Sommarens sista, höstens första

En liten varning: Detta inlägg innehåller mycket bilder. På gränsen till överdos, men detta är en blogg vars mening är att få utlopp för ett översvallande fotointresse. Vill du läsa djupa debattinlägg får du skrolla vidare till en annan blogg. 🙂

Vi satt en kväll och funderade på vad vi skulle göra. Vi har promenerat mycket men just nu är långpromenader uteslutet på grund av en del hälsoproblem och just denna kväll var cykel inget alternativ heller. Vi tog bilen till Runsala. Åbo Botaniska trädgård levererar en makalös färgprakt just nu. Sensommarblomster som fullkomligt exploderar i färg! Helt sanslöst med denna färgprakt och då talar vi alltså inte om träden, för ruskan ( höstglöden) har vi ju framför oss ännu. Mannen fotade också, och det är skoj att se hur olika vi ser på saker. Sakta men säkert utvecklas hans kamerateknik också och det är roligt att se alla hans framsteg. Tillsammans går vi igenom och jag hjälper med editeringen för han har ett litet handikapp- han är färgblind. Inte så lätt alla gånger att förstå den världen, kan jag säga. Han missar ändå inget, men vi ser världen och färgerna lite olika så klart.

Men tillbaka till stämningen. När solen sakta gick neråt målade den fram blommorna så vackert att jag nästan tappade andan.
Vid första anblicken är det ju bara en färggrann trädgård, men när man går på djupet och verkligen ser, då får man uppleva en annan dimension. Jag ser den genom min kamera. Ser du?

 

 

KESÄN VIIMEISET –  SYKSYN ENSIMMÄISET
Ja pieni varoitus: tämä postaus sisältää runsaasti kuvia. Ollaan jo yliannostuksen rajalla mutta tämä on blogi jonka tarkoitus on sulloa ulos maailmalle tätä ylitsekumpuavaa kuvausintoa. Kiihkeitä mielipidepostauksia voit etsiä muualta. 🙂

Istuttiin eräänä iltana miettimässä mitä keksittäisiin. Olemme kävelleet paljon mutta viime aikoina terveydelliset jutut ovat olleet esteenä reippaille kuntolenkeille. Pyöräilykin on ollut haasteellista, joten menimme autolla Ruissaloon. Turun kasvitieteellisessä puutarhassa kuukkii nyt täysillä ja värien loisto on huikea. Loppukesän kukat suorastaan hehkuivat ilta-auringossa! Ihan mieletöntä kun ajattelee että ruskakin on vielä kokematta.
Mieskin kuvasi, ja mielenkiinnolla seuraan miten eri tavalla me näemme asioita. Hän edistyy tekniikan suhteen ja on mukava seurata kehittymistä. Yhdessä käydään kuvat läpi ja autan editoinnissa sillä hänellä on pieni ongelma- hän on värisokea. Se onkin asia jota minun on vaikea hahmottaa, mutta tämä ei mitenkään vie häneltä mitään pois, me vain näemme värit vähän eri tavalla.

Mutta takaisin tunnelmaan. Kun aurinko laski, sen lämmin pehmeä valo sai kukat loistamaan henkeäsalpaavan kauniisti. Ensi näkemältä tämä on vain värikäs puutarha mutta kun oikeasti keskittyy niin saakin kokea ihan uuden ulottuvuuden. Minä näen sen kameran etsimen läpi. Näetkö sinä?

 

Runsalablogg-13

 

Runsala-blogg-6

 

Runsala-blogg-5

 

Runsala-blogg-1

 

Runsala-1-blogg

 

Runsala-blogg-4

 

Runsala-blogg-10

 

Runsala-blogg-12

 

Runsala-blogg-2

 

 

 

Runsala-Bblogg-11

 

Runsala-blogg-15

 

Runsala-blogg-9

 

Runsala-blogg-3

 

Runsala-gulblomster

 

Runsala-hortensia

 

 

 

Runsala-hytte

 

Runsala-skottkärra

 

Runsala-blogg-7

Advertisements

Dessa augustihimlar över Åbo…

Ljuset!  Sensommarljuset! Det mjuka, låga varma kvällsljuset. Som fotograf märker man verkligen skillnaden från juni och juli månads skarpa ljus som kommer högre uppifrån och gör skuggorna hårda.

Med den vyn över aura å som vi har, ser jag otroligt många himlakonstverk varje kväll. Fantastiska molnformationer, hotfulla mörka åskmoln ( men var är åskan? ) och pastelliga toner som blandar sig med det gyllengula appelsinorangea just när solen går ner.
Jag kunde ju inte låta bli att fotografera igår igen.

Sen satt jag och redigerade ett bra tag. Det måste jag ju då de bara är råfiler,  (typ som gamla tidens negativ) , men digitala. Utan redigering är de inte färdiga bilder. Jag drev inte på så mycket, råfilerna var så färgranna i sig, men på slutet drog jag till med en riktigt färgsplasch, bara för skojs skull. Det ser ju inte verkligt ut, och är inte meningen heller, men det struntar jag i. Bara det behagar ögat och ger mig nöje för en stund.

I de två första bilderna använde jag objektivet Canon EF 24-70 2.8 L II USM
och i resten Canon EF 70-200 2.8 L IS II USM. De pastelliga bilderna är tagna med bländare 5,6, ISO 500 och slutartid på 1/ 400s

 

NÄMÄ LOPPUKESÄN TAIVAAT TURUN YLLÄ
Valo! Loppukesän valo! Se pehmeä matala ja lämmin iltavalo. Kuvaajana huomaa sen suuren eron kesä- ja heinäkuuhun, jolloin valo on voimakkaampaa ja paistaa suoraan ylhäältä päin. Se tekee varjot teräviksi.

Meillä on joelle niin upeat näkymät että joka ilta näen erilaisia taivaan  taidemuodostelmia.  Fantastisia pilviä, tummia ukkosuhkia ( mutta missä ukkonen?) sekä pastelliset sävyt jotka hiljaa vaihtuvat kultaisen ja appelsiinin sävyihin juuri sillon kun aurinko laskeutuu talojen taakse.
Enhän minä voinut olla kuvaamatta.

Sitten editoin. Näin on pakko tehdä koska kuvathan ovat raakatiedostoja ( kuten filminegatiivit olivat ennen ) eivätkä ole muistikortilta tullessaan valmiita kuvia laisinkaan. En kuitenkaan vääntänyt nappuloita kaakkooon sillä raakakuvissakin oli jo ihanat sävyt. Lopussa vain innostuin tekemään oikean väripläjäyyksen. Aidon näköistä siitä ei todellakaan tullut, eikä ollut tarkoituskaan. Kunhan leikin hetken ja sain siitä jonkinlaista lapsellista iloa.

Kahdessa ensimmäisessä kuvassa käytin linssiä Canon Canon EF 24-70 2.8 L II USM ja pastellinsävyiset kuvat otin Canon EF 70-200 2.8 L IS II USM: illa. Pastellin sävyisissä kuvissa asteukset olivat seuraavat : aukko 5.6, ISO 500 ja 1/400 s.

Himlen-ovan-Kakola-21.8-8-blogg

 

Himlen-ovan-Kakola-21.8-6-blogg

 

Himlen-ovan-Kakola-21.8-blogg

 

Himlen-ovan-Kakola-21.8-5-blogg

 

Himlen-ovan-Kakola-21.8-2-blogg

Himlen-ovan-Kakola-21.8-3-blogg

 

Himlen-ovan-Kakola-21.8-4-blogg

 

 
Jep, I know. Totally unreal den här sista men jag gillar det!

Himlen-ovan-Kakola-21.8-colorsplash

En busstur på böljan den blå

Åbo Stad har verkligen jobbat på att utveckla sina trafiktjänster. Fölisystemet innefattar inte bara busstrafik på land utan nytt för i år har varit att man med sitt busskort också kunnat ta sig med vattenbuss till Runsala. Man har också bjudit på möjligheten att ta med sin cykel men oftast har vattenbussen faktiskt varit så full att det har varit svårt att rymmas med ens till fots. Nu är det sista helgen för i sommar som vattenbussen kör sina turer men jag vågar tro att projektet har varit en så enorm framgång att man satsar på det nästa sommar igen.
I förrgår rymdes vi också äntligen med, och vi spenderade en skön förmiddag med en stund på havet och med kaffe på ett av Åbos vackraste sommar cafeér, Villa Promenade i Runsala.

 

FÖLILLÄ AALLOILLE
Turun Kaupunki on todellakin kehittänyt julkisen liikenteen palveluita parempaan suuntaan. Joukkoliikenne Föli ei enää vain ole linja-autoilua kuivalla maalla vaan nyt bussikortilla pääsee myös vesibussilla Ruissalon Kansanpuistoon. Pyöränkin on voi ottaa mukaan mutta välillä se on ollut mahdotonta kun väkeä on ollut niin paljon. Tämä viikonloppu on vesibussin viimeinen mutta uskon että tämä projekti on ollut niin suuri menestys että ensi kesänä taas pääsee kyytiin.
Edellispäivänä mekin vihdoin mahduimme mukaan ja vietimme ihanan aamupäivän Ruissalossa. Kävimme kahvilla Villa Promenadessa joka varmasti kuuluu Turun Kaupungin kauneimpiin kesäkahviloihin.

 

Föli-008

 

Föli-009

 

Föli-015

 

Föli-017

 

Föli-031

 

Föli-022

 

Föli-030

 

Föli-026

 

Föli-027

 

Föli-048

 

Föli-033

 

Föli-049

 

Föli-051

 

Föli-040

 

Föli-053

 

Föli-054

 

Föli-069

 

Föli-073

Augusti

Kvällarna mörknar. Augusti månad är magisk på sitt sätt men också lite vemodig.  Ljuset blir mjukare ( och det gillas av fotografer) och tonen på solnedgångarna blir annorlunda. Dofterna förändras och ljudet från löven i träden likaså.

Dofterna i ett varmt sensommar Åbo för mina tankar till barndomens sommarstad. Vi brukade stiga av från skärgårdsbussen vid Domkyrkoparken och möttes oftast av en varm söt doft av lövträd, solvarm asfalt, ångkokta knackisar ( det stod en grill där vid hållplatsen ) , sand och kanske avgaser. Sommaråbo.

ELOKUU
Illat pimenevät. Elokuu on maaginen omalla tavallaan, mutta myös haikea. Valo on pehmeämpää ja auringonlaskuissa uusi sävy. Tuoksut muuttuvat ja äänet puiden latvoissa myös. Loppukesän lämpimän Turun tuoksut vievät minut lapsuuden muistoihin.
Nousimme pois saaristobussista Tuomikoirkon puiston kohdalla aina kun tulimme mökiltä ja vastaan tuli asvaltin, hiekan, höyrykeitettyjen nakkien( siinä pysäkin vieressä oli siis nakkikioski )ja lehtipuiden makea tuoksu. Ja varmaan myös pakokaasujen hajut.
Kesäturku.

 

 

_I0A0465blogg

 

_I0A0466

 

_I0A0462

 

 

_I0A0469-blogg

 

_I0A0486

Ut på havet

Igår tog vi båten ( en fin gammal puttputt båt som var mina föräldrars förut ) och styrde ut på böljan den blå. Det är helt otroligt att man efter bara några minuter är ute i skärgården, trots att man faktiskt bor i stan. Skärgården kring Åbo är dessutom väldigt vacker och det finns mycket att se på. Vi rundade Saaronniemi udde och tog oss sen in igen mot Aura å igen, då vi visste att det skulle vara både internationell stormarknad och veteranbåtshappening längre upp i ån. Vad häftigt det var att se sitt hem från ån, och att se allt annat också ur ett helt annorlunda perspektiv.

Folk hade samlats kring åstranden och på broarna dels för marknadens skull, men också för att se de fina båtarna. Vädret var underbart  och det blev verkligen en minnesvärd dag som vi avslutade med att dricka rose´ i solnedgången vid en sandstrand ett stenkast från vårt hem.
Medan vi satt där upptäckte vi en måsmamma med sina två ungar alldeles nära oss. Tärnor skrek i bakgrunden och segelbåtar gled förbi i solnedgången. Det var svårt att förstå att vi verkligen var bara ett stenkast från stadens puls.

MERELLE!
Eilen lähdimme veneilemään vanhalla puttputt veneellä joka aiemmin kuului minun vanhemmille. Uskomatonta miten nopeasti täältä pääsee ulos nauttimaan saaristofiiliksistä vaikka ihan kaupungissa asummekin. Turkua ympäröivä saaristo on kaunis ja katseltavaa löytyy. Kiersimme Saaronniemen mutta käännyimme sitten takaisin ylös, suuntana Aurajoki ja siellä Aurajoen vauhtiajot sekä kansainväliset suurmarkkinat. Oli aika hurjaa nähdä oma koti veneestä ja muutenkin hauska nähdä Turku ihan uudesta näkökulmasta.

Ihmiset olivat kokoontuneet jokirannoille markkinan takia mutta myös Aurajoen vauhtiajojen takia. Vauhtiajot on tapahtuma jossa kauniit mahonkiset ja lasikuituiset klassikkoveneet kokoontuvat. Aurinko paistoi koko päivän ja päätimmekin päättää näin ihanan illan lähellä olevalla hiekkarannalla roseeta siemaillen ja auringonlaskua ihastellen.
Siellä istuessa näimme lokkiäidin poikasineen, tiirat räkättivät ja purjeveneet liukuivat kauniisti ohi. Oli kyllä äärimmäisen vaikea tajuta että olimme vain kivenheiton päässä kaupungin hälinästä.

 

båttur-3

 

båttur-4

 

båttur-1

 

båttur-5

 

båttur-7

 

Båttur-2

 

båttur-9

 

Båtttur-7

 

båttur-8

 

båttur-6

 

båttur13

 

båttur-19

 

Båttur-14

 

båttur-15

 

båttur-16

 

båttur-17

 

båttur-18

 

båttur-11

 

båttur-10

 

Mobilbild/ kännykkäkuva: kvällssol

Jag får inte nog av ljuset

Kan någon snälla stoppa tiden? Det är ju så underbart med sommarkvällar även om vädret nog är minst sagt ambivalent.

Bigge njuter av utsikten.
( Obs Han har sele på sig normalt när balkongdörren är öppen men fick lite friheter inför fotograferingen. Han hålls nog snällt på sitt ställe för han känner väl nog på sig att det är högt )

EN KYLLÄ KYLLÄSTY TÄHÄN VALOON!
Voisiko joku pysäyttää ajan? Kesäillat ovat niin ihania vaikka säät ovatkin melko oikukkaat välillä.

Bigge nauttii näköalasta ja virikkeistä.  ( huom Normaalisti kun parvekkeenovi on auki hän on valjaissa mutta kuvia varten otin hetkeksi pois. Hän pysyy kyllä kiltisti paikallaan- taitaa ymmärtää että ollaan tosi korkealla  )

Bore-i-kvällssol-078

 

i-kvällssol-067

 

-kvällssol-066

Ett säkert vårtecken

Lika säkert vårtecken som gatudammet, glasskioskerna och skrattmåsarna är de gula narcisserna som Åbo stad placerar ut på teaterbron på våren. De blev ivrigt fotograferade av stadsborna och många gick därifrån med ett leende på läpparna.

Jag pratade lite med Jaana, som jobbar på Kuntec  och hon sade att stadens blommor verkligen är uppskattade. Tulpanerna vid ån brukar vara väntade också och ett år som staden sparade och inte lade ut lökar, blev det många ledsna miner. Jaana berättade också att Sagobron i julas var väldigt uppskattad. Så de är viktiga de här sakerna, och jag måste säga att nog höjder de den allmänna trivseln och ger ett lyft sådär i marknadsföringssyfte också. Åstranden har överhuvudtaget fått ett rejäl ansiktslyft och utvecklats enormt om jag jämför med hur det var när vi flyttade bort härifrån för tio år sedan. Det finns något för alla och det ser man på mängden folk som rör sig, både uppe vid Universitetsområdet, Biblioteket och ända ner till hamnområdet. Åstranden har ju nog alltid dragit till sig folk men nu har området utvecklats ännu mer. Som ett gigantiskt vardagsrum helt enkelt och jag är faktiskt lite nykär i min barndomsstad. Det hade jag minsann aldrig trott för femton år sedan när vi började planera vår flytt ut på landet, men man får ju ändra sig?

Och så kan vi glömma myten om trumpna inåtvända Åbobor. Åtminstone såg jag bara idel leenden igår. Jaana var minsann på gott humör och jo- jag fick lov att publicera bilden. ( det är ju viktigt att komma ihåg att fråga )

 
VARMA KEVÄÄN MERKKI
Yhtä varma kevään merkki kuin katupöly, naurulokit ja jätskikiskat, on kaupungin istuttamat keltaiset narsissit teatterisillalla. Niitä kuvattiin eilen innolla ja moni kaupunkilainen lähti sieltä hymy huulilla.

Juttelin Jaanan kanssa, joka työskentelee Kuntecissa, ja hän kertoi ihmisten arvostavan näitä kovasti. Tulppaanejakin aina odotetaan ja kun kaupunki yhtenä vuonna säästi eikä tulppaaneja tullutkaan, oli pettymys melkoinen. Hän kertoi myös että jouluinen satumaa sillalla oli menestys. Eli kyllä nämä asiat ovat tärkeitä, nostavat yleistä viihtyvyyttä ja tuovat markkinointiarvoa. Jokiranta on muutenkin kehittynyt huimasti jos vertaan siihen miltä se näytti 10 vuotta sitten kun muutimme täältä. Jokaiselle on jotakin ja se näkyy siitä miten ihmiset aktiivisesti liikkuvat eri paikoissa ihan yliopistoalueelta , kirjastoon ja aina satamaan saakka. Toki ranta on aina vetänyt ihmisiä mutta palvelut ovat lisääntyneet.  Jokiranta on kuin kaupunkilaisten valtava olohuone ja olenkin joten vastarakastunut lapsuuden kaupunkiini. En olisi sitä uskonut viisitoista vuotta sitten kun aloimme suunnitella poismuuttoa, mutta sallin itselleni sen että saan vaihtaa mielipidettä.

Turkulaisista sanotaan aina että ovat hitaasti lämpeäviä mököttäjiä mutta siitä en kyllä eilen nähnyt mitään! Jaanakin oli kuin aurinko ja sain luvan julkaista kuvan. ( muistakaa että aina pitää kysyä lupaa julkaista! )

Teaterbron--3-blogg

 

Teaterbron-2-blogg

 

Teaterbron-5-blogg

 

Teaterbron-4-blogg

 

Teaterbron-6-Blogg

 

Teaterbron-7-blogg

Åwålk

Idag hann vi med en hel del, trots att det kändes som att man blev snuvad på en hel timme på grund av att vi övergick till sommartid. Morgonen var regnig men redan mitt på dagen skingrades molntäcket och det blev en hur vacker vårdag som helst.
Vi uträttade en hel del ärenden på förmiddagen men sedan tog vi kamerorna med oss och gick ner till åstranden. Folk var i farten, en del satt och åt mellanmål, läste eller solade, medan andra cyklade, drack kaffe eller bara promenerade. Det här är nog det bästa med Åbo- åstranden är som alla Åbobors vardagsrum. Hur härligt är inte det?

I den gamla fabriken bakom den stora lyftkranen bor vi, och i sommar kommer vi att ha den bästa av alla utsikter över Tall Ships Race från vårt fönster.

Föri ( färgan som går över ån) är på service så vi åkte över med lilla Ruissalo istället. Faktiskt lika charmigt och jag låter bilderna tala för sig själv.

ÅWÅLK
Tänään ehdittiin tehdä vaikka mitä vaikka tuntuikin jotenkin siltä että meiltä oli varastettu  tunti kesäaikaan siirtymisen takia. Aamu oli sateinen mutta jo keskipäivän aikaan pilvipeite rakoili ja lopulta saimmekin todella upean kevätpäivän!
Muutama tärkeä asia hoidettiin pois mutta sen jälkeen napattiin kamerat kainaloon ja mentiin alas jokirantaan. Ihmisiä oli liikkeellä, jotkut söivät välipalaa, lukivat tai ottivat aurinkoa kun toiset taas pyöräilivät, joivat kahvia tai olivat kävelyllä. Tämä onkin parasta Turussa- jokiranta on kaikkien Turkulaisten olohuone.

Meidän koti on tuossa vanhassa tehtaassa tuon ison nostokurjen takana, ja kesällä meillä onkin aitiopaikat Tall Ships Race tapahtuman aikaan.

Föri ( lautta joka kulkee joen yli) on huollossa mutta pääsimme Ruissalon avulla yli. Ihan yhtä hurmaavaa kuin Föri ja annankin kuvien puhua puolestaan.

Åwålk-26.3-4

 

Untitled-1

 

Åwålk-26.3-10

 

Åwålk-26.3-7

 

Åwålk-26.3-6

 

Åwålk-26.3-5

 

Åwålk-26.3-16

 

Åwålk-26.3-14

 

Åwålk-26.3-12

 

Åwålk-26.3-8

 

Åwålk-26.3-15

 

Åwålk-26.3-13

 

Åwålk-26

 

Åwålk-26.3-9