Pionstöd

När vi flyttade hit hade jag ingen aning om vad som kan ploppa upp i trädgården, och vi tänkte ju att inte så mycket kan växa här, när huset stått tomt i två år.  Ganska  snart såg jag ändå något som jag kände igen.  Det var väldigt smått då och jag hoppades de skulle överleva gräsklippningen då de knappt syntes. Annat är det idag- nu behövdes det växtstöd för de små, som visade sig vara pioner (lycka!) De växer så det knakar!
Ide´n med stolarna hittade jag på Pinterest. Tror det blir så superfint när blommorna öppnas!!

Vilka dagar vi haft! Sån värme.. känns ovant men man får ju hoppas att detta inte är de enda sommardagarna…

 

KUKKATUKEA
Kun muutettiin tänne, puutarha oli arvoitus. Ajateltiin ettei täällä kovinkaan paljon kasva kun talokin on ollut tyhjillään kaksi vuotta. Aika pian löysin kuitenkin jotain tuttua. Pientä tosin ja olinkin sitten huolissani että jäisikö ruohonleikkurin alle? No, ei huolta  sillä nyt ovat kasvaneet jo näin isoiksi ja pioneiksihän nämä osoittautuivat!!!
Tuoli- idean löysin Pinterestistä. Tästä voi tulla vaikka kuinka ihana kun kukat avautuvat!!

Ihania päiviä takana, hellettä riittää! Toivotaan ettei kesän ainoat lämpimät päivät ole tässä.

 

 

 

 

 

 

 

Sightseeing

Igår kom vi hem med Viking Grace och det var en trött fotograf som landade hemma vid 21 snåret. Vet inte om jag ens nämnde det, men med på resan hade jag härliga barnbarnet med sin mamma och det var riktigt trevligt att resa med sällskap. Vi hann också med besök hos barnbarnets mormor och morfar, som bor på ön. Innan avfärd blev det besök hos Uffe på Berget, nåt jag missade dagen innan, på grund av tight tidtabell.

Tyvärr var vädret molnigt, cafeet stängt och tornet likaså. En lagom besvikelse alltså. Men tja, kanske det kommer fler tillfällen? Resan i sig var lyckad, hemmet fantastiskt fint och nu ska vi bara hoppas att ni andra också ska få ta del av det!

TURISTINA
Eilen kotiin Vikin Gracellä ja väsynyt valokuvaaja avasi kotiovensa vasta joskus 21 aikaan illalla.  En tiedä mainitsinko mutta matkaseurana minulla oli ihana lapsenlapsi ja miniä ja matkaaminen oli paljon hauskempaa seurassa. Ehdittiin siellä Ahvenanmaalla tavata lapsenlapsen mormori ja morfarikin. (mummi ja ukki)  Ennen paluumatkaa käytiin näköalapaikassa nimeltä Uffe på Berget. Se jäi minulta lauantaina näkemättä tiukan aikataulun takia.

Valitettavasti oli pilvistä, kahvila kiinni eikä torniin päästy. Sellainen pieni pettymys siis mutta ehkä saan joskus toisen mahdollisuuden. Matka sinänsä oli onnistunut ja kuvauskohde aivan fantastinen joten toivotaan että se päätyy lehteen jotta tekin saisitte siitä nauttia.

 

 

 

 

 

 

 

 

Arbetsresa över havet

Hälsningar från vackra Åland där jag är på arbetsresa. Har inte hunnit med annat än jobb och ett besök till lilla Holmen (igår kväll) men idag ska det nog bli en liten sightseeing-tur bland annat till Uffe på Berget innan båten hemåt avgår.
Lilla Holmen är ett grönområde på en liten holme och man tar sig dit över en liten bro. På holmen finns fåglar och andra djur att beskåda och så kan man simma och solbada. Påfåglarna burrade upp sig riktigt otroligt och var verkligen ståtliga. På vägen till Lilla Holmen fick jag världens nostalgitripp när vi passerade varuhuset Zeipel där jag jobbade under året efter studenten. Huset såg likadant ut ännu.
Mariehamn är vackert, en riktig sommarstad.

 

TYÖMATKALLA
Terveiset Ahvenanmaalta jossa olen työmatkalla. En ole ehtinyt tehdä mitään muuta kuin töitä ja käydä pienellä retkellä Lilla Holmenissa. Tänään aion kyllä käydä kiertämässä paikkoja ennen paluumatkaa.
Lilla Holmen on viheralue joka sijaitsee pienessä saaressa jonne pääsee sillan kautta. Saaressa voi ihailla lintuja ja kaneja ym sekä uida ja ottaa aurinkoa. Riikinkukot olivat todella upeita ja esittivät ylpeästi väriloistoaan meille.
Matkalla Lilla Holmeniin ohitimme tavaratalo Zeipelin, paikan jossa olin töissä lukion jälkeen. Talo oli vielä ihan saman näköinen ja herätti kaikenlaisia muistoja. Maarianhamina on kaunis paikka, oikea kesäkaupunki.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

På nattduksbordet

Jag har dille på att fylla de här glasflaskorna med gröna kvistar och placera ut dem här och där.  Njuta av det gröna, för i vinter kommer man ju att sakna det. Jag gillar också kombot med det lila och det gröna och det svarta, även om jag inte annars kanske är en som gillar lila så jätte mycket. Små doser och i en lite avmattad nyans är det okej.

Spegel från loppis, tavla släktklenod, ljuskopp från loppis,glasflaska från Ikea, Durance rumsdoft Adalmiinan Helmi och pappersdekoration från Tre Små Rum. Nattduksbord från sommarstugan, målat med Vintage Paint.
Och nej, detta inlägg är inte sponsorerat av någon. Tänkte bara fylla ut texten lite med denna uppräkning och ibland kan det väl vara skoj med lite info?  🙂

 

YÖPÖYDÄLLÄ
Asettelen näitä lasipulloja sinne tänne sillä haluan tuoda luonnon sisään nyt kun voin. Talvella kaipaan kesää ja vihreyttä joten nyt yritän todellakin nauttia. Tykkään tästä lilan, vihreän ja mustan yhdistelmästä, vaikka en muuten pidä kovinkaan paljon lilasta. Pienissä määrissä ja tällaisessa vähän hailakammassa muodossa se on ihan kiva väri.
Peili kirpputorilta, taulu perintöä, tuikkukippo kirpputorilta, lasipullo Ikeasta, Durancen huonetuoksu Adalmiinan Helmestä ja paperikoriste Tre Små Rum puodista. Yöpöytä kesämökiltä ja maalattu vintage paintillä.
Tämä ei ole sponsoroitu postaus, halusin vain vähän lisää tekstiä ja ehkä joskus onkin kiva kertoa mistä tavarat tulevat?

 

 

 

 

I och med att vi hittade en bokhylla i garaget blev vårt gamla tv- bord överflödigt ( ja egentligen är det min farmors gamla kastrullskåp men enivei..) Det fick sin nya plats under hyllan i matsalen. Den fina blå dekorationspanelen har inte hittat någon logisk plats i hemmet ännu så den får vara som bordsskiva tillsvidare. Nog hittar jag en plats åt den också, men för ovanlighetens skull hade jag inte en direkt plats åt den när vi flyttade in. Det brukar jag ha åt nästan allt, och därför går det alltid så fort att göra ett hem när i flyttar. Väl planerat är hälften gjort ser ni, det är mitt motto. Men ja, här fanns lite mer utmaningar i det här huset, med alla sina stora ytor.

 
KATTILAKAAPIN UUSI PAIKKA
Kun autotallista löytyi kirjahylly, televisiotaso jäi ylimääräiseksi. (Itse asiassa se on isoäitini vanha kattilakaappi mutta enivei…) Se sai uuden paikan ruokasalin hyllyn alta. Sininen ihana koristepaneeli ei vaan ole löytänyt itselleen loogista paikkaa vielä joten se saa toistaiseksi toimia pöytälevynä.
Kyllä minä sille vielä paikan löydän mutta yllättävää kyllä minulla ei ollut sille etukäteissuunnitelmaa kun muutettiin. Yleensä minulla on kaikelle suunnitelma ja sen takia meidän muutot sujuvatkin hyvin ja nopeasti saadaan koti kuntoon.  Hyvin suunniteltu on puoliksi tehty, nääs. Se on mottoni. Mutta joo, tästä talosta löytyikin enemmän haastetta, kaikkien suurien tyhjien  pintojen takia.

 

 

Kanske vårens sista äppelblomsbilder

Ja det blir mycket äppelträd och blomning av alla det slag just nu på både bloggen och instagram, varvat med sommarpysslet, men den som inte gillar blomsterbilder får ju skippa det här inlägget om den vill  🙂
Blomningen i äppelträdgården är just över, så jag bara kände mig tvungen att  föreviga den idag trots att solen inte sken, för jag åker på arbetsresa i helgen och befarar att det inte är så vackert sen mer när jag kommer hem. Det har redan börjat regna ner vita blad från trädgrenarna. Jag är så glad att ha fått se den här fina blomningen under så många dagar och precis invid husknuten. Jag gav bilderna lite fylligare toner, då vädret var muligt och regnsjukt och stämningen en helt annat än under en solig dag.

Tänker att jag kanske någon gång skulle få till att göra lite fototavlor eller små kort eller nåt. Kanske. (haha här hör jag mannen garva, han brukar tycka det är lite konstigt att jag aldrig får till det där med att göra tavlor av mina egna bilder.) Det är väl så att skomakarens barn inte har skor och fotografen inte orkar se på sina egna bilder..

 

 

VIIMEISET KUKINTAKUVAT  (ehkä)
No nyt tuleekin taas kukkia tuutin täydeltä sekä täällä blogissa että instassa mutta jos ei tykkää kukkakuvista tai omenapuutarhakvista niin voihan sitä sitten jättää lukematta 🙂
Kukinta on ihan pian ohi, joten minun oli ihan pakko mennä kuvaamaan.  Lähden tästä huomenna työmatkalle ja pelkään ettei olekaan enää niin kaunista kun palaan kotiin. Olen niin iloinen että olen viimeisen viikon aikana saanut seurata tätä niin läheltä. Ajattele että oman nurkan takan on näin kaunista! Annoin kuville täyteläisemmät sävyt kuin yleensä sillä oli pilvistä ja ja sateen uhka leijui yllä ja tunnelma oli aivan toisenlainen kuin aurinkoisena päivänä.

Ajattelin että ehkä joskus saisin tehtyä jotain valokuvatauluja tai kortteja. Ehkä. (hehe tässä kuulen miehen nauravan, hänen mielestä olen aika outo kun en koskaan tee printtejä omista kuvista. Kai se vaan on niin ettei suutarin lapsilla ole kenkiä eikä valokuvaaja jaksa omia kuviaan katsoa…

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Förberedelser

Maj månad närmar sig sitt slut. Jag förbereder mig för kommande arbetsresor, en del långt bort, andra närmare, stundande studentfotograferingar och annat sådant som ligger bakom knuten. Veckorna i juni brukar vara årets mest hektiska tid, men jag försöker jobba på att ha ett bra flöde i arbete. Hur jag lyckas, det återstår att se, men med åren har jag blivit snällare mot mig själv, bara för att jag känner att kroppen och knoppen inte tål så mycket press mer. Tänk om man var lika stark som det här hundraåriga trädet som ännu orka blomma?

VALMISTAUTUMISTA
Toukoukuu lähenee loppuaan ja minä valmistaudun tuleviin työmatkoihin, jotkut kauas pois ja toiset lähempänä. Ylioppilaskuvauksetkin alkavat ensi viikolla. Kesäkuun viikot ovat aina vuoden kiireisimpiä mutta yritän muistaa että hyvä työkulku on tärkeä. Saapi nähdä miten onnistuu. Vuosien myötä olen oppinut olemaan itselleni armollisempi, ihan vain senkin takia ettei keho ja mieli enää tykkää kovasta paineesta.
Ajatella jos sitä olisikin yhtä vahva kuin tämä satavuotias puu joka vielä jaksaa kukkia?

 

 

 

Solsken i tankarna

Friden har lagt sig i huset. Moa kissen är hemma igen. Hon har nog varit med om något ruskigt, antagligen fastnat i ett träd och inte kunnat ta sig hem. Förrän igår, då hon skrikande rusade in när jag öppnade dörren för att gå ut med hunden. Vrålhungrig, mager och blöt, och med halsbandet i armhålan, men hemma. ❤  och nu ska det inhandlas klickhalsband för de här med gummiband fungerar inte tillräckligt bra och halsband ska de nog ha. .

Sådär i övrigt har jag haft en solig morgon med en glad ettåring som made my day med att vara hur lugn som helst och levererade små blyga leenden.Efter en stund blev vi så vänner att hon kröp upp i famnen på mig. ❤  Utestudion (läs trädgården)  fungerade hur fint som helst och vädret bjöd på sol och värme. Det är lycka det, när det löper som det ska…

AURINKOA
Rauha on palatunut sillä Moa kisu löysi tiensä kotiin. Hurjia seikkailuja varmaan käynyt läpi ja toden näköisesti jäänyt pannastaan kiinni puuhun. Löysin  hänet portailta huutamassa kun menin koiran kanssa ulos. Nälkäinen ja märkä mutta kotona ❤ Nyt pitää ostaa uudet pannat kissoille, sellaiset jotka napsahtavat painosta irti. Nämä kuminauhaversiot eivät ole tarpeekis turvallisia eikä ilman pantaakaan voi olla.

Noin muuten voin vain todeta että tämä aamu on ollut mitä parhain sillä sain viettää sen yksivuotiaan seurassa. Pikkunen oli rauhallinen ja hymyili vienosti, ja hetken päästä oltiinkin jo niin ystäviä että hän kömpi syliini. ❤
Ulkostudio (siis puutarha) toimi kuvauksissa loistavasti ja jo aamusta oli lämmintä ja aurinkoista. Se on onnea se, kun asiat sujuvat..

 

 

 

 

 

 

 

Lätt litet sommarpyssel

Intresset för inredningsrelaterat pyssel har vaknat i och med alla dessa tomma ytor i detta enorma hus. Jag njuter, för sånt här smått skapande och sysslande är nåt jag alltid gillat, men ibland har kreativiteten legat i vinterdvala.

På Tre Små Rum hittade jag några söta paketkort och så fick de helt enkelt bli en liten väggprydnad. ( eller som i detta fall nog egentligen en dörrprydnad)  Nu hänger de i matsalen, men jag tror de får flytta upp till ett av sovrummen, som ska få en lite romantisk luftig och lätt sommarrums inredning.

 

KEVYTTÄ KESÄ-ASKARTELUA
Sisustusaiheinen askarteluintoni on herännyt tämän valtavan talon tyhjien pintojen ansiosta. Nautin, sillä tällainen askartelu on aina ollut mieluisaa mutta aina välillä into on hukassa.

Tre Små Rum puodista löysin nämä ihanat pienet pakettikortit ja tein niistä seinäkoristeen ( tai tässä tapauksessaa ovikoristeen) Nyt ne roikkuvat ruokasalissa mutta saavat varmaan muuttaa yläkerran yhteen makkariin jonne tulee sellainen hempeä romanttinen kesähuonesisustus.

 

 

 

 

 

Som en förälskelse

Ja jag säger då bara att den här våren är som en kärlekshistoria. ( åtminstone när solen skiner) Det är ju så vackert så man blir yr, och när jag beger mig ut i omgivningen med kameran glömmer jag tid och rum. Fåglarna kvittrar och den enda skuggan i tillvaron är den att vår katt Moa varit försvunnen i en vecka.  Saknaden är stor 😦

Vi har haft en panghelg sådär annars nog, med en massa härliga fynd, med början från den här bänken på första bilden. Den hittade mannen på ett skrotflak. Tala om att ha tur alltså! Sen har vi rotat fram ett kvarlämnat bordsvrak ur uteförrådet och ett litet klaffbord ur källarens mörkaste vrår. Båda i behov av en massa kärlek (läs rotborste och ytbehandling) men de blir nog riktigt bra ännu. Den enas skrot är den andres skatt…

Dessa bilder är tagna inom en radie av 15 meter från ytterdörren. En del av äppelträden blommar redan för fullt och i gräsmattan ploppar maskrosorna upp. Underbart!

 

KUIN RAKKAUSTARINA

Jaa-a sanonpahan vaan että tämä kevät on kuin rakkaustarina (ainakin kun aurinko paistaa) Niin kaunista että päätä huimaa ja kun lähden kameran kanssa ulos unohdan katsoa kelloa. Linnut laulavat ja ainoa pilvi taivaalla on se, että meidän Moa kissa on ollut viikon kateissa. Kova on ikävä 😦

Noin muuten oli kyllä loistoviikonloppu jonka aikana ehdittiin tehdä kivoja löytöja, alkaen tästä penkistä jonka mies bongasi roskalavalta. Kyllä kävi hyvä säkä! Sen lisäksi kaivettiin ulkovarastosta jonkun jättämän puutarhapöydän ja kellarista pienen klaffipöydän. Molemmat kaipasivat kyllä juuriharjaa ja pintakäsittelyäkin mutta kyllä niistä ihan hyvät vielä tulee. Toisen romu on toisen aarre.

Nämä kuvat on otettu 15 metrin säteellä ulko-ovesta. Puutarhassa kukkivat jo muutamat omenapuut täysillä ja nurmikko on jo täynnä voikukkia. Voi ihanuus.