Tall Ships i Åbo

Jag bombar med bilder nu, och väldigt lite text. Vem har tid att sitta och skriva liksom, när omgivningen är full av så mycket att fotografera?

Men bara som snabbinfo så är huset vi bor i 6 våningar högt och ryska Krutzenshtern som ligger utanför är 113,3 meter lång. Hon är enorm och det känns som att besättningen är med oss i vårt vardagsrum. Sedov är ännu större men ligger längre ner mot åmynningen. Fyra färjor för folk över ån och köerna ringlar sig långa. Gatan nedanför ser ut som en myrstack. Vilken stämning! Jag låter bilderna tala för sig!

 

 
TALL SHIPSIT TURUSSA
Pommitan kuvilla ja teksti jää lyhyeksi. Kuka nyt ehtisi sepustella kun ympärillä on kaikkea kivaa kuvattavaa?

Pikainfona vaan voin kertoa että talo jossa asumme on 6 kerrosta korkea ja sen edessä makaava venäläinen Krutzenshtern on 113,3 metriä pitkä. Valtavan kokoinen siis ja välillä tuntuu kuin miehistö olisi meidän olkkarissa. 🙂  Sedov on vieläkin isompi mutta makaa seuraavana laivana alempana jokivarressa. Neljä lauttaa vie ihmisiä yli joen mutta jonot ovat pitkät. Parvekkeelta katsottuna katu on kuin muurahaisen keko. Ihana tunnelma ja annankin kuvien puhua puolestaan!

 

Såhär såg det ut igår kväll / eilen illalla

Och idag:
Ja tänään

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ut på havet

Igår tog vi båten ( en fin gammal puttputt båt som var mina föräldrars förut ) och styrde ut på böljan den blå. Det är helt otroligt att man efter bara några minuter är ute i skärgården, trots att man faktiskt bor i stan. Skärgården kring Åbo är dessutom väldigt vacker och det finns mycket att se på. Vi rundade Saaronniemi udde och tog oss sen in igen mot Aura å igen, då vi visste att det skulle vara både internationell stormarknad och veteranbåtshappening längre upp i ån. Vad häftigt det var att se sitt hem från ån, och att se allt annat också ur ett helt annorlunda perspektiv.

Folk hade samlats kring åstranden och på broarna dels för marknadens skull, men också för att se de fina båtarna. Vädret var underbart  och det blev verkligen en minnesvärd dag som vi avslutade med att dricka rose´ i solnedgången vid en sandstrand ett stenkast från vårt hem.
Medan vi satt där upptäckte vi en måsmamma med sina två ungar alldeles nära oss. Tärnor skrek i bakgrunden och segelbåtar gled förbi i solnedgången. Det var svårt att förstå att vi verkligen var bara ett stenkast från stadens puls.

MERELLE!
Eilen lähdimme veneilemään vanhalla puttputt veneellä joka aiemmin kuului minun vanhemmille. Uskomatonta miten nopeasti täältä pääsee ulos nauttimaan saaristofiiliksistä vaikka ihan kaupungissa asummekin. Turkua ympäröivä saaristo on kaunis ja katseltavaa löytyy. Kiersimme Saaronniemen mutta käännyimme sitten takaisin ylös, suuntana Aurajoki ja siellä Aurajoen vauhtiajot sekä kansainväliset suurmarkkinat. Oli aika hurjaa nähdä oma koti veneestä ja muutenkin hauska nähdä Turku ihan uudesta näkökulmasta.

Ihmiset olivat kokoontuneet jokirannoille markkinan takia mutta myös Aurajoen vauhtiajojen takia. Vauhtiajot on tapahtuma jossa kauniit mahonkiset ja lasikuituiset klassikkoveneet kokoontuvat. Aurinko paistoi koko päivän ja päätimmekin päättää näin ihanan illan lähellä olevalla hiekkarannalla roseeta siemaillen ja auringonlaskua ihastellen.
Siellä istuessa näimme lokkiäidin poikasineen, tiirat räkättivät ja purjeveneet liukuivat kauniisti ohi. Oli kyllä äärimmäisen vaikea tajuta että olimme vain kivenheiton päässä kaupungin hälinästä.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mobilbild/ kännykkäkuva: 

På fotovandring

Idag hade vi det mest perfekta vinterväder man kan tänka sig. Ungefär -5 grader och absolut ingen vind. Och SOL, en massa sol och det är ju bara att klä sig varmt och gå ut och tanka ljus och energi.

Mannen ville testa min reservkamera, en rejäl systemkamera, så vi packade med oss varsin kamera, några fulladdade extrabatterier ifall kylan skulle tömma batterien och så förstås varma vantar. Så begav vi oss ut. Hela tre timmar var vi på vift, men vi stannde faktiskt vid restaurang Kamu på ett glas rött .. Trevligt att kunna unna sig det, när allt är inom gångavstånd.

Det började redan skymma när vi ginade hemåt via kyrkogården. Kamerorna var kalla men minneskorten fulla.
Det blev en hel del bilder från hemstaden, så det blev som en liten bildberättelse av vår lilla småstad.

P.S Ett tips för den som fotar ute- ta med väskan ut i kylan. När du går in ska den kalla kameran vara kvar i den kalla väskan i flera timmar. Tar man en kall kamera rakt in i värmen, riskerar man kondens som hastigt tar livet av den känsliga elektroniken.

PAKKASPÄIVÄN KUVAUSRETKI
Tänään ilma oli mitä ihanin. About -5 astetta eikä tuulesta tietoakaan. Aurinko paistoi ja vedettiin miehen kanssa lämpimät vaatteet päälle ja lähdettiin tankkaamaan valoa ja energiaa.

Mies halusi testata varakameraani, joka on sellainen kunnon järkkäri, joten pakattiin kummallekin kamerat mukaan, sekä varapatterit siltä varalta että kylmyys tekisi kepposia akkujen kanssa. Lämpimät lapaset vielä mukaan ja menoksi!
Kokonaiset kolme tuntia vierähti vaikka koukkasimme kyllä ravintola Kamun kautta punaviinilasillisella.  Mukavaa kun kaikki on kävelyetäisyydellä, silloin voi hyvin suoda itselleen sellaisia arjen luksushetkiä.

Kotimatkalla alkoi jo hämärtyä kun koukkasimme hautausmaan läpi. Repussa kylmät kamerat ja muistikortit täynnä kivoja kuvia omasta kotikaupungista. Niistä tein nyt pienen kuvakertomuksen.

P.S Vinkki jos kuvaat ulkona pakkasella: Ota kameralaukku mukaan ja ennen kuin menet sisälle laitat kylmän kameran kylmään laukkuun. Sisällä annat kameran olla laukussa monta tuntia. On nimittäin niin, että jos otat kylmän kameran suoraan sisälle lämpimään, voi rungon sisälle muodostua kondenssia, eli kosteutta joka nopeasti tappaa kameran herkän elektoniikan.

 

Marknadsdag i solsken

I lördags var det rätt så trevligt väder så mannen och jag beslöt att unna oss en stund av avslappning trots att vi hade miljoner to-do´s för att han skulle resa till Frankrike följande morgon. Vi besökte skärgårdsmarknaden i staden och fotade lite på väg dit och hem igen. Vi besökte Cafe Hallonblad och Tre Små Rum (vilket läckert bord de fått in!) också. Helt förundrade över att inte behöva bilen till allt, till att komma så fort fram och till att ha liv och rörelse omkring oss, njöt vi av tillvaron.
Jag har vistats mycket  i Pargas under åren, på grund av arbetet, men ser det nu med nya ögon. Så mycket sevärdheter finns här väl inte (förutom gruvan då) men nog en hel del vackert att se på, om man har ögonen öppna. Här lite bilder från våra nya hemknutar.

Lauantaina olikin kaunista säätä tarjolla hetkeksi ja miehen kanssa päätettiin rentoutua hetken ja unohtaa kaikki to-do listat vaikka tekemistä olisi hänen ranskanmatkan takia ollut vaikka huru mycket. Käytiin saaristomarkkinoilla ja kahvilla Hallonbladissa ja lopuksi visiitillä Tre Små Rumissa (oh minkä pöydän olivat saaneet!!) . Olimme ihan ihmeissämme miten nopeasti täällä voi liikua paikasta toiseen ja vieläpä ilman autoa! Ja miten kivalta tuntuukin kun yhtäkkiä on niin paljon ihmisiä ympärillä!
Olen vuosien aikana käynyt Paraisilla työn takia paljonkin mutta nyt näen ympäristön uusin silmin. Nähtävyyksiä täällä nyt ei ole sen kummemmin, louhoksen lisäksi, mutta kaikenlaista kaunista, jos vaan tarkastelee ympäristöä avoimin silmin. Tässä kuvia uudesta asuinympäristöstämme.

‘