VARNING! :
Ett låångt blogginlägg med före- och efterbilder. Om du känner dig provocerad av inlägg om träning eller vikt eller om du har en ätstörning som ens på minsta lilla sätt kan triggas av inlägg som handlar om det, så ska du inte läsa vidare. Jag vill också påpeka att inlägget handlar om mina egna erfarenheter och hur jag upplevt det jag skriver om. Jag dömer ingen och utgår bara från min egen livssituation. Låt dig inte provoceras om du tycker olika. Peace love and understanding. Tack. ❤
VAROITUS!:
Pitkä postaus joka myös sisältää ennen- ja jälkeen kuvia. Jos vähänkin provosoidut treenaamiseen tai painonhallintaan liittyvistä postauksista- tai jos sinulla on jonkinlainen syömishäiriö joka saattaa lähteä väärään suuntaan tällaisesta- niin lopeta lukeminen heti. Haluan painottaa että lähtökohtaisesti kerron omista kokemuksista enkä tuomitse ketään. Älä provosoidu ellet ole samaa mieltä. Peace love and understanding. Kiitos! ❤
Suomekielinen tekstiosio tulee alimpana, kuvien jälkeen
VÅR LIVSSTILSFÖRÄNDRING
Det är så många som via instagram och Facebook bett mig skriva om vår livsstilsförändring eller berätta vad vi äter, så jag kände att det väl är dags. Även om vi inte är framme vid något mål än, och även om jag verkligen måste betona att det är nu det börjar. Det är ju nu vi ska leva upp till bevis för att det går att hålla sig till detta. Men tja, jag måste säga att det nog behövs mycket till för att jag ska välja mitt gamla liv tillbaka. Jag vill inte ha högt blodtryck, vara sjuk i lederna, stel, svullen, trött och nedstämd mera, så det känns på sätt och vis lätt, men vi får väl se om det är lätt i praktiken. Förändringar tenderar att smyga sig på, utan att man märker. Men vi är ju två i detta så vi stöder verkligen varandra.
Jag vill poängterat att vi inte har bantat, och det handlar inte enbart om vikt utan fokus har hela tiden varit på ett hälsosammare liv med allt det innebär. Vi har ätit normal mat och normala portioner hela tiden! Men vi har lämnat bort onödiga godsaker och så har vi ätit mer grönsaksbetonat, dvs vegetariskt 5 dagar i veckan. Vi äter regelbundet och nuförtiden känner vi faktiskt riktig hunger, inte ett sug. Blir vi bjudna på godsaker som tex bakverk, så tar vi en bit men sen är det bra. Under semestern blev det både glass, vin och bakverk, men ändå i fiffiga mängder och vi pausade inte från träningen mer än en och en halv vecka. Ni som följer mig på instagram har sett både godsaker och mat i mina storys under året som gått.
Vår resa började före jul, med att lära oss nya rutiner. En kartläggning av vår hälsa gjordes på gymmet i oktober / november och i december även en mätning av kroppens sammansättning. Det blev det stretching i några veckor och det gör vi fortfarande. Vi töjer alltså varje morgon. Detta för att spända muskler skadar lederna. De trycks ihop och ledytorna skavar mot varandra och resulterar i förslitningar. ( Många ledproteser kunde undvikas om man redan i ung ålder förstod att minska på trycket genom att töja efter träningen. ) Inget vi direkt tänkt på, men makes sense, eller hur? Tänk bara på hur katter och hundar genast sträcker på sig när de vilat!
Hur skönt är det inte att på bara några dagar se skillnad i kroppens smidighet? I år kunde jag äntligen hoppa i och ur båten utan att känna mig som en hundraåring! Jag känner det på jobbet också, att det är lättare på alla sätt och vis, när man är smidig.
När vi äntligen kunde börja med gymträningen tog vi i ganska rejält i början, och gick 5 dagar i veckan. ( numera 3 ggr ) Vi har betalat för en PT för att få skräddarsydda program men i övrigt tränat helt på egen hand. Jag har många kroniska sjukdomar och skador så det är viktigt att allt är anpassat för ens egen kropp. Jag hade en aggressiv reumasjukdom i tonåren och den har gett mig muskelskador, skador på mina lungor och det kan också påverka mitt hjärta senare i livet. Jag har artros i nästan alla leder som följd av reuman, ansträngningsastma och tidvis också diskbråck. Alla dessa funktionshinder har blivit lättare att leva med sedan jag började träna!!! Värken har minskat, musklerna bär upp lederna bättre, balansen är bättre, kroppsbelastningen är jämnare ( pga smärtor på vänster sida har jag belastat höger sida mer ) , lungkapaciteten har vuxit ( trots att den brukar sjunka i den här åldern !! ) och spänningshuvudvärken har minskat. Blodtrycket hålls också på normala nivåer och stiger bara om jag har sömnproblem. Jag har märkt att jag faktiskt har en sablars mycket jävlaranamma i mig, för tänk att jag med allt detta orkat träna så ofta!! Men ser ni, smärtorna har minskat och det sporrar ju att fortsätta. Starka muskler för bort belastningen från lederna.
Snabba resultat sporrade framåt. Vikten började också sakta dala, i takt med att musklerna växte och började förbränna fett på ett helt annat sätt än förr, men en förändring började kännas och synas på vågen alldeles konkret först sen när vi också tog tag i vad vi åt. I det skedet hade vi varit medlemmar på gymet i två månader.
Efter nyår ändrade vi alltså våra kostvanor och minskade även på alkoholen. Fortfarande unnar vi oss av livets goda, men numera i fiffigare portioner och utan slentrianmässigt mumsande eller skålande. Numera bränner våra starka muskler så mycket energi att vi verkligen får tanka mat.
Mina klimakterieproblem har minskat markant!! Visst är de kvar men styrkan har avtagit, och både fysiskt och psykiskt har jag helt andra förutsättningar att klara av dem nu. Sömnproblemen rår jag inte på, men svettningarna, vallningarna och svullnaden är bättre under kontroll nu. Självförtroendet har vuxit och jag känner mig mer i balans med mig själv. Den mentala biten stärker jag också med morgontexter ( skriver av mig mina tankar i ett häfte, och med meditation ) Jag känner att jag gjort mitt allt för att göra min hormoncirkus lättare för mig själv, och därmed känner jag också att jag har lättare att be om hjälp när det krisar, för jag har kontroll på det mesta och det som jag inte rår på är jag värd att söka hjälp för. Några gånger har jag alltså varit sjukskriven för sömnproblem som höjt blodtrycket till oanade höjder. Men det har varit så skönt att veta att det inte berott på att jag misskött mig!
Att träna 5 dagar i veckan i början var tufft. Jag fick släppa mitt kontrollbehov på att ha det städigt och snyggt i hemmet, och jag fick släppa saker som varit ganska viktiga för mig. Som bloggen till exempel, och att ta bilder till den. Jag dubbeljobbar så det var ju en utmaning också att få in träningen i det i schemat, men jag vågar påstå att om man brinner för sin sak så fixar man tid! Numera har jag ju mer tid, då träningen sker bara 3 dagar i veckan.
Den senaste kroppsmätningen visade på så galet fina resultat att vi inte annat kan än jubla. Det farliga bukfettet var inom sådana värden för mig, att PT:n sade att det inte ska minska mer nu. Muskelmassan har ökat och kroppsfettet minskat i samma takt, och vår metaboliska ålder var ren musik för örat. Enligt den är jag numera 37! Det ni!!!
Jag har tappat 10 kilo och mannen 15. Vi har fått en helt ny hållning och form ( kolla bilderna ) och bådas i bådas ansikte ser man också vad det gjort för humöret! Vårt samliv har alltid varit bra men vår gemensamma hobby har fört oss ännu närmare varandra.
Alla människor är fina oavsett storlek, och människovärdet ska inte mätas i utseende, men en pinfärsk ny forskning visar att 70-80 % av de finländare som har bukfetma även har fettlever, som i värsta fall kan leda till levercirros. Det är siffror vi inte ska blunda för. 70-80 % !! Det är på riktigt en allvarlig risk.
Själv hade jag en alarmerande för hög procent av viskeralfett ( det som sitter kring inälvorna och är farligast ) och jag hade ett förhöjt blodtryck. Och det bör nämnas att jag var inom värden för alarmerande övervikt och hade en stor risk för hjärt och kärlsjukdomar, trots att många i min omgivning inte uppfattade mig som så himla stor, utan kanske bara mullig. Min livssituation med extrem arbetsstress och klimakterierelaterade svåra sömnproblem satte mig i en verkligt livsfarlig situation. Min man, som tack och lov inte är i klimakteriet ( hehe ) hade i övrigt samma risksituation med bukfett och blodtryck och levde lika farligt.
Kroppspositivitet för oss är att leva med den kropp vi har. Godkänna våra former och nya rynkor, och vårda den kropp vi bor i på bästa sätt. Kroppsvård är kroppskärlek och kroppspositivitet. Vi ska fortsätta fokusera på kroppsvården- inte skönhetsidealen.
Jag delar gärna med mig av glädjen och inspirationen för jag får nästan dagligen privata meddelanden på sociala medier, där man tackar mig för att jag inspirerar.
Jag är inte perfekt och en vacker dag kanske jag faller för en massa frestelser igen, för man är ju bara en vanlig människa. Då hoppas jag kunna återgå till det här inlägget för att påminna mig själv om varför jag ska älska min kropp och vara snäll med den. Jag vill leva länge med min älskade man, och njuta av livet som ju verkligen är underbart, trots att vi faktiskt förlorade allt vi hade för några år sedan, och fått kämpa oss upp från gropen båda två. In the end är det ju bara livet, familjen och hälsan som är viktigast av allt och som är oersättligt. Och kärleken. ❤
dec 2018 – september 2019:
okt 2018- sept 2019:
ELÄMÄNTAPAMUUTOS
Instan ja facebookin kautta olen saanut viestejä jossa on pyydetty kertomaan meidän elämäntapamuutoksesta joten ajattelin että nyt on vihdoin aika. Meidän reissu alkaa oikeastaan vasta nyt, koska nyt on näytön paikka. Pystymmekö pitämään tämän uuden elämäntavan? Onko tästä oikeasti tullut pysyvää? Ainakin koen että paljon tarvitaan jotta haluaisin takaisin vanhaan. En halua korkeaa verenpainetta, kipeitä niveliä, turvotusta, väsymystä, alakuloisuutta, joten tavallaan helppoa tietää mitä tässä on pelissä, mutta saapi nähdä onko käytännössä helppoa vai ei. Muutokset tulee usein hiipien, ilman että niitä huomaa, mutta meitä on tässä kaksi, ja tuemme toisiamme.
Haluan painottaa ettemme ole laihduttaneet missään vaiheessa, eikä tämä olekaan ainoastaan painoon liittyvä juttu, vaan fokuksena on koko ajan ollut terveelliset elämäntavat ja se kaikki mikä siihen liittyy. Olemme koko prosessin ajan syöneet normaalikokoisia ruoka-annoksia. Turhat herkut on karsittu, ollaan tuotu lisää kasviksia ruokavalioon ja nykyään syödään kasvisruokaa viisi päivä viikossa. Syödään säännöllisesti ja nykyään tunnetaan ihan oikeaa nälkää eikä vain jotain himoa johonkin herkkuun. Jos meille tarjotaan herkkuja kuten esim leivonnaisia niin otetaan kyllä pala, mutta siihen se sitten jääkin. Loman aikana tuli nautiskeltua vähän enemmän. Syötiin jätskiä ja leivoksia, juotiin viiniä ja pidettiin puolentoista viikon treenitauko. Instaseuraajani tietävät kyllä että olemme syöneet ihan hyvin näiden kuukausien aikana.
Matkamme alkoi uusilla rutiineilla. Kuntokartoitus tehtiin kuntosalilla lokakuussa ja joulukuussa tehtiin kehonkoostumusmittaus. Alussa venyteltiin pari viikkoa ja sitä tehdään vieläkin ihan joka päivä. Tämä sen takia että kireät lihakset painavat nivelpintoja yhteen ja tekee lisää kulumaa. Moni proteesi voitaiskin välttää jos nuorena ajoissa jo alettaisi venyttelemään treenien jälkeen. Tätä mekään emme tienneet, mutta onhan siinä järkeä, eikö vain? Mieti vaikka miten kissat ja koirat aina venyttelevät lepohetken jälkeen!
On muuten ollut ihanaa huomata miten nopeasti tulee tuloksia venyttelystä! Ihan muutaman viikon jälkeen. Tänä vuonna pystyin vihdoin hyppäämään ketterästi veneeseen ilman että olo oli kuin satavuotiaalla. Tunnen sen työssäkin, että kaikki on helpompaa kun paikat taipuu paremmin.
Kun vihdoin pääsimme venyttelyjakson jälkeen treenaamaan salilla, aloitimme ryminällä. Treenattiin 5 päivää viikossa alussa ( nykyään 3 krt/ viikko ) Ollaan otettu PT avuksi tekemään ohjelmat, mutta muuten ollaan treenattu ihan omin päin. Minulla on monta kroonista sairautta ja rasitetta, joten on tärkeää että ohjelma on tehty huolella ja juuri minulle soveltuvaksi. Nuoruudessa sairastin ärhäkän reumataudin josta jäi lihasvaurioita ja keuhkovaurioita ( jotka voi aiheuttaa myös sydänongelmia myöhemmin elämässä.) Minulla on nivelrikkoa monessa nivelessä reuman seurauksena, ja minulla on rasitusastmaa ja ajottaista välilevyn pullistumaa. Kaikki nämä ovat saaneet helpotusta treenistä! Kipu on vähentynyt, lihasvoima helpottaa niveliin kohdistuvaa painetta, tasapaino on parempi ja lihasten epätasainen voima on nyt tasoittunut. ( toinen puoli oli paljon vahvempi johtuen kivuista ja ontumisesta ) Jännityspäänsärky on vähentynyt ja verenpaine nousee nykyään vain kun minulla on vaikeita uniongelmia. Keuhkojen kapasiteetti on noussut vaikka se normaalisti laskee tässä iässä ! Olen huomannut miten paljon sisua minusta löytyy. Ajatella että pystyn kaikken tähän, vaikka minulla on niin paljon ongelmia terveyden kanssa! Mutta se vaan on niin että kun kivut vähenevät, into treenata vain nousee!
Nopeat tulokset siis kannustivat jatkamaan. Paino alkoi tippua ja samaan aikaan lihakset kasvoivat ja alkoivat kuluttaa energiaa ihan uudella tavalla. Painon suhteen parhaimmat tulokset alkoivat näkyä vasta kun vaihdoimme kasvisruokavalioon ja kun tosissamme jätimme turhat herkut pois. Sillon olimme käyneet salilla kaksi kuukautta. Vaihdoimme siis terveellisimpiin ruokiin ja karsimme myös juomisia. Vähemmän alkoholia siis. Vieläkin herkuttelemme välillä mutta annokset ovat pienemmät eikä niitä sallita ihan joka kohtaan vaan tosi harkitusti. Nykyään lihakset polttavat energiaa nopsaan ja välillä tuntuu että pitää tankata ruokaa oikein tosissaan.
Vaihdevuosiongelmani ovat helpottuuneet huomattavasti! Kyllä minulla niitä vielä on, mutta ihan eri määrissä, ja minulla on nyt paljon paremmat fyysiset ja henkiset lähtökohdat taistella niitä vastaan. Uniongelmiin en oikein saa apua, mutta hikoilut, kuumat aallot ja turvotus on paremmin hallussa nyt. Vahvistan henkistä puolta meditaatiolla ja pitämällä eräänlaista päiväkirjaa ajatuksistani. Tunnen että olen tehnyt kaiken minkä voin terveyteni eteen ja nyt on helpompi pyytää apua jos omat keinot ei enää riitä. Muutaman kerran olen uniongelmien takia ollut saikulla, kun unettomuus on nostanut verenpainetta niin että on jo ollut tosi paha olo. On kuitenkin ollut hyvä tietää etten itse ole aiheuttanut sitä oloa hoitamalla itseäni huonosti.
Alussa viisi päivää treeniä viikossa oli haastavaa. Sain jättää kontrollitarpeeni ja totutella siihen ettei koti ollut aina siisti ja tiptop, ja sain jättää muutamat muutkin minulle tärkeät jutut. Bloggaaminen esimerkiksi jäi kyllä pois, koska en edes ehtinyt kuvata mitään, saatikka että olisin ehtinyt kirjoittaa mitään. Lisäksihän teen kahta työtä joten aika haasteelliseksi meni. Uskallan kuitenkin väittää että jos jotain oikeasti haluaa ja jos johonkin oikeasti uskoo, niin kyllä se aika järjestyy! Nykyään treenataan kolme päivää viikossa joten on helpompaa löytää siihen aikaa.
Viimeisin kehonkoostumusmittaus näytti niin upeita tuloksia että hymyilyttää!! Viskeraalirasvaarvoni olivat laskeneet sellaiselle tasolle että PT sanoi ettei sen enää tarvitse laske alemmas. Lihasmassa on kohonnut huikeasti ja rasvaprosentti vähentynyt samaa tahtia. Metabolinen ikäni oli laskenut 37 vuoteen!!! Wau sanon minä. Ulkokuorenihan on 51 vuotta niin tuo luku on aivan loistava! Minulta on hävinnyt 10 kiloa ja mieheltä 15. Kroppa muuttunut paljon ja ryhti on ihan erilainen! ( Kts kuvat ) Molempien naamakin näyttä erilaiselta ja silmät loistavat eri tavalla kuin ennen. Yhteiselokin on saanut nosteen, vaikka meillä aina on synkannut varsin hyvin. Yhteinen harrastus on lähentänyt entistä enemmän.
Kaikki ihmiset ovat arvokkaita, koosta huolimatta eikä ihmisen arvoa pidä mitata ulkonäön tai painon perusteella. Uusimmat tutkimustulokset kuitenkin osoittavat että 70 -80 % suomalaisista keskivartalolihavuudesta kärsivillä on myös rasvamaksa joka pahimmassa tapauksessa johtaa maksakirroosiin. Nämä ovat aika hurjia lukuja joita ei ihan noin vain voi sivuttaa. Siis 70-80%! Tämä on oikeasti vaarallista.
Itselläni oli viskeraalirasvan arvot korkealla. ( siis se rasva joka on sisäelinten ympärillä ja sen takia kaikkein vaarallisin ) Minulla oli mittausten mukaan huomattavaa ylipainoa ja suuri riski sairastua sydän-, ja verisuonitauteihin. Moni ei kuitenkaan ajatellut minun olevan niin iso, pikemminkin vain pyylevä. Stressaava työtilanteeni ja vaihdevuosista johtuva unettomuus kuitenkin asetti minut hengenvaaralliseen tilanteeseen. Miehelläni sama tilanne. Ylipainoa, stressiä ja verenpainetta. Ei kuitenkaan vaihdevuosia ( onneksi -hehe. )
Kehopositivismi on meille sitä että hyväksyy kehonsa, muotoineen kaikkineen. Hyväksyy ryppynsä ja vanhenemisensa. Se on sitä että haluaa pitää itsestään hyvää huolta. Kehonhuolto on rakkaudensosoitus itselleen. Haluamme jatkossakin fokusoida kehon huoltoon eikä turhiin kauneusihanteisiin. Jos pystyn inspiroimaan ja jakamaan iloa sosiaalisessa mediassa tästä niin sehän on upea juttu! En kuitenkaan ole mitään muuta kuin ihan tavallinen ihminen joka itsekin voi repsahtaa koska tahansa. Silloin toivon voivani palata tähän tekstiin ja inspiroitua jälleen, sekä muistuttaa itseäni siitä miksi omaa kehoa pitäisi hoitaa rakkaudella ja huolenpidolla. Haluan elää mieheni rinnalla pitkän rikkaan elämän, ja nauttia elämästä ihan joka päivä! Menetimme muutama vuosi sitten ihan kaiken jonka eteen olimme tehneet paljon töitä, mutta olemme nousseet kuopasta yhdessä. Loppupäässä mikään muu ei ole yhtä tärkeää ja korvaamatonta kuin elämä, perhe ja terveys. Ja tietysti rakkaus ❤