Tomt bord- en svår ekvation

Slutet av juli blev några intensiva veckor. Ni vet- när man närmar sig semester är det som att det på ett underligt sätt börjar droppa in allt möjligt som måste göras före man kan ta ledigt. Jag brukar också alltid få en massa förfrågningar på fotograferingar just då när jag egentligen börjar “städa skrivbordet”  inför semester. Just när jag inte vill, så börjar alla höra av sig.

Att göra fotouppdrag just före semestern är inte optimalt heller för egentligen är det ju redigeringsarbetet efteråt som tar tid, och det ska man ju hinna med före man kan stänga datorn. Jag vill ogärna låta kunder vänta i veckor på sina bilder och jag vill inte heller ha en massa ogjorda saker och stressa på i bakhuvudet under semestern .

I juli fick jag också göra lite ändringar i planerna på grund av en uppskjuten arbetsresa och det betydde att den sista veckan i juli blev totalt stockad. Allt på en gång och så fulla turer på andra jobbet också.
Trött som en wettextrasa med en grym spänningshuvudvärk var jag på fredagen när min semester äntligen började.

Nu har jag ledigt från porträttuppdragen i tre veckor. Som företagare är det ändå svårt att vara 100% ledig och eftersom jag har en kompanjon som jag jobbar med så får vi båda flexa med att göra några uppdrag även när vi har semester. Vi har sällan möjlighet att semestra samtidigt. Några lifestylereportage fotar jag alltså under en dag under semestern men  de kan ju vänta på redigering eftersom de inte ska publiceras förrän nästa år.

Men men, jag tänkte jag skulle visa lite studentfoton, för gjorde hann jag med just innan min ledighet, och studenten hade hört av sig i tid så det var frid och fröjd. I år blev det en konstig studentsäsong, jag har haft väldigt få sådana förfrågningar.
Vi hade roligt och som vanligt blev de bästa bilderna till just när vi började vara klara och jag bara skulle testa några grejer på skoj. Det är då som båda börjar vara tillräckligt avslappnade.

Hon hade sytt sin dress själv och valt miljön efter sitt intresse för medeltiden. Jag passade på att utnyttja färgerna i miljön som matchade hennes plagg och även utnyttja det mjuka kvällsljuset och vackra sommarÅbo.
Efteråt, när jag skickade urvalen åt henne skrev hon såhär: Jag hade så roligt på fotograferingen och jag tycker jätte mycket om bilderna! Jag är verkligen glad att jag valde just dig till att bli min fotograf. Med dessa ord i minnet är det bra att ta semester!!!

Jag gillade verkligen bilderna själv också. Vilken är din favorit?

*****
ENNEN LOMAA
Merkillistä, miten kaikki kasaantuu tapahtumaan juuri ennen lomaa. Silloin kun haluan “siivota” pöydän tyhjäksi lomaa varten, niin alkaa satelemaan kuvauskyselyitä ja kaikenlaista mitä pitää tehdä. Tämäkään vuosi ei ollut poikkeus.

Heinäkuun viimeiset viikot olivat aikatauluongelmien takia ihan sikakiireinen ja perjantaina minulla oli ihan wettex- olo kun loma vihdoin alkoi. Ehdin kuitenkin juuri saada kasan ihania yo-kuvia valmiiksi ja sain onneksi lähteä viettämään lomaa niin, ettei potrettikuvia jäänyt editoimatta.
Kun tämä ylioppilas vielä ilmoitti olevansa niin onnellinen ja tyytyväinen että oli valinnut minut kuvaajakseen, oli ihana lähteä niiden sanojen siivittämänä lomalle.

Mikä näistä on sinun lempparisi

 

Mera från studion

Under veckan som gick hade jag en gratis babyfotografering och en ettårsfotografering. Personerna som ställde upp med sina gullungar fick gratis bilder i utbyte mot att jag får använda bilderna i min marknadsföring. Win win alltså.

Babyn som var 9 dagar gammal var hungrig och lite svårsövd, och ettåringens tålamod var rätt så kort. Ganska normalt upplägg då, och det är ju ett eldprov och ställer krav på att fotografen verkligen ska vara duktig på att hinna ta ens några lämpliga bilder under tidspress. Och nog blev de trevliga, även om inget gick efter manuskriptet och även om jag inte har några som helst rutiner i studioarbetet ännu. En utmaning men jag älskade varje minut!

Här ett litet smakprov på både bebe´och ettåring.
Kläderna finns till låns i studion och tvättas efter varje användning.
Vill du också boka en fotografering så kan du kontakta mig via hemsidans kontaktformulär: http://www.creatella.com

*****

STUDIOLTA
Kuluneen viikon aikana järjestin muutaman ilmaiskuvauksen että saisin markkinointimateriaalia. Win win tilanne siis kaikille osapuolille. Kuvasin vastasyntynyttä  ( 9 päivän ikäinen ) joka oli nälkäinen ja pikkuisen levoton, ja yksivuotista jonka kärsivällisyys kesti about hetken. Aika normi setti siis ja tulikoe minulle.  Sain todellakin tilaisuuden näyttää että osaan kiireessäkin ottaa edes jonkinlaisen määrän onnistuneita kuvia. Ja tulihan niitä vaikka ei ihan sellaisia kun olin ajatellut, (mutta eihän nämä koskaan mene käsikirjoituksen mukaan ) eikä itsellänikään ei ole vielä minkäänlaisia rutiineja studiossa. Olen oikein tyytyväinen koska näistä tuli kyllä kivat paineista huolimatta!

Tässä pieni maistiainen näistä! Vaatteeita voi lainata kuvauksiin. Ne pestään joka käytön jälkeen tietysti.
Jos haluat varata kuvausajan voit ottaa yhteyttä kotisivun yhteydenottolinkin kautta: http://www.creatella.com

 

 

Fine art fotografering i nya studion

Studion/ arbetsutrymmet jag hyr, har också en större gemensam studio som jag får använda. Den bokade jag för igår, och så tog vi lite bilder med barnbarnet. Jag ville testa lite idéer med mina nya bakgrunder och med plagg och rekvisita som jag inhandlat. Dessa finns till förfogande för mina kunder men så klart får man ju också ha eget med sig.

Nu är det snart dags att börja fundera på julklappar hör ni!  Mor och farföräldrar har nog det mesta så varför inte ge ett foto i julklapp istället för någon onödig pryl som blir liggandes oanvänd?

Kontaktuppgifter för bokningar finns på min hemsida http://www.creatella.com eller så kan man messa via Facebook.

 

FINE ART KUVAUSTA UUDESSA STUDIOSSA
Vuokraamassa studio / työtilassani on myös isompi yhteisstudio jota saa käyttää. Olin sen varannut eiliseksi, ja sain mukaani lapsenlapseni toteuttamaan muutamia ideoita ja kokeilemaan taustoja ja rekvisiittaa. Hyvin toimivat! Näitä saa käyttää kuvauksissa vapaasti, jos siltä tuntuu.

Nyt on jo aika ajatella joululahjoja. Valokuva on ihana lahja isovanhemmille joilla on jo kaikkea muuta eikä tarvitse uusia tavaroita kaappeja täyttämään.
Yhteystietoni löytyvät kotisivuiltani  www.creatella.com mutta tavoitat minut myös facebookin kautta.

 

Bråda tider

Tiden är verkligen knapp nu, och just när jag skulle dra igång med studion på allvar tilldelades jag såklart lite besvärliga arbetsturer på det andra jobbet. 11-9 och 10-18 bereder inte plats för så mycket annat under dagen… På grund av diverse omständigheter gick det inte att byta bort något heller, så nu bollar jag med att hinna förbereda allt möjligt för nästa veckas testfotograferingar, söka nya hem att fota och skicka iväg de tidigare, samtidigt som jag gör mina arbetsdagar i varuhuset. Ingen ideal situation, men vad gör man? Töjer töjer och töjer. Mailar hit och dit på lunchrasten och besöker studion på tidigt på morgonen före den andra arbetsdagen kickar igång. Mina sjuka fötter ogillar de många timmarna på betonggolvet så värken håller mig vaken och att byta till vintertid gjorde ju inte gott för sömnen heller.
Lördagen är runt hörnet, tack och lov och jag är ledig och får spendera dagen i sällskap av en liten fröken.
Men- trots brådis och stress och trötthet är jag såå fylld av glädje och förväntan och kan knappt vänta på min första newbornsession i studion nästa vecka!

Tills jag hinner ta lite mer bilder från studion ska ni får njuta av detta härliga hem som jag fotade för tidningen Maalla. Den ligger ute i butikshyllan nu, med pärmbild och allt, så hoppa iväg och handla lite läsbart inför helgen så du får en skön hygge- stund! Text av jaana Tapio, min fina kollega och partner in crime.

 

KIIREEN KESKELLÄ
Aika on totisesti kortilla nyt, ja juuri kun minun piti ryhtyä tositoimiin studion suhteen, pamahti minulle ylimääräisiä tunteja työpaikalla, ja hankaliin aikoihin. 11-19  ja 10-18 siis, eikä kauheasti jää aikaa muuhun. Erilaisten asioiden vuoksi en niitä pystynyt vaihtamaan pois, joten nyt pallottelen ja yritän ehtiä valmistelemaan ensi viikon kuvauksia, löytää uusia kohteita ja toimittaa vanhat eteenpäin samalla kun teen muut työt. Lähetän sähköposteja lounastauolla ja käyn studiolla aikaisin aamulla ennen varsinaista työpäivää. Jalkoja särkee ja ne valvottavat ja talviaikaan siirtyminen ei todellakaan helpottanut nukkumista tällaiselle univammaiselle. Lauantai häämöttää jo nurkan takana ja onneksi saan viettää sen pienen neidin seurassa.
Mutta! – kiireestä ja stressistä huolimatta olen niin onnellinen ja tuskin maltan odottaa ensi viikon ihan ensimmäistä newbornkuvausta studiolla!

Kunhan ehdin, laitan lisää kuvia studiolta mutta siihen saakka saatte nauttia tästä ihanasta perinnekodista jota kuvasin Maalla lehdelle. Se löytyy nyt kaupan hyllystä ja oikein kauniilla kansikuvalla varustettuna! Hopi ostoksille hakemaan viikonloppuhyggeilyyn sopivaa lukemsta! Teksti by Jaana Tapio, mun ihana kolleega ja partner in crime.

Egen väg

Någon gång i vintras hände något som fick mig att börja drömma om en ny väg att gå, och en ny väg till att kunna stå på egna fötter som fotograf på heltid igen. Reportagen är en bra källa, men konkurrensen är hård och tidningar läggs ner. Jag kan sedan några år tillbaka inte lägre sälja reportage utomlands på grund av avtal som hindrar mig, men som varit nödvändiga att gå med på för att överhuvudtaget kunna jobba.  För att göra en lång historia kort, så kände jag ju för tre år sedan att jag behövde fler ben att stå på och sökte mig ett tilläggsjobb.

Den konstnärliga sidan i mig har ändå suckat och våndats. Balansen med två jobb och nästan ingen fritid har varit tuff för mig. Jag har haft svårt att hinna träffa min familj, att hinna ta hand om mig själv och framförallt hinna återhämta mig.  Så en dröm föddes i vintras, och är nu på väg att förverkligas! En egen studio växer upp och jag kommer att koncentrera mig på nyföddfotografering, barnfotografering och porträtt. Det kommer mer info varteftersom jag får klart, men tillsvidare kan man bekanta sig med hemsidan som har fått några nya galleriflikar och nytt utseende. Tillsvidare är newbornbilderna och barn- och familjebilderna där fotade hemma hos- eller i miljö, men i framtiden kan jag strunta i det nyckfulla vädret och så slipper jag road ett ton grejer och rekvisita!
Tillsvidare stannar jag också kvar på extrajobbet men vi får väl se hur det går. Jag hoppas ju på att vingarna ska bära och att ni är med mig på resan!
http://www.creatella.com

UNELMA OMASTA
Jossain tuossa viime talven aikaan aloin haaveilla uudesta suunnasta, joka voisi johtaa itsenäiseen työskentelyyn kokopäiväisenä kuvaajana taas. Kotikuvaukset ovat hyvä tulolähde mutta kilpailu on kovaa, lehtiä lakkautetaan, ja muutama vuosi sitten jouduin hyväksymään sopimukset jotka estävät myynnin ulkomaille, muihin lehtiin. Eli kolme vuotta sitten koin tarvitsevani toisen päivätyön jotta minulla olisi taloudellista turvaa.

Taiteellinen puoleni on kuitenkin kärsinyt ja kitunut. Kahden työn välinen tasapainoilu on ollut rankaa eikä vapaa-aikaa ole juurikaan ollut. On ollut vaikea ehtiä tavata perhettä, hoitaa itseään ja palautua. Talvella sitten syttyi haave, joka on nyt nopeaa vauhtia toteutumassa! Oma studio Turussa! Siellä voin tehdä vastasyntyneen kuvauksia, lapsikuvauksia ja muita potretteja. Lisää infoa laitan sitä mukaa kun valmistuu mutta sitä odotellessa voi tutustua kotivuihin jotka ovat saaneet muutamia uusia osioita ja uuden ulkonäön. Toistaiseksi newborn kuvat ovat kotioloissa kuvattuja ja lapsi-, sekä perhekuvat miljössä, mutta tulevaisuudessa voin olla välittämättä sääolosuhteista eikä enää tarvitse roudilla kassikaupalla rekvisiittaa kuvauspaikalle! Toistaiseksi pysyn kakkostyössäkin kiinni mutta saapi nähdä. Toivon että siivet kantavat ja että seuraatte minua matkalla!
http://www.creatella.com

 

 

Workshop

Kirjoitan molemmilla kotimaisilla. Postauksen suomenkielinen osio on luettavissa ruotsinkielisen alla

Nu bryter jag äntligen tystnaden här på bloggen. Juli kom och gick, men jag jobbade galet mycket för jag ville ha bordet tomt innan semestern. Nu har jag äntligen landat lite i ledigheten, men tre veckor går fort och innan jag vet ordet av så är jag väl tillbaka på jobbet igen. En och halv vecka har jag kvar, tack och lov, så bara hälften är avverkat ännu.

Som företagare är man ju aldrig riktigt helt på semester, så några små pappersjobb, bokningar och bildleveranser har det blivit. Sen hade jag också den stora lyckan att få delta i en workshop som jag drömt om. Jag har i det tysta gått och längtat efter att få jobba heltid som företagare igen, men inte vetat vad jag vill satsa på. Men nu vet jag. Hur det det sen i praktiken ännu går till, det får jag lite fnula på. Ett studioutrymme behöver jag i alla fall, och en hel del utrustning till det, så det lär kanske ta ett tag innan den delen är avklarad. Några lån vill jag inte ta så jag skyndar långsamt, och fram till dess får jag göra hembesök. Det går också, även om det är mycket att rouda, och ljussättning och annat är väldigt mycket knepigare då man inte vet hurdant utrymme man landar i. Dock är en hemfotografering lättare för de nyblivna föräldrarna.

Här bjuder jag nu i alla fall på lite stämningar från workshopen som skedde i fotograf Laura Schneiders hemtrevliga studio ( klick)  i Helsingfors. Det är Lauras fotoprops ( rekvisita ) , hennes ljussättning och hon som har lindat babyn och planerat för allt. Vi fick fota och editera i eget tycke. Det var väldigt lärorikt och jag fick svar på många frågor. Det här är en genre som inte alls är så enkel, det kan jag lova. Det mesta av tiden går åt till att få babyn att vara nöjd och belåten, och en förvånande liten del av tiden går åt till det egentliga fotograferandet. Allt sker på babyns villkor och babyn meddelar nog ljudligt om det inte känns bra. Amning och blöjbyte och framför allt allt hyssjande tar tid och varje baby är olik, så det är onödigt att ha för höga förväntningar. Det är det som gör det så spännande men samtidigt så otroligt belönande.
Detta var årets enda workshop som Laura ordnade, så jag är innerligt tacksam för att jag hade möjlighet att delta.

WORKSHOP
Vihdoin katkaisen hiljaisuuden täällä blogissa. Heinäkuu tuli ja meni, ja tein töitä ihan hullun lailla. Halusin työpöydän tyhjäksi ennen elokuun lomaviikkoja. Nyt olen nauttinut vapaista jonkun aikaa mutta kyllähän lomat aina menee liian nopeasti, ja ennen kuin ehtii silmiään räpyttää, on aika palata töihin. Puolitoista viikkoa jäljellä, joten vasta puolivälissä ollaan, onneksi.
Yrittäjänä harvoin pystyy täysin nauttimaan lomasta, ja niin minäkin joudun tietysti tekemään jotain paperitöitä, buukkauksia ja muutamia kuvatoimituksia myös loman aikana. Suureksi ilokseni pääsin myös mukaan workshoppiin josta olen haaveillut keväästä saakka.

Olen siis miettinyt siirtymistä kokopäiväiseksi yrittäjäksi taas, mutta en oikein tiennyt miten ja millä lisäyksellä. Nyt tiedän. Toki kaiki on vielä auki, sillä tarvitsen studiotilan sekä kaikenlaista kalustoa sinne, ja rahoituksen haluan hoitaa ilman lainoja. Tätä pitää nyt miettiä, ja rauhassa edetä. Siihen saakka saan tehdä kotikäyntejä. Ne ovat toki valon takia vaikeampia ja tavaroiden roudaaminen on työlästä. Koskaan et tiedä minkälaiseen kotiin olet menossa ja mitä tarvitset mukaasi. Toisaalta kotikäynti on tuoreille vanhemmille helpompaa.

Tässä pientä fiilistelyä Laura Schneiderin workshop- päivästä, hänen kodikkaassa studiossa Helsingissä. Näissä kuvissa käytössä Lauran propsit ( kuvausrekvisiitta )  Vauvan wrapping ( kapalointi ) ja asettelu on Lauran käsialaa, kuten myös studiovalaistuksen säätö. Opin paljon, ja sain moneen kysymykseen vastauksen. Tämä genre ei todellakaan ole ihan helpoimmasta päästä, ja suuri osa ajasta menee vauvan syöttöihin, vaipanvaihtoon , kapalointiin ja ennen kaikkea hyssyttelyyn. Pienin osa on sitten sitä itse kuvaamista. Kaikki tapahtuu vauvan ehdoilla eikä pikkuista pakoiteta mihinkään mahdottomaan. Vauva kyllä ilmoittaa äänekkäästi jos on paha olla, tai jos ei tykkää jostain. Imetys yms hoito vie aikaa ja jokainen vauva on oma persoona ja toimii omalla tavallaan. Tämä tekee kaiken hieman hankalaksi eikä liian suuria odotuksia kannata rakentaa mutta toisaalta tämä on todella todella palkitsevaa.

Tämä oli Lauran tämän vuoden ainoa workshop ja olen äärimmäisen kiitollinen siitä että sain mahdollisuuden osallistua.

iphonepicture

iphonepicture

iphonepicture

iphonepicture

Editerade  slutliga bilder:
Editoidut lopulliset kuvat:

Lycka

Plötsligt så händer det- att det känns som läge för ett inlägg igen. Hör och häpna!

Jag vaknade med en lyckokänsla i magen. Jag hade för det första sovit rätt så bra. ( är inne i en jobbigare period just nu ) Var nog vaken ett tag men somnade om! Vaknade dessutom i “rätt läge”, när klockan ringde, om du vet vad jag menar? Ibland somnar man om och är som en sovande björn som blivit väckt men jag kände mig som raka motsatsen. Gott så.

Igår hade jag en härlig arbetsdag ute på landet, med två jätte härliga tjejer. Jag jobbade, dvs fotade en sommarstuga, men det flöt på i god takt och vi hann också prata och luncha tillsammans.
Lycka är såna här dagar som ger kraft att orka igen. Idag blir det nämligen en lång dag på jobbet och för att hinna med gymet så får jag ta mig dit före jobbdagen börjar. Hinner bara med ett snabbt pass innan jag ska vidare. Hemma är jag inte förrän halv åtta tiden.
Helst av allt skulle jag vilja sysselsätta mig med editering just nu för jag har en enorm mängd bilder att gå igenom, men nix, inte idag. Tre hela reportage och en privatfotografering väntar, men de får väl vänta då…
Nu ska jag iväg!
Tjing!

****

ONNI ON HYVÄ OLO
Yhtäkkiä tulikin postaus näin nopsaan edellisen jälkeen. Yllättävää!
Heräsin onnelliseen oloon. Olin nukkunut ( pitkästä aikaa ) suht hyvin ja “heräsin oikeassa vaiheessa”. Tiedät varmaan tunteen kun nukahdat ja heräät myöhemmin ihan väärään aikaan ja päivä on kuin aivomuussiia. Nyt ei. Nyt oli hyvä ja virkeä, onnellinen olo.
Eilen sain viettää mukavan työpäivän maalla, mökkiä kuvatessa. Seura oli mitä parhain ja päivään mahtui myös rupattelua ja lounasta. Tällaiset onnenmuruset antavat taas voimia jaksaa ja hyvä niin, koska edessä on pitkä päivä töissä. Ennen sitä pitää ehtiä myös salille enkä ole kotona kuin vasta illalla. Hyvässä lykyssä ehdin oman kullan kanssa silloin vielä kävelylle jokirantaan.
Jos rehellisiä ollaan, tahtoisin olla kotona editoimassa kuvia tänään, koska täällä odottaa kolme lehtirepparia ja yksi yksityinen kuvaus. Mutta kun ei. Saavat odottaa.
Nyt pitää rientää!
Moikka!!

Reportage ute just nu

Länge sedan sist! Vart tar dagarna och tiden vägen? Jag hade just funderat på att ta en sommarpaus, men istället tror jag att jag bara ser tiden an. Kommer det ett inlägg så kommer det.  Under sommaren har man sällan så många aktiva läsare heller så jag tar ingen stress.
Kanske lägger jag in en extra växel på hösten, kanske inte. Hur som helst så är jag mycket mer aktiv på instagram numera och där hittar ni mig som canoncamilla.  ( klicka på namnet så kommer du dit  ) Egentligen funderar jag nog på ett annat namn för jag fotar lika mycket med min lilla Lumix, men det flesta namn jag testat har redan varit upptagna. Idéer anybody?

Hur som helst så beslöt jag mig för att hinna med det här inlägget för att visa er vad numret ( 7/ 2019 ) av nyaste Unelmien Talo & Koti innehåller- dvs Kollegans och mitt reportage från en underbar koloniträdgård med en väldigt söt och trevlig liten kolonistuga till.
Härlig plats, vi hade en underbar reportagedag hos Sini!
Reportaget blev ganska stort, hela fem uppslag så det är verkligen värt att köpa tidningen och läsa. Kanske en skön stund i hängmattan?

****

LEHTIJUTTU
Morjens! Pitkäatä aikaa! Harkitsin jo kesäpaussia kokonaan mutta sitten päätin vain katsoa mitä tapahtuu enkä ottaa stressiä. Jos ehdin tehdä postauksia, ehdin. Jos en niin en. Voi olla että syksyllä rutistan vähän ahkerammin, mutta voi myös olla että blogi jää tauolle. Katsotaan sitten.
Oli miten oli. Olen nykyään aktiivisempi instassa josta minut löytää canoncamillana. Ajattelin kyllä vaihtaa nimeä koska kuvaan yhtä paljon Lumixini kanssa mutta sopivaa vapaata nimeä en ole vielä löytänyt joten vaihto on toistaiseksi jäänyt tekemättä. Ideoita nimenvahtoon kellään?

Enivei ajattelin nyt tehdä postauksen kertoaakseni mitä uusimmasta Unelmien Talo & Koti lehdestä löytyy! Nimittäin kolleegan ja minun tekemä juttu ihanasta siirtolapuutarhasta ja mökistä. Todella upea paikka, viihdyimme Sinin luona niin hyvin! Tästä tuli peräti viiden aukeaman juttu joten hopi ostamaan omasi ja nauttimaan kesälukemisesta. Kenties riippumatossa rentoutuen??

Det knackar på dörren

Hörni, visst känner ni väl att den kommer krypande, den där julkänslan? Efter Allhelgona brukar i varje fall jag känna av ett litet pirr och kliande i fingrarna… Jag söker mig till stämningsfull musik och tänder ljusslingor. För varje år som går blir jag mer och mer försiktig med riktiga ljus, virrpanna som jag är.

Jag har gjort lite små förberedelser ( ni som följer mig på instagram vet ) och nästa helg när jag är ledig så smäller det nog ut på fullt allvar. Jag har också funderat sådär smått på en bildkalender i bloggen, för julstämning älskar jag ju och min mest produktiva bloggtid brukar vara december- Stämningsfotograf som jag är.

Men hörni, innan det bryter ut här så kan ni ju ta och handla nyaste Unelmien Talo & Koti där mitt och Jaanas reportage är ute nu! Kika gärna in i hemägarens blogg också! 

SE KOPUTTAA JO OVEEN
Kuulkaa hei, kai te tunnette jo pientä joulufiilistä ilmassa?  Sen kevyen joulukihelmöinin sielussa? Pyhäinpäivän jälkeen ainakin minulla yleensä lähtee ajatukset siihen suuntaan vahvasti.  Etsin Spotifystä niitä ihania tunnelmalauluja ( ei välttämättä vielä jouluaiheisia ) ja laitan tunnelmavaloja esille. Vuosi vuodelta vähemmän oikeita kynttilöitä kun olen niin älyttömän hajamielinen…

Olen jo pieniä valmisteluja tehnyt, ( instaseuraajani tietävät ) ja ensi viikonloppuna kun olen vapaalla taitaa lähteä valmistelut täysillä käyntiin! Olen myös ajatellut blogiin pientä joulukuva- kalenteria koska tunnelmakuvathan ovat just mun juttu. Olen myös blogissa eniten aktiivinen joulun alla.

Mutta hei- sitä odotellessa niin kipaiskaapa hakemassa kaupan hyllystä uusin Unelmien Talo & Koti lehti,  jossa Jaanan ja minun tekemä juttu on mukana!  Kurkatkaa ihmeessä myös kodinomistajan blogiin!

Vad en lunchträff kan leda till

Det här är min kollega Jaana, min partner in crime, som följer med på alla mina arbetsresor. Vi träffades för nästan exakt 5 år sedan, när Jaana på Facebook efterlyste en fotograf att göra inredningsreportage med. Vi stämde träff över en kopp kaffe ( eller nej, sallad tror jag faktiskt att det var ) och även om det var lite nervöst så kändes det som att vi funkade bra ihop från första början.

Sen dess har det löpt på. Vi har rest land och rike runt för att göra reportage. I början bara inredningsreportage, men numera också lifestyle- reportage. Vi har delat hotellrum, kastat i oss hastiga mellanmål vid någon bensinstations parkering, haft möten på restauranger, tappat bort oss på motorvägar och pratat  maratonsamtal i bilen, och både gråtit och skrattat ihop. Vi har så kul på våra keikkor, vi är ett bra team och vi kan vår sak, och vi har träffat alldeles fantastiskt härliga människor i vårt arbete!  Det är en sak som vi är så innerligt tacksamma för-  alla härliga familjer som släpper in oss i sina hem!

Egentligen är vi rätt så olika, Jaana och jag, men just på ett sånt där bra sätt att vi kompletterar varandra.  Jaana älskar att resa medan jag är hemmaråttan och trygghetsknarkaren.  Hemma hos mig inreds det med fart, medan det hos henne tar tid, men görs med omsorg. Vi har många lång och intressanta diskussioner om livet när vi susar fram längs med landsvägarna, både sommar och vinter.

Jaana har valt ett frilansliv på landet, precis som jag i början av mitt frilansliv. Hon skriver om sitt liv på landet, om frilanslivet och familjen, om renoveringen av ett gammalt hus och om sin trädgård, i sin inspirerande blogg Menolippu maalle    Här kommer alltså veckans bästa tips: Kika in hos henne! ( klicka på länken )

***

MIHIN LOUNASTREFFIT VOI JOHTAA

Tässä kolleegani Jaana, työparini, my partner in crime, jonka kanssa kierrän tätä Suomen maata keikkaillen. Tapasimme melkein tasan viisi vuotta sitten, kun Jaana Facebookissa etsintäkuulutti valokuvaajaa jonka kanssa voisi lähteä tekemään sisustusjuttuja. Teimme treffit kahvikupin äärelle, ( tai itse asiassa taisi olla salaatti ) ja siitä se sitten lähti, vaikka alussa hiukan jännittikin. Alusta saakka synkkasimme hyvin yhteen.

Siitä lähtien olemme kiertäneet maata yhdessä ja tehneet keikkoja. Alussa vain sisustusjuttuja, mutta nykyään myös lifestylereppareita. Yhdessä ollaan jaattu hotellihuoneita, naposteltu välipaloja huoltisten parkkipaikoilla, pidetty palavereita ravintoloissa, eksytty moottoriteillä, juteltu tuntikausia autossa, naurettu, ja ehkä joskus jopa itketty yhdessä. Meillä on aina tosi kivaa, olemme hyvä tiimi ja osaamme nämä hommat. Lisäksi olemme tavanneet fantastisia perheitä ja olemme todella kiitollisia kaikille niille jotka ovat päästäneet meidät kotiehinsa!

Oikeastaan olemme ihmisinä aika erilaisia, mutta silleen hyvällä tavalla että täydennämme toisiamme. Jaana rakastaa matkustelemista ja minä kotirottana rakastan turvallista kotisatamaa. Meillä sisustetaan aina vauhdilla kun heillä taas kestää, mutta heillä tehdään asiat huolella. Autossa käydään pitkiä keskusteluja elämästä sillä välillä kun auto rullaa pitkin Suomen teitä, oli sitten kesä tai talvi.
Jaana on valinnut freelancerin elämän maalla, kuten minäkin alussa. Hän kirjoittaa blogia elämästään maalla, työstä, puutarhasta,  remppaamisesta, vanhasta talosta ja puutarhasta. Tässä siis lopuksi vielä päivän vinkki:  käy lukemassa Menolippu maalle blogia!