaan näytä liian isolta vaan sen koko on juuri sopiva tähän. Kyllä silmämitalla mittaaminen on vaikeaa, mutta edelleen olemme varmoja siitä että sohva olisi ollut ihan väärä tähän tilaan, ei pelkästään koonsa, vaan myös tyylinsä puolesta.

Mutta mitä tilalle? Lepotuolien ostaminen ei ole ihan yksinkertaista. Emme todellakaan halunneet mitään talonkokoisia raskaita recliner tuoleja tänne, vaan jotain kevyttä ja ilmavaa, mukavuudesta tinkimättä. Yritin muuttokiireiden välissä etsiä ja löysin sitten nämä jo työpaikan kahvihuoneesta tutuksi tulleet keinutuolit. Heti kun istahdin, tiesin että se on siinä. Väsynyt ja kipeä selkäni sai ihanasti tukea ristiselkää tukevasta kaaresta.
Keinumekanismin ansiosta jalat voi helposti heittää sohvapöydälle. Pienet nokosetkin onnistuvat ja siitähän tiesin miehen ilahtuvan. Haastin hänet testaamaan muutamia suosikkeja ( niitä oli ehkä vain kolme loppujen lopuksi)  ja tämä sai parhaat pisteet, sillä myös hän totetsi että niissä on ihan hurjan mukava istua. Ja sehän oli tärkeintä.

Itse tykkäsin ehkä enemmän itse tuolimallista mutta teimme kompromissin ja mies sai päättää rungosta ja minä kankaasta ( harmaan Idun- joka nyt on poistunut mallistosta)

Tykkään kyllä enemmän rouheammasta ja boheemisesta sisustuksesta mutta kun kodissa asuu kaksi, on osattava joustaa ja minulle riittää että rakkaat rottinkikalusteet saivat seurata mukanani.

Fortsättning på möbelvalsen

I möbelvalsen flyttade knarrbordet bort från matsalen och vi fick ta itu med följande steg.  Mannen har redan länge haft en vision om ett bord där hela familjen ( gamyler, barn och barnbarn  och systers familj ) skulle rymmas så nu snickrade han ihop ett åt oss. Underredet är gjort av spillbitar och skivan är en överloppsskiva som mannen fått via jobbet. Jag målade underredet med mattsvart Vintage Paint och vaxade tillslut för att skydda ytan. Så oljade jag bordsskivan också, i samma veva så den ska hålla för vardagens utmaningar.
Min enorma sneda bohemlampa fick ge vika för en enkel rispappersboll från Ikea för kulturkrocken blev lite för mycket för oss båda. Vi har redan sett ut en favoritlampa men vår plånbok tycker inte det är en favorit just nu, så vi får vänta ett tag.
Den enorma pappersstjärnan ( från Ikea ) såg plötsligt väldigt liten ut när den hissades upp i taket. I stora höga rum tappar man lätt uppfattningen om proportioner…

 

VALSSI JATKUU
Huonekaluvalssin takia narinapöytä muutti pois ruokasalista ja me saimme siirtyä seuraavaan vaiheeseen . Miehellä on jo jonkun aikaa ollut visio isosta pöydästä jonka ääreen sekä vanhempani, lapset, lapsenlapsi ( ja jouluna myös siskon perhe) mahtuisi istumaan. Alaosa syntyi hukkapaloista ja pöytälevy on ylijäämää työpaikalta. Maalasin alaosan mattamustalla Vintage Paintilla ja vahasin vielä suojaksi. Pöytälevyn öljysin jotta se kestäisi paremmin arjen haasteita.
Valtava vino kirpparilta ostettu boheemivalaisin sai siirtyä syrjään ja tilalle tuli yksinkertainen Ikeasta ostettu paperivalaisin, sillä tyylien törmäys oli meillekin hiukan liian raju. Uusi unelmavalaisin on jo katsottu mutta lompakon mielestä unelma saa vielä odottaa.

Ikean tosi iso paperitähtikin näytti yhtäkkiä tosi pieneltä kun se nostettiin kattoon roikkumaan. Isoissa korkeissa huoneissa on joskus vaikeaa tajuta mittasuhteita.

 

 

Emmastolens nya look

Min rekvisitastol som jag fyndat på tori punkt fi har aldrig riktigt kommit till användning. Inte har den riktigt suttit bra i vår egna inredning heller. Vet inte riktigt varför men jag tror att det här med färg är lite svårt ibland och så väljer jag  det trygga före det ovana och så blir de där sakerna lite undanskuffade för att de inte känns som jag.

När jag plötsligt hörde att man visst kan måla på tyg också ( finns både spray och penselalternativ) så var jag ju inte sen med att prova. Jag hade ju inget att förlora liksom, för stolen har ju bara stått där, och typ väntat på att bli uppdaterad. Inte riktigt skön att sitta i heller, med en nödlösning i bottnet istället för en ordentlig gammal hederlig fjädring. Men som rekvisitastol så helt okej.

Tjejerna på Tre Små Rum informerade mig redan tidigare om att det minsann går att både färga och måla tyg med Vintage Paint så nu tänkte jag att det behövde testas. Här använde jag färgnyansen Faded Rose.

Här ser ni steg för steg hur det gick. Från första till sista lagret, vaxet ska på ännu, dels för sluta ytan och skydda den (men den måste få torka ordentligt först)  , men också för att mjuka upp den. Målandet gör nämligen ytan “stum” och läderaktig och det ska du ta i beaktande om du vill testa på det här. Samma mjuka stol har du inte kvar, utan den blir stelare,  men det är ett val  man gör. Jag väljer en lite hårdare stabilare yta med den färg jag gillar, mot att ha en stol med knepig färg och som inte används.

Såhär med facit i hand skulle jag nog blöta stolen rejält först, för att minska uppsuget. Jag blandade ut färgen med vatten ganska rejält på både första och andra varvet. På tredje varvet körde jag med bara lite vatten i, för att få det sista lagret ordentligt täckande. Burken räckte precis, sådär att jag skrapade ur det sista med milt våld och pressade det sista ut ur penseln. ( 700 ml burk)  Till sist fick benen sig några omgångar vit färg också.  ( Antique Cream) Jag är nog galet nöjd, för nu har jag ju verkligen en helt ny stol!

Det bästa med Vintage Paint är att det är en naturvänlig färg, luktfri, giftfri och torkar fort! Inget problem att måla inne och klottar du så går det att tvätta bort!

Detta inlägg är inte ett sponsrat samarbete.

 
EMMATUOLIN UUSI ILME!
Tori piste fi:stä ostettu rekvisiittatuoli ei oikein koskaan ole päässyt kuvauksiin saakka. Ei se omassa sisustuksessakaan koskaan oikein ole istunut. Enpä oikein osaa sanoa miksi, mutta luulen että kun puhutaan väreistä valitsen sen tutun ja turvallisen ja niin nuo erottuvat tavarat jäävät vähän kulisseihin roikkumaan.

Kun sitten sain kuulla että kangastakin voi maalata ( sekä spraymaalia ja pensselivaihtoehtoa on olemassa) päätin kokeilla, sillä eihän tässä voinut mitään hävitäkään. Tuoli on siinä ikään kuin vain odottanut tuunausta. Ei siinä ole koskaan ollut mukava istuakaan sillä pohjassa on kunnon jousituksen tilalla jonkinlainen hätäratkaisu. Mutta siis rekvisiittatuolina ihan ok.

Tre Små Rum puodin tytöt opastivat ja neuvoivat Vintage Paintin käytössä joten päätin sitten ryhtyä tuumasta toimeen. ( Tässä värisävynä Faded Rose)

Tässä näet askel askelelta miten prosessi edistyi. Ensimmäisestä maalikerroksesta viimeiseen. Vaha vielä puuttuu mutta tuolin pitää saada nyt kuivua rauhassa ( ilmankosteus korkea) . Vaha suojaa ja pehmentää. Maalaaminen tekee tuolista kovan, pinnasta tulee “mykkä” mutta vahan pitäisi pehmentää sitä hieman. Tuolista tulee jotenkin “nahkamainen” ja se pitääkin ottaa huomioon kun ryhtyy maalaamaan. Sama tuoli se ei enää ole sen jälkeen mutta tämähän on valintakysymys. Valitsin kovemman tuolin jota ehkä käytän sen sijaan että minulla olisi nurkassa seisiova tuoli jota en koskaan käytä.

Näin jälkeenpäin voin todeta että ensimmäiseksi olisi kannattanut kastella tuoli kunnolla pensselin kanssa jotta se ei imaisisi maalia niin paljon. Minä ohensin maalia todella reippaasti sekä ekalla että toisella kierroksella mutta viimeisellä kierroksella todella vähän jotta saisin kunnolla peittävän pinnan. Purkki riitti juuri ja juuri, rutistin ne viimeiset pisarat siitä lievää väkvaltaa käyttäen. ( 700ml purkki) Lopuksi valkoista maalia jalkoihin  ( Antique cream) ja olin todella tyytyväinen tulokseen!

Parasta Vintage Paintissä on sen myrkyttömyys, hajuttomuus ja se että se kuivuu nopeasti! Jos suttaat voit heti pestä vedellä pois.

Tämä ei ole sponsoroitu postaus.

Första lagret / ensimmäinen maalikerros

 

Andra lagret påbörjat och här börjar man se skillnad!
Toinen maalikerros meneillään ja nyt alkaa näkyä eroa!

Efter andra lagret syns ännu lite gult / Toisen kierroksen jälkeen keltainen vielä paistaa läpi

 

 

 

 

Jag lämnade bort franskanten, för jag tycker inte den behövs. Less is more, liksom.
Jätin hapsureunan pois, sillä mielestäni sitä ei enää tässä tarvita. Less is more.

En gammal goding

En bekant till mig flyttade och sökte med ljus och lykta efter ett nytt hem till sin gamla läderstol som bara inte fick plats i det nya hemmet. Hon kom ihåg att jag beundrat den en gång och frågade mig om jag ville ta hand om den.. OM jag ville? Jamen javisst!

Det är nåt speciellt med läderstolar ser ni. ( och läderväskor och trämöbler och allehanda ting av trä…)  De har en själ, och de åldras med värdighet. Sprickor och eventuella fläckar berättar bara om ett långt liv. De blir bara snyggare med åren och av användning.  Och de är värda all kärlek.

VANHAN TUOLIN KAUNEUS
Eräs tuttava muutti ja kaipasi vanhalle tuolilleen kipeästi uutta kotia. Se ei vaan mahtusi uuteen kotiin. Hän muistikin sitten että olin juuri tuota tuolivanhusta ihaillut, ja kysyi että ottaisinko omaksi? Ja voi että, tottakai ottaisin!!

Vanhoissa nahkatuoleissa on sitä jotain.  ( myös nahkalaukuissa ja puisissa huonekaluissa ja esineissä) Nissä on sielu ja ne vanhenevat kauniisti. Halkeamat ja mahdolliset läsiskät vain kertovat eletystä elämästä. Vuosien varrella niihin tulee vain enemmän karismaa ja kauneutta ja ne asaitsevat kaiken rakkauden.

 

 

Runt hörnet

Tror inte vi kikat runt hörnet i matsalen än? Vad som finns bakom vardagsrumsväggen?
Ja där står min kaffepaketssoffa. Den fick jag alltså för några kaffepaket, via en facebook loppis. Skulle ha den i studion egentligen, men så rymdes den inte in och nu när den skulle få plats så har jag den ändå hellre här. Moa gillar den väldigt mycket och alltid är det någon som tar sig en liten vilostund i den.

Jag har inte egentligen reagerat på tomheten på väggen ovanför men nu känns väggen lite kal. Tavla eller inte? Hmm…  sicket i-landsproblem. Högt i tak och det är jag så ovan med.  Den ensamma spegellampetten är inte ensam. Den har en kompis på dörröppningens andra sida.

 

NURKAN TAKAA
Eipä olla taidettukaan kurkata nurkan taakse ruokasaliin vielä? Siis mitä löytyy olkkariseinän takaa? No sieltä löytyy kahvipakettisohva! Sain sen siis muutamaa kahvipakettia vastaan erään Facebook ryhmän kautta. Oikeastaan se oli alun perin menossa studioon mutta ei mahtunut ja nyt kun se mahtuisi niin en haluakaan… Moa ainakin tykkää siitä, ja kyllä siinä aina silloin tällöin huilailee joku perheenjäsen.

Enpä ole aikaisemmin reagoinut tuohon tyhjään seinään sen yllä mutta nyt se tuntuu vähän kolkolta. Hmmm….Taulu vai ei? Onpa ongelma… Kattokorkeutta on runsaasti enkä ole siihen oikein vielä tottunut .
Tuo pieni peililampetti ei ole yksin, sillä on kyllä kaveri, oviaukon toisella puolella.

 

 

 

 

Nya kombinationer föds fram

 

 

Kan inte riktigt förstå hur snabba vi varit med det här. Men förstås, ännu har vi en hel massa ouppackat men i sådana rum som det ännu inte är bråttom med.

Jag fascineras av hur annorlunda allt känns fast vi har precis samma saker omkring oss som vi haft förut. I annan miljö kommer de fram på ett helt annat sätt.
Bordet har stått på bageriet men jag köpte det ursprungligen till mitt kontor redan för två år sedan. Spegeln har hängt med redan i 17 år och stolen köpte jag som renoveringsobjekt för två år sedan. De här sakerna har ändå aldrig stått såhär tillsammans och det är ju det som är det roliga- att mixa fram nya kombinationer, och jag gillar vad jag ser.

 

 

UUSIA YHDISTELMIÄ
En oikein itsekään ymmärrä miten nopeita me ollaan oltu, mutta onhan meillä vielä laatikoita purkamattakin. Ne vaan ovat huoneissa joilla ei ole kiire.

Minua kiehtoo miten erilaiselta kaikki tuntuu vaikka omat tutut huonekalut ja esineet ympäröivät meidät. Uudessa ympäristössä ne vaan näyttää ihan erilaisilta.
Pöytä on seissyt leipomossa mutta alunperin ostin sen työpöydäksi kotitoimistooni muutama vuosi sitten. Peili on ollut minulla jo ainakin 17 vuotta ja tuolin ostin kunnostusprojektiksi pari vuotta sitten . En ole koskaan yhdistänyt näitä näin mutta sehän tässä onkin niin hauskaa. Uusien yhdistelmien luominen. Kivalta näyttää, ainakin minun silmissä.

 

 

 

Favoritvy

Min favorivy i hemmet är nog den här hörnan. Den blev också först färdig när vi flyttade in. Först hade vi tänkt ha skänken mot väggen med tavlan, men den liksom försvann lite då och jag gick på magkänsla och svängde ut den mot rummet istället. Skänken är nästan det första man ser när man kikar in hitåt från hallen så det känns riktigt rätt att ha den såhär. Jag tycker den är så vacker, trots att den ena lilla dörren fattas. Har inte heller ångrat en enda dag att jag målade den svart. Den fick mera attityd och skinn på näsan, känns det som. Den gamla tv bänken, som egentligen är svärmors gamla blombord, fick flytta hit också, så den gamla fina radion har nåt att stå på.

LEMPIPAIKALLA
Lempinäkymäni kodissa on ehdottomasti tämä nurkka joka valmistuikin melkein heti kun muutimme taloon. Olimme ensin suunnitelleet senkin asettamista seinälle jossa tuo iso valokuva roikkuu, mutta siinä se jotenkin hävisi kokonaan. Näin sitten siirsimmekin sen tälle seinälle josta se heti kerää katseet puoleensa ja pääsee oikeuksiinsa. Tämä vanha mööpeli on mielestäni niin ihanan kaunis, vaikka siitä puuttukin yksi ovi, enkä ole kertaakaan katunut että maalasin sen mustaksi. Se sai vain enemmän asennetta.

Vierellä oleva penkki on oikeastaan anopin vanha kukkapöytä joka meillä oli vanhassa kodissa tv- tasona.

Att utgå från det man har

Som jag tidigare skrivit så har vi i inredningen ganska långt utgått från huset och från den ståtliga spisen som inte låter sig förbises. Den ber ju inte direkt om ursäkt för sin existens. När det sedan visade sig att min rekvisitasoffa från förra studion inte ens med skosked eller god vilja skulle få plats i den nya studion så var vi ju inte sena med att tänka om. De här två gifter ju sig liksom, men lite försiktig får man allt vara för att det inte ska bli allt för stramt och för hög grannyfaktor här. Glitterdynor, fårskinn och annat får väga upp helheten.

TASAPAINOILUA
Kuten aiemmin olen kirjoittanut, olemme sisustuksessa pitäneet talon tyyliä lähtökohtana. Takka ei pyytele olemassaoloaan anteeksi vaan vie kyllä kaiken huomion.Tästä siis lähdimme suunnittelemaan. Kun entisen studion sohva ei edes kenkälusikalla tai lujalla tahdonvoimalla mahtunut uuteen työtilaan, päätimme heti että annamme sille toisen mahdollisuuden. Nämä kaksi vahvaa elementtiä ikään kuin avioituvat mutta tässä piilee pieni riski että tyylistä tulee liian jäykkä ja ehkä vähän grannymäinen. Glittertyynyt ja lampaantaljat ym yksityiskohdat saavat tasapainoittaa kokonaisuutta.